- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
175-176

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Costarica - Costiopsis Nitschei. Se Flagellata, fig. 9 - Cotillon. Se Kotiljong - Cotroceni - *Cotswold-får. Se pl. II till art. Fårsläktet - *Cotta. 4. Karl C. - Cottbus, stad. Se Kottbus - Cotte, Robert de - Cotton is king. Se Hammond, J. H. - Cottrell, Frederick Gardner - Cotyle (Cotile). Se Hirundinidæ - Cotyledoner. Se Placenta, sp. 992 - Cotylosauria - Coubertin, Pierre de, baron. Se Olympiska spelen, sp. 673 - *Coucy-le-Château

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

Costarica-Coucy-le-Chäteau

176

* Costarica. Folkmängden uppskattades till 468,373
pers. 31 dec. 1920, förutom de ociviliserade
indianerna (omkr. 3,500). Hufvudstaden San José hade
med förstäder 51,395 inv. s. å. öfriga medelstora
städer äro: Cartago (17,402), Heredia (13,885),
Alajuela (11,908) och Limon (10,231 inv. s. å.). -
C. fick 1921 egen ärkebiskop i San José med en biskop
i Alajuela som suffragan. Undervisningsväsendet,
som gått mycket framåt de senaste årtiondena,
räknade 411 folkskolor med 1,348 lärare och 32,836
lärjungar samt en 1915 i Heredia upprättad normalskola
förutom i huf-vudupplagan nämnda anstalter. - Af
landets hufvudprodukter lämnade kaffe omkr. 13,700
ton, och bananskörden skattades till nära 15
mill. kr. värde. På senaste tid har äfven biodlingen
mycket utvecklats. Guld brytes numera i distrikten
Abangarez, Barranca och Aguacate. Manganmalm
har upptäckts i distriktet Guanacaste vid Stilla
hafvet. Sammanlagdt finnas 3,296 industrianläggningar,
till stor del drifna med elektricitet. Utrikeshandeln
hade ett värde af omkr. 65 mill. kr. för import
och 47 mill. kr. för export 1920. Till C. ankommo
i utrikes fart 532 fartyg om 760,801 ton 1920, och
Limon har regelbunden ångbåtsför-bindelse med både
Europa och Förenta staterna. Järnvägarnas längd är
647 km. Automobilvägar ha på sista tiden anlagts i
stor utsträckning (från San José till Heredia och
till Cartago m. fl. sträckor). 1914 upprättades i
C. en statsbank med sedel-utgifningsrätt. - Kongressen
består nu (1923) af 43 deputerade och ministären af 6
medl. Den utländska statsskulden var 30,3? mill. pd
st. och den inhemska 38,92 mill. colönes. Om
flaggans utseende se färgplansch till art. Flagga.
E. A-t.

Historia. Presidenten Esquivel följdes af Cleto
Gonzålez Yiquez (1906-10) och Kicardo Jiménez
(1910-14). Den sistnämndes efterträdare Alfredo
Gonzålez störtades 1917 af Federigo Tinoco, hvilken
emellertid ej lyckades bli erkänd af Förenta
staterna, hade att bekämpa flera uppror och 1919
fördrefs af Julio Acosta Garcia, hvilken först
styrde som provisorisk president och sedermera,
maj 1920, i författningsenlig ordning valdes
till president (till 1924). Under Världskriget var
C. först neutralt, men afbröt till följd af det tyska
undervattensbåtskriget de diplomatiska förbindelserna
med Tyskland sept. 1917 och förklarade Tyskland krig
maj 1918. C :s gamla gränskonflikt med Colombia har,
sedan Panama 1903 blef oberoende republik, fortsatts
med denna stat. Den af franske presidenten Loubet som
skiljedomare 1900 fastställda gränslinjen godtogs af
både C. och Colombia, men nya tvister uppstodo om
dess tolkning, och denna hänsköts af C. och Panama
1910 till amerikanske öfverdomaren White, som 1914
afgaf ett för C. förmånligt utslag. Detta vägrade
Panama att acceptera, och då C. febr. 1921 sökte
besätta det af White åt C. tilldömda området, uppstodo
gränsstrider, hvilka emellertid upphörde efter ett
af amerikanska regeringen mars s. å. genom-drifvet
vapenstillestånd. Definitiv uppgörelse har ännu (1923)
ej träffats. V. S-g.

