Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crémant - Cremaster. 1. Se Fjärilar, sp. 514 - Cremaster. 2. Muskel - Cremastogaster. Se Myror, sp. 108 - *Crémer, W. R. - Cremifanium. Se Kremsmünster - Creophilus maxillosus. Se Brachelytra. Suppl. - *Crépy. 2. C.-en-Laonnais - *Creusot, Le - *Creutz. 7. G. F. C. - Creux harbour. Se Sark - Crewe, earl af. Se Milnes 2 - *Crève-coeur - Cri, ind. myt. Se Laksmi. - Cri-Lalluji-Lal, indisk författare. Se Hindi, sp. 720 - Crioceris. Se Liljebaggar och Trädgårdens skadeinsekter, pl. II, fig. 13 o. 14 - Cristæ Cutis. Se Hud, sp. 1195. - af Cristiernins invalidinrättning - Cristóbal - Cristobalit - Cristofano, Francesco di. Se Franciabigio - Crivoscie - *Croce, B. - Croce, Paolo della. Se Passionisternas orden - *Crocodilus. Se äfven Pansarkrokodilen - Crocoideæ - *Crofts, E. - Crohns, Hjalmar Johannes - Croisilles - *Croisy, Onésime Artistide - Croix d'Hins - Croix rouge, La - Croizette, Pauline Marie. Se Durand, Charles, sp. 1103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
183
Crémant-Croizette
184
Crémant [-ma7], fr. (af crémer, grädda sig), det
lättaste af musserande viner. Se Champagne.
Cremaster, zool. 1. Se F ] ä rilar, sp. 514. - 2. Den
muskel, som i sädessträngen hos människan och andra
däggdjur går till testikeln. 2. L-e.
Cremastogaster, zool. Se M yror, sp. 108.
* Crémer, W. R., dog 22 juli 1908. Se biogr, af
H. Evans 1909.
Cremifarnium. Se Kremsmiinster.
Creo’philus maxillösus, zool. Se B r a c h e l
y-tra. Suppl.
*Crépy. - 2. C.-en-Laonnais, uttal: krepi-a-laånä.
*Creusot, Le, hade 38,396 inv. 1921.
’Creutz. - 7. Om G. F. C. se vidare G. Castrén,
"G. F. C." (1917), M. Lamm, "Upplysningstidens
romantik", II (1918), och F. Book, "Essayer och
kritiker 1917-1918" (1919).
Creux harbour [krö7 hä^o]. Se S a r k.
Crewe [krö7], earl af. Se Mil n e s 2.
*Créve-cceur. Rasen finns afbildad å pl. till
art. Höns.
Qri, ind. myt. Se L a k s m i.
Qri-Lalluji-Läl, indisk författare. Se Hindi, sp. 720.
Crioceris, zool. Se Liljebaggar och Trädgårdens
skadeinsekter, pl. II, fig. 13 o. 14.
CrPstae CU7tis, anat. Se Hud, sp. 1195.
af Cristiernins invalidinrättning. Genom testamente
1836 donerade kammarherren M. af Cristier-nin
och hans hustru till minne af don förres fader,
konteramiralen Harald af C. (se d. o.), den
bredvid Gustafsberg utanför Uddevalla belägna,
då till 5,000 rdr rmt taxerade egendomen Norra och
Södra Bodele (30Y2 tid) till en invalidinrättning,
bärande amiral af Cristiernins namn, "där K. M:ts
flottas blesserade, utfattige eller ålderstigne befäl,
underbefäl och manskap skola åtnjuta fri bostad, vård
och underhåll". I öfverensstämmelse med donatorernas
önskan förklarade K. M:t, att invalidinrättningen
icke skulle träda i verksamhet, förrän dess
samlade tillgångar medgåfve såväl uppförandet af
erforderliga byggnader som underhållet ai några
invalider. Donationen förvaltas af direktionen
öfver flottans pensionskassa (se d. o.) och hade
vid 1921 års utgång em behållning af 284,277
kr. 1919 restes på donatorernas invid Bodele
belägna grafvar en minnessten, hvartill medel
insamlats bland flottans personal af alla grader.
C. K. S.
Cristöbal [-ståval], hamn i Panamakanalzonsom-rådet,
vid kanalens mynning i Atlanten, jämte Balboa den
viktigaste transitoplatsen vid kanalen.
