- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
137-138

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clayton Le Moors - Cleburne - *Cleethorpes - *Clemenceau, Georges - *Clemens, S. L. - Clémentel, Étienne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Cleburne-Clémentel

138

gelska grefsk. Lancaster, vid Leeds-
och Liverpoolkanalen, 9 km. n. ö. om
Blackburn. Maskintillverkning, bomullsspinnerier och
-tryckerier. 8,559 inv. (1921).

Cleburne [kl^bän], stad i Texas, Förenta staterna,
88 km. s. v. om Dallas Liflig handel med alster af
jordbruk, boskapsskötsel och fruktodling. 10,364
inv. (1920).

’Cleethorpes hade tills, med Thrunscoe 28,160
inv. 1921.

*Clemenceau, Georges, blef mars 1906 inrikesminister
i ministären Sarrien och efterträdde okt. s. å. den
af hälsoskäl afgångne Sarrien som konseljpresident
(med Pi-chon som utrikes-, Cail-laux som finans-
och Viviani som arbetsminister). Om ministären
C:s politik se Frankrike, sp. 1173-74; den föll
20 juli 1909 på grund af deputeradekammarens harm
öfver C:s hånfulla ord cm Frankrikes motgångar
i Marokko i ett hetsigt ordbyte mellan honom
och Delcassé. C. företog 1910 en föredragsresa
i Syd-Amerika, återupptog efter hemkomsten sin
traditionella roll som ministerstör-tare, hade
väsentlig andel i ministären Caillaux’ fall 1912
och ministären Briands 1913 samt sökte förgäfves vid
presidentvalet 1913 genomdrifva valet af den radikale
kandidaten Pams. Mot den segrande Poincaré förde han
en ihärdig kampanj i sin nya tidning "L’homme libre",
där han emellertid samtidigt med stor energi stödde
regeringsförslaget om treårig militärtjänst och
manade till stark krigsberedskap mot Tyskland. Efter
Världskrigets utbrott (aug. 1914) kritiserade C. i
sin tidning med hänsynslös skärpa en del brister i
militärförvaltningen, utsattes för ideliga ingrepp
af censuren och ändrade därför tidningens namn till
"L’homme enchainé" ("Den fjättrade mannen"). Mot
ministärerna under de första krigsåren haglade
där ständiga angrepp, och som ordf. i senatens
utrikesutskott och utskott för krigsärenden kämpade
C. lika oaflåtligt för energiskare krigföring och
undertryckande af all propaganda för samförståndsfred,
hvari han endast såg tecken till nästan högförrädisk
modstulenhet ("defaitism"). Af folkstämningen
utpekades han allt tydligare såsom den ende möjlige
att bli "segerns organisatör", och efter ministären
Painlevés fall blef han 17 nov. 1917 konseljpresident
och krigsminister (med Pichon som utrikes-, Klotz
som finans- och Loucheur som ammunitionsminister). Om
ministärens verksamhet se närmare Frankrike i Suppl.;
med hård hand undertryckte C. "defaitistpropagandan",
lät ställa Caillaux inför riksrätt, förminskade i
hög grad möjligheterna att skolka från fronttjänst,
lifvade soldaternas mod genom täta besök vid fronten,
där han ofta utsatte sig för lifsfara, och genomdref
april 1918 Fochs utseende till öfverbefälhafvare på
hela västfronten. Under fredskonferensen i Paris 1919,
öfver hvars förhandlingar C. presiderade, arbetade
han mål-

medvetet och hänsynslöst som gammaldags
maktbalanspolitiker för tryggandet med alla medel
af Frankrikes östgräns mot framtida tyska anfall
och hade därvid svårt att alltid dölja sitt cyniska
förakt för president Wilsons idealistiska åskådning
och däraf föranledda välmenande förslag. Han godtog
af opportunitetsskäl upprättandet af Nationernas
förbund, sökte först under förhandlingarna från
Tyskland lösrycka dess område v. om Rhen, men
fogade sig omsider i den tilltänkta buffertstatens
ersättande af ett franskt försvarsförbund med
Brittiska riket och Förenta staterna, hvilket dock
genom amerikanska senatens motstånd sedermera gick
om intet. Midt under fredskonferensen sårades C. af
en anarkistisk fanatikers, E. Cottins, kula (19
febr.), men tillfrisknade snart. Ett inval i Franska
akademien 1918 (efter Faguet) och parlamentsbeslut
om uppsättande i alla Frankrikes mairier af en
inskription om att "medborgaren Georges C. gjort
sig väl förtjänt om fäderneslandet" vittnade om
hans landsmäns tacksamhet. - Efter högergruppernas
framgångar vid nyvalen till kammare och senat 1919
växte oppositionen mot C:s själfrådighet och mot
vissa delar af fredstraktaten, och då han uppställts
som presidentkandidat efter Poincaré, samlades de
missnöjde kring Deschanel som motkandidat; vid de
republikanska gruppernas valmöte (16 jan. 1920) kom
C. i minoritet (389 röster mot 408 för Deschanel)
och afsade sig då kandidaturen. Som konseljpresident
afgick han 18 jan., dagen efter Descha-nels val
till president, och drog sig sedan tillbaka till
privatlifvet. Han företog s. å. en rekreationsresa
till Egypten och Indien och hösten 1922 en politisk
föredragsturné i Förenta staterna. C. omtalas ofta
under smek- eller vedernamnet "Tigern" ("Le tigre"),
hvilket han torde ha fått dels på grund af sitt barska
utseende, dels på grund af sin slagfärdiga polemiska
skärpa i tal och skrift. - C. utgaf Dans les champs
du pouvoir (1914), La France devant VAllemagne (ett
urval tidningsartiklar, 1916) och Au pied du Sinai
(1920). Jfr C. Ducray, "C." (1918), G. Geffroy och
L. Lumet, "Georges C., sa vie, son oeuvre" (1919),
och H. M. Hyndman, "C., the man and his time" (s. å.).
V. S-g.

*Clemens, S. L., dog 21 april 1910 på sin gård i
Connecticut. Hans samlade verk, Writings, utgåfvos
i 25 bd 1869-1910; de innehålla äfven hans sista
arbeten. Hans Speeches utkom 1910 med inledning: af
W. D. Howells, hans Letters i 2 bd 1917. Se arbeten
om C. af W. M. Clemens (1892), W. D. Howells (1910),
Henderson (1912), A. B. Paine (s. å.), J. Macy (1913)
och Van Wyck Brooks, "The ordeal of Mark Twain"
(1922).

Clémentel [-mäta7!], Etienne, fransk politiker,
f. 29 mars 1864, verkade som notarie i Riom,
dep. Puy-de-Döme, till 1900, representerade Riom i
deputeradekammaren 1900-19 och är sedan 1920 senator
för Puy-de-Döme. Som deputerad var C. flitigt
anlitad i utskottsarbetet. Han var jan. 1905
–mars 1906 kolonialminister i ministären Rouvier,
mars-dec. 1913 jordbruksminister i ministären Barthou
och okt. 1915-mars 1917 handelsminister under Briand,
hvilken post han bibehöll äfven i ministärerna Ribot
mars-sept. och Painlevé sept. -nov. s. å. samt under
Clemenceau nov. 1917 -jan. 1920. C. har äfven sysslat
med historie-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free