Costio^sis Nitschei, biol. Se Flagellata, fig. 9.

Cotillon [kåtijä’], fr. Se K o t i l j o n g.

Cotroceni, rumänske kronprinsens palats (förr kloster)
med park i Bukarests förstad C. Där under-tecknades
7 maj 1918 freden i Bukarest.

*Cotswold-fär. Se pl. II till art. Fårsläktet.

*Cotta. - 4. Karl C. "J. G. Cottasche buchhandlung
nachfolger", som 1899 öfverlåtits till ett aktiebolag,
öfvertogs 1904 åter af Adolf Kröner (1905 adlad
von Kröner) och vid dennes död 1911 af hans son
Kobert Kröner. Sedan 1901 har förlaget en filial i
Berlin. Utgifningen af del III af Bismarcks "Gedanken
und erinnerungen" 1921 föregicks af en process mot
förlaget af exkejsar Vilhelm II, som sökte hindra
bokens publicering.

Cottbus, stad. Se K o 11 b u s.

Cotte [katt], Robert de, fransk arkitekt, f. 1656
i Paris, d. 1735, studerade för J. H. Man-sard och
biträdde denne i hans stora arbeten i Versailles (i
slottskapellet bl. a.), blef 1708 hans efterträdare
som konungens förste arkitekt efter att långt förut ha
blifvit led. af arkitektakademien (1687), hofarkitekt
(1689) och konstnärlig ledare af gobelängfabriken
(1699). Blamd hans otaliga arbeten märkas ombyggningen
af hotel de la Bril-liére (nuv. Banque de France)
i Paris (1713 o. f.), där "la galerie dorée" är på
en gång ytterst praktfullt utan öfverlastning och
representativt för stilväxlingen från barock till
"style régence". Han var verksam i Versailles och
Trianon samt bl. a. i Verdun och Strassburg, där han
byggde ärkebiskopspalats. De kyrkor, som äro förbundna
med hans namn, äro ganska opersonligt och strängt
akademiskt hållna. Ett af hans senaste arbeten är
kyrkan S:t Rochs fasad, som efter hans ritningar
utfördes af hans son 1738 o. f. Hans verksamhet
sträckte sig äfven till Tyskland. Han utgaf en mängd
ritningar; andra dylika utgåfvos af sonen, J u les
Robert C., f. 1683, d. 1767, föga betydande som
konstnär. G-g N.

Cotton is king [kå’tn is ki;nj. Se Hammond, J. H.

Cottrell [kå’tral], Frederick Gardner, amerikansk
kemist, f. 1877 i Oakland, Kalifornien, studerade i
Tyskland (filos, doktor i Leipzig 1902), var lärare
i kemi vid Oaklands högskola och Uni-versity of
California 1897-1911, hade därefter anställning vid
Förenta staternas Bureau of mines, där han sedan 1919
är assistant director. Se Elektrisk gasrening. Suppl.

Co’tyle (C o t i l e), zool. Se Hirundinidae.

Cotyledöner, anat. Se P l a c e n t a, sp. 992.

Cotylosäi^ria, paleont., äro en grupp i Europas,
Nord-Amerikas och Syd-Afrikas perm- och trias-lager
förekommande, mycket primitivt byggda kräldjur. De
ha flera med de äldsta amfibierna, Stego-cephali
(se Amfibier, sp. 827), gemensamma egenskaper, såsom
byggnaden af det fullkomligt slutna kranietaket,
af skuldergördeln, af hudskelettet m. m. De voro
klumpiga, tröga djur med korta extremiteter,
som hade sitt tillhåll på sumpig mark.
L-e.

Coubertin [koberta7], Pierre de, baron. Se Olympiska
spelen, sp. 673 (med porträtt).

*Coucy-le-Chäteau. Kommunen hade 269
inv. 1921. C. besattes under Världskriget l sept. 1914
af tyskarna (l:a armén, v. Kluck), men utrymdes af
dem i mars 1917 i samband med återtåget till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free