Cristoballt, miner., en modifikation af
kisel-syran i kristalliserad form, bildaaide
hvita kristaller af oktaedrisk habitus, troligen
bestående af tetra-gonala delar, hvilken funnits
som sällsynthet i lavabergarter. Cristobaliten
är den modifikation af kiselsyran, som är mest
beständig vid höga temperaturer från 1,340° till
dess smältpunkt 1,625°. Cristobalit bildas vid
upphettning af kvarts till högre temperaturer,
t. ex. i ugnar, där kvarts-haltiga utfodringar
användas, såsom dinastegel (se d. o. Suppl.).
K. A. G.
Cristofano [-stårfanå], Francesco di. Se Franciabigio.
Crivoscie, italiensk stafning ai K rivö si j e (se
d. o.).
*Croce, B., har vidare författat större verk
om G. Vico (1913), Karl Marx’ lära (1914),
Hegels filosofi (1915) och logiken (1917), en
Teoria e storia della storiografia (1916, 2:a
uppl. 1920; tysk uppl. redan 1915), Storia della
storiografia italiana nel secolo decimono (2 bd,
1921) och Goethe (s. å.). I juni 1920 vardt han
undervisningsminister, men . afgick juni 1921 med
ministären Giolitti. Se H. W. Carr, "The philosophy
of B. C." (1917), och R. Piccoli, "B. C." (1922).
R-n B.
Croce [kråtje], P a öl o della. SePassio-nisternas
orden.
*Crocodilus, zool. Se äfven Pansarkrokodilen.
Crocoidese, bot., underfam, af fam. Iridacece,
utmärkt däraf, att blommorna sitta ensamma eller
flera axillära omkring en terminal toppblomma. De
smala bladen äro icke ridande. Hit hör släktet Crocus.
G. L-m.
*Crofts, E., dog 20 mars 1911.
Crohns, Hjalmar Johannes, finländsk historiker,
f. 25 juni 1862 i Heinola, blef student 1881, filos,
doktor 1894, docent i allmän historia vid Helsingfors’
universitet 1895, e. o. professor 1907 och professor
1916. C. bedref arkivforskningar i Stockholm,
Paris och Tyskland 1889-91 samt biblioteksstudier
i München, Paris, Rom och Berlin 1902-07, delvis
med Rosenbergskt stipendium. Han har utgett Sveriges
politik i förhållande till de federativa rörelserna
i Tyskland i650-1658 I-II (i "Bidrag till kännedom af
Finlands natur och folk" 57, 61, 1894, 1901). Därefter
följde, från 1904, en lång rad afh. från medeltidens
kulturhistoria, särskildt om kvinnans ställning,
publicerade företrädesvis i Finska vet. socrs
"Öfversikt" och "Acta". Fristående har utkommit
Zwei förderer des hexenwahns und inre ehrenrettung
durch die ultramontane wissenschaft (1908).
T. c.
Croisilles [kroasi7j], by i franska
dep. Pas-de-CaJais, 12 km. s. ö. om Ärras. 782
inv. (1921). Under Världskriget besattes byn 29
sept. 1914 af tyskarna (6:e armén, kronprinsen af
Bajern). Den återtogs dock af de allierade (3:e
engelska armén, Al-lenby) 8 april 1917 under slaget
vid Ärras och förblef sedermera i engelsmännens
våld under det följande ställningskriget, då häftiga
strider, särskildt 16-17 juni s. å., utkämpades om
dess besittning. Under tyska offensiven mot Amiens på
våren 1918 återeröfrades C. 22 mars af tyskarna (17:e
armén, 0. von Below), men 28 aug. s. å. återtogs byn
ännu en gång af engelsmännen (3:e armén, Byng). Jfr
Världskriget, sp. 169, 218, 235 och 240.
H. J-dt.
*Croisy, Onésime Aristide, dog 6 nov. 1899.
Croix d’Hins [krwa7 dä7], en 18 dec. 1920 invigd
fransk radiotelegrafstation (äfven kallad Station
La Fa y et t e), 23 km. s. ö. oni Bordeaux, en af de
största i världen.
Croix rouge [kro>a7 röj], La, fr., Röda korset,
sammanslutning för frivillig sjukvård i fält. Se S
j u k v å r d, sp. 729 ff. och i Suppl.
Croizette [krwasä^tt], Pauline Marie. Se Durand,
Charles, sp. 1103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
