Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cumont, Frantz - Cumulo-nimbus. Se Moln och pl., fig. 12 - *Cundinamarca - Cunæus, Andreas, holländsk fysiker. Se Fysik, sp. 152, och Laddflaskan, sp. 770 - Cuniberti, Vittorio Emilio - Cunningham, Allan. Se Cunn. - *Cunningham, William - *Cunningham, J. T. - Cuno, Wilhelm - Cup - *Cuprit - Cupronelement. Se Galvaniskt element, sp. 666 - Cup-tie-metod. Se Cup. Suppl. - *Curel, Fr. de - Curepipe - *Curia. 3. Den påfliga kurian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1900; äfven på ty.). Ett viktigt specialarbete
är Recherches sur le manichéisme (1908). I lättare
tillgänglig form har C. samlat sina vetenskapliga
rön och skildrat hela perioden i Les religions
orientales dans le paganisme romain (1907; äfven
på ty.). Något mera speciell, men dock af allmänt
intresse är den öfversikt öfver astralreligionen,
hvilken han gaf som Olaus Petri-stiftelsens föreläsare
i Uppsala 1911: Den astrala religionen i forntiden
(öfv. från författarens manuskript af A. Nelson,
Stockholm, 1912).
Edv. Lehmann.
Cumulo-nimbus. Se Moln och pl., fig. 12.
*Cundinamarca. Departementet omfattar numera 20,840
kvkm. med 812,036 inv., 386,276 män och 425,760
kvinnor, 39 på l kvkm.
Cunæus, Andreas, holländsk fysiker. Se Fysik,
sp. 152, och Laddflaskan, sp. 770.
Cuniberti [ko-], Vittorio Emilio, italiensk
skeppsbyggen- och maskiningenjör, f. 6 juni
1854 i Turin, d. 20 dec. 1913, blef civil- och
järnvägs-ingenjör, genomgick ingenjörhögskolan
i Genua och inträdde 1877 som löjtnant i
marinens ingenjörkår, där han avancerade till
generalmajor. Han var en tid underdirektör på
varfvet i Castellammare och konstruktionschef
på varfvet i Neapel samt blef slutligen vice
president i marinens kommission for granskning af
förslag till fartygsbyggnader. C. uppgjorde förslag
till många örlogsfartyg, utmärkta särskildt för
fina undervattenslinjer och till följd däraf hög
fart, och han var en föregångsman för införande
af oljeeldning. Han var ock den, som framkom med
projektet att förse slagskeppen med ett stort antal
grofva kanoner i st. f. blott de traditionella
4. Dess första resultat var engelska slagskeppet
’’Dreadnought" (jfr Pansarfartyg). C:s idérikedom
gjorde sig gällande inom många grenar af hans yrke;
bl. a. har man honom att tacka för flera förbättringar
inom undervattensbåts-vapnet. Vid den täflan, som
anordnades för återupprättande af ryska flottan
efter rysk-japanska kriget, hembar C. priset.
C. K. S.
Cunningham [ka’ninam], Allan. Se Cunn.
*Cunningham, William, dog 10 juni 1919.
*Cunningham, J. T., har förnamnen Joseph Thomas.
Cuno [könå], Wilhelm, tysk stats- och finansman,
f. 2 juli 1876 i Suhl, blef efter vunnen juris
doktorsvärdighet tjänsteman i riksfinansministeriet
1907 och ådagalade under Världskriget i flera
kräfvande befattningar, bl. a. som chef för
riksspannmålskontoret (till 1916) och därpå som
organisatör af "Kriegsernährungsamt", sin stora
finansorganisatoriska begåfning. C. blef i nov. 1917
Ballins efterträdare som chef (generaldirektor)
för Hamburg- Amerikalinjen, hvars återhämtande
efter de svåra slag, som först blockaden under
Världskriget och därpå fartygsförlusterna enligt
Versaillesfreden medfört, till väsentlig del
är hans verk. Bl. a. främjade han vid besök i
Amerika genom aftal om samarbete med Harrimanlinjen
("Hapag-Harriman-aftalet") återknytandet af tyska
och amerikanska ekonomiska förbindelser efter
kriget. C., som erhållit geheimeråds titel, anlitades
som tysk sakkunnig vid förhandlingarna 1918 om
vapenstilleståndet och 1919 vid Versaillesfreden. Då
rikskansler Wirth hösten 1922 sökte åstadkomma en
"stor regeringskoalition", äfven omfattande tyska
folkpartiet och i stånd att trygga den tyska storindustriens
pålitliga deltagande i en uppgörelse med de allierade
om ny plan för skadeståndets betalande, erbjöd han
C. utrikesministersposten. Wirth störtades några
dagar senare, och C. fick i stället i uppdrag att
bilda ny ministär. Ej heller han lyckades få till
stånd den af Wirth åsyftade "stora koalitionen", men
han bildade då en af de parlamentariska partierna
obunden borgerlig arbetsministär och tillträdde
21 nov. 1922 rikskanslersposten. Hans program
upptog sträng sparsamhet i statsförvaltningen,
försök till markstabilisering och upptagande af ett
utländskt lån samt förhandlingar med de allierade
om rimlig uppgörelse i skadeståndsfrågan. De
tyska förslagen därom upptogos emellertid ej till
pröfning vid de allierades konferens i Paris i
jan. 1923, och Frankrike igångsatte s. m. sin
väpnade själfpant-ningsaktion i Ruhrområdet, mot
hvilken C. i noter och riksdagsanföranden energiskt
protesterade. Om hans rikskanslerstid se vidare
Tyskland. Suppl.
Cup [ka’p], eng. (bägare, pokal), idrottst.,
prispokal, om hvilken större täfling utlysts,
vanligen i form af vandringspris Mest känd är
"The English cup" (urspr "The Association cup")
för fotbollsspel i England, instiftad 1871 och
om hvilken årligen täflas i England. Från denna
täfling härleda sig benämningarna "cup-täfling"
och "cup-tie-metod" som kännetecken på den enkla
utslagsmetoden vid täfling (se Utslagstäflan).
E. B–ll.
*Cuprit är näst gedigen koppar den rikaste
kopparmalmen.
Cupronelement, fys. SeGalvaniskt element, sp. 666.
Cup-tie-metod [kap tai-], eng. Se Cup. Suppl.
*Curel, Fr. de, är sedan 1918 led. af Franska
akad. C:s senaste skådespel äro La danse devant le
miroir (1914), La comédie du génie (1919), L’âme en
folie (1920) och Terre cruelle (1922).
Curepipe [koröpi’péi], stad och kurort på Mauritius,
belägen midt på ön, 23 km. s. om Port Louis. 17,173
inv. (1921).
*Curia. – 3. Den påfliga kurian fick en
genomgripande reformering och modernisering
genom Pius X:s viktiga konstitution Sapienti
consilio af 29 juni 1908 (tr. i "Acta sanctae
sedis", 1908), gällande från 3 nov. s. å.,
genom hvilken ock sträfvan att i konsekvens med
Vatikankonsiliets beslut 1870 koncentrera all makt
hos påfven ensam ytterligare genomfördes. Kurian
blef ordnad i tre grupper: domstolar, byråer
och kongregationer. Bland domstolarna står sedan
reformen 1908 främst Sacra romana rota, som fått på
sin lott alla kontentiösa kyrkliga saker, som gå
till kurian; som appellations-instans inrättades S
egnatura apostolica, och som särskild domstol för
samvetssaker, absolutioner, dispenser m. m. fungerar
Penitenzieria apostolica. Genom denna nyordning
har rättegångsväsendet vid kurian i hög grad
förbättrats. Så infördes ock s. k. feriehandläggning
för snabbare behandling af brådskande ärenden;
ämbetsaflöning genom sportler utbyttes mot fast lön;
skatteväsendet reglerades etc. ödesdigert var, att
rötan underordnades kongregationerna och domsmaktens
själfständighet förkväfdes. – De viktigaste påfliga
byråerna äro: Garnera apostolica, som förvaltar påfliga
stolens egodelar och dess rättigheter under sedisvakans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
