- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
197-198

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Curzon. 2. George Nathaniel C. - Curzon, Émanuel Henri Parent de - Cusparia - Cussykaka - *Cust, R. N. - Custodia honesta. Se Politisk förbrytelse - Custom - Cut-away - Cutter, Charles Ammi - Cuvée - *Cuvier, Georges. Se vidare Djur, sp. 562, och Zoologi, sp. 841-842 - Cuvier. 2. Frédéric C. - Cuviera - Cuvilliés, Jean François de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för det första luftförsvarsministeriet (air
board
) och juli s. å. led. af kabinettets
krigskommitté. I ministären Lloyd George blef han
dec. 1916 lordpresident och öfverhusets ledare
samt en af det mäktiga krigskabinettets fyra
medlemmar. Han efterträdde okt. 1919 Balfour som
utrikesminister, höll sig neutral under striden om
regeringskoalitionens upphörande hösten 1922 och
innehar utrikesministerposten äfven i ministären
Bonar Law. C. har som utrikesminister främst egnat
sin uppmärksamhet åt orientpolitiken. Efter Lloyd
Georges fall 1922 blef C. mera obestridd ledare
af utrikespolitiken, enär det då blef slut på
den af utrikesministeriet betänkligt oberoende,
stundom rätt äfventyrliga politik, som åren
närmast förut bedrifvits från premiärministerns
sekretariat. C. var på konferensen i Lausanne
nov. 1922–febr. 1923 den verklige ledaren af de
allierades nya fredsunderhandlingar med Turkiet och
visade därvid mycken ihärdig fasthet, dock utan att
kunna förmå de turkiska ombuden att underteckna de
allierades förslag till fredstraktat. – C. är sedan
1907 kansler för Oxfords universitet, blef 1908
led. af British academy och var 1911–14 president i
Royal geographical society. Bland C:s senare skrifter
märkas Principles and methods of university reform
(1909), Modern parliamentary eloquence (1913)
och Subjects of the day (1915). – C:s fader, lord
Scarsdale, afled 1916 och hans första hustru, Mary
Leiter, 1906.
V. S-g.

Curzon [kyrså"’], Emanuel Henri Paren t de, fransk
musikskriftställare, f. 1861 i Le Havre, arkivarie
vid stadsarkivet i Paris, har från 1889 medarbetat i
"Gazette de France" och större musiktidskrifter samt
författat bl. a. biografier öfver Schubert (1899),
Grétry (1908), Meyerbeer (1910), Mozart (1914) och
Rossini (1921), hvarjämte han öfversatt Mozarts bref
(1888, 1898) och Schumanns valda skrifter (1894,
1898). E. F-t. Cushion [ku7 J n], eng., gummiring
med luftkanal (för velocipeder).

Cuspäria Humb., löt., ett släkte af buskar
och träd, hörande till fam. Rutacece,
underfam. Rutoi-dett, med 20 arter i tropiska
Syd-Amerika. Blommorna äro mer eller mindre
zygomorfa, med kort pip, frukten är en klyffrukt
med från början fria delfrukter. C. trifoliata
i Colombia är angostura-barkens moderväxt.
<*. L-m.

Cu’ssykaka, fcofcfc., efterrätt af smör, socker,
ägg, rismjöl, maraschifnolikör, mandel och sylt;
den glaseras ofta.

*Cust, R. N., dog 28 okt. 1909. Custodia honetta,
jur. Se Politisk förbrytelse.

Custom [ka’stm], eng., tull. - C.-house [-ha-Vs],
tullhus.

Cut-away [ka^-aoéi], eng., jakett med starkt af
rundade framskört.

Cutter [ka’to], Charles Ammi, amerikansk
biblioteksman, f. 1837, d. 1903, var 1869-93
bibliotekarie vid Boston Athenseum och
sedan vid Forbes-biblioteket i Northampton,
Mass. C. utarbetade förträffliga katalogiseringsregler
och klassifika-tionssystem för böcker (se hans
Expansiv e classi-fication, 1891 ff., m. fl. arbeten).

Cuvée [kyve], fr. (af cuve, kar), innehållet i ett
vinkar. Se Champagne.

*Cuvier, Georges. Se vidare Djur, sp. 562,
och Zoologi, sp. 841-842. - 2. Fre der i c C.,
den föregåendes broder, zoolog, f. 27 juni 1773
i Montbéliard, d. 25 juli 1838 i Strassburg, var
professor och föreståndare för den jämförande
anatomiska institutionen i Jardin des plantes
i Paris. C. utgaf uppmärksammade arbeten öfver
däggdjuren, såsom Sur les dents des mammiféres
comme caractéres zoologiques (1823-24) och
Histoire naturelie des mammiféres (tills,
med E. Geoffroy Saint-Hilaire, 1820-42).
2. L-e.

Cuvie’ra Koel., bot., grässläkte, nära släkt med
Hordeum och Elymus. I lundar och på skogsängar i södra
Sverige förekommer 0. europcea (Elymus europceus,
Hordeum europceum), skogskorn, sällsynt. Det är ett
spensligt, tufvadt, till meterhögt gräs med slaka,
tunna blad. G. L-m.

Cuvilliés [kyvilie], Jean F ra n 901 s de, fransk-tysk
arkitekt, f. 1695 i Soignies i Hainaut, d. 1768 i
Munchen, blef omkr. 1706 upptagen af kurfursten
Max Emanuel af Bajern, då denme, för-drifven
från sitt land, vistades i Frankrike. Efter
fredsslutet 1715 följde C. med kurfurstens hof
till Munchen. Han var till en början "kammardvärg",
men uppfostrades i sällskap med unga adelsgossar,
ämnade bli fortifikationsofficer, blef fänrik 1717,
men öfvergick till arkitekturstