- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
129-130

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Civilprocess - *Civilstatens pensionsinrättning - *Civilstatens änke- och pupillkassa. Se Pension, sp. 416-417 - *Civiläktenskap - *Civita Castellana. Se ock Falerii - Civita di Penne. Se Penne - Civita Lavinia. Se Lanuvium - Cladina rangiferina, detsamma som Cladonia rangiferina - Cladosporium - Cladotrichum myrmecophilum - *Claëson. 2. G. A. C. - *Claëson. 3. O. H. L. C. - *Claëson. 4. N. L. A. C. - *Claim - *Clairin, J. V. G. - Clairville, J. de. Se Clairv. - Claparède. 1. Alfred de C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

civilprocessrättens område ha burit frukt i såväl Norge
som Danmark. Det förra, landet erhöll 1915 nya
lagar "om domstolene", "om rettergangsmaaten for
tvistemaal" och "om tvangsfuldbyrdelse", hvilka
lagar trädde i kraft l jan. 1923. I Danmark har 1916
antagits en "Lov om rettens pleje", som ny-ordnar
hela rättegångsväsendet med inneslutande jämväl af
exekutionsväsendet. "Retsplejelovem" har tillämpats
sedan 1 okt. 1919.

Den svenska, på 1734 års lags Rättegångsbalk byggda
civilprocessen har med sitt större mått af muntlighet
och omedelbarhet och med sin lekmanna-medverkan i
rättskipningen visat mera motståndskraft mot moderna
reformsträfvanden. Arbetet på en omdaning af vårt
rättegångsväsen i dess helhet har emellertid upptagits
ånyo 1911, då förutvarande justitierådet J. Hellner
erhöll uppdrag att företa en förberedande utredning
ang. en rättegångsreform. Detta uppdrag öfverlämnades
1917 till regeringsrådet H. Falk. Utredningen
ombildades 1919 till en kollegial kommission
(processkommissionen) med Falk som ordf. och 3
led. Sedan Falk redan i slutet af 1919 aflidit,
förordnades 1920 presidenten Hj. Westring till
ordf. Kommissionen har sedermera ökats med ytterligare
1 led. Vid sidan af kommissionen står sedan 1919
en sakkunnig församling (9 personer), med hvilken
kommissionen har att öfverlägga om principerna för
den blifvande domstolsorganisationen och i samband
därmed om de allmänna grunder i öfrigt, på hvilka
en rättegångsreform bör byggas. - Några väsentliga
förändringar har vår civilprocess ej undergått sedan
1901; i detta afseende är endast att omnämna
lagen 14 maj 1915 om ändrad lydelse af 30:e kap.
Rättegångsb., som inskränkt rätten att fullfölja
talan till Högsta domstolen (se Summa revisibilis).

Finland kan icke sägas ha kommit längre på
civilprocessreformens väg än Sverige. Lagberedningen
framlade visserligen 1908-12 ett fullständigt
förslag till reform af rättegångsväsendet, en
öfver-arbetning af rättegångskommitténs förslag af
1901. Detta lagberedningsförslag har emellertid
icke förts vidare. Först sedan Finland 1918
fått full själfständighet, återupptogs arbetet på
rättegångsreformen. Ett 1918 framlagdt reformförslag,
Utarbetadt väsentligen på grundval af lagberedningens
ofvan-nämnda, stannade på papperet. F. n. (1922)
öfver-väges frågan om samarbete mellan Sverige och
Finland på rättegångslagstiftningens område.

Litt.: Kallenberg, "Svensk civilprocessrätt", I-III
(1917-22), ett stort anlagdt, ännu ofullbor-dadt
arbete, Wrede, "Finlands gällande civilprocessrätt",
I-II (2:a uppl. 1911-12), (norska) "Civilproceslovene"
utg. med hänvisningar af P. I. Paulsen, 1917, Hagerup,
"Den norske civil-proces" (3:e uppl. omarb. på
grundval af civilprocessreformen under medverkan
af P. I. Paulsen, I-III, 1918-19), (danska)
"Retsplejelovene af 11 april 1916 med senere tillsegsbestemmelser" af
H. Munch-Petersen (2:a uppl. 1919), Munch-Petersen,
"Den danske retspleje", I-IV (1918-19), Schmidt,
"Lehrbuch des deutschen zivilprozess-rechts
" (2:a uppl. 1910), Hellwig, "System des
deutschen zivilprozessrechts", I (1912),
Stein, "Zi-vilprozessordnung’’, I-II (11 :e
uppl. 1913), Pollack, "System des österreichischen
zivilprozessrechtes", I-II (1903-06), Glasson, "Precis théorique et
pratique de procédure civile", I-II (1908), Odgers,
"Principles of pleading and practice in civil actions"
(8:e uppl. 1918), och Gerland, "Die englische
gerichtsverfassung", I-II (1910).

A. H.

* Civilstatens pensionsinrättning upphörde 1908. Se
vidare Pension, sp. 416.

* Civilstatens änke- och pupillkassa. Se Pension,
sp. 416-417.

*Civiläktenskap. Den i hufvudarbetet (sp. 378–379)
omnämnda framställningen af 1904 års riksdag ledde
till åsyftad påföljd 1908, då efter k. proposition
riksdagen antog och kyrkomötet godkände förslag
till en lag om äktenskaps ingående, hvilken,
sedermera utfärdad 6 nov. 1908, uppställde
borgerlig giftermålsform som tillåtlig för hvarje
brudpar. Användningen af kyrklig vigsel blef i
denna lag så till vida inskränkt, som den (mot
hvad förut varit gällande) förmenades brudpar,
tillhörande skilda kristna trossamfund. Efter 1915 års
äktenskapslagstiftning och 1920 års Giftermålsbalk är
emellertid åter medgifvet sist nämnda slags brudpar
att vigas kyrkligt (jfr Vigsel, sp. 374–375);
den borgerliga giftermålsformen, numera i lag
kallad borgerlig vigsel (se d. o. Suppl.), står
fortfarande öppen för hvarje brudpar, som önskar
begagna densamma. – Civiläktenskapet är numera jämväl
i öfriga nordiska länder fakultativt, i Finland enligt
en förordning 2 nov. 1917, i Norge enligt lag 31 maj
1918 och i Danmark enligt lag 30 juni 1922.

C. G. Bj.

*Civita Castellana. Se ock Falerii.

Civita di Penne [tjivita]. Se P en ne.

Civita Lavinia [tjivita]. Se Lanuvium.

Cladina rangiferina, bot., detsamma som Clado-nia
rangiferina.

Cladosporium, bot., svampsläkte hörande till de s
k. fungi imperfecti, afd. Dematiece. Konidie-bärarna
bilda ett svartaktigt eller brunaktigt
ludd. C. herbarum är en vanlig saprofytisk svamp,
som ofta mörkfärgar sädesaxen (s. k. sotdagg,
se d. o.) under regniga eftersomrar. Andra arter
förorsaka verkliga sjukdomar hos kulturväxter,
t. ex. C. cucumerinum, som angriper gurkor och
meloner (fläcksjuka, den vanligaste gurksjukdomen
hos oss), och C. fulvum, orsaken till tomaternas
gråfläcksjuka, som förstör bladen.

G. L–m.

Cladotrichum myrmecophilum, en svamp. Se Myror,
sp. 108.

*Claëson. – 2. G. A. C. dog 12 mars 1921
i Stockholm. Hans efterlämnade förmögenhet,
omkr. 160,000 kr., har under namnet "Kristian
Claésons fond för filosofiens studium" (till minne
af C. 1) öfverlämnats till Stockholms högskola,
i främsta rummet för att upprätta en professur i
praktisk filosofi.
– 3. O. H. L. C. dog 17 jan. 1915 i Stockholm.
– 4. N. L. A. C. dog 7 jan. 1910 i Stockholm.

*Claim betyder äfven patentanspråk.

*Clairin, J. V. G., dog 4 sept. 1919 i Paris.

Clairville [klärvi’1], J. de. Se Clairv.

Claparède [-rad]. 1. Alfred de C., schweizisk
diplomat, f. 1842 i Genève, d. 1922 i Berlin, inträdde
1869 på den diplomatiska banan och var envoyé 1888-94
i Washington (som sådan 1893 led. af en skiljedomstol rörande
Förenta staterna och Chile), 1894–1904 i Wien och 1904–17 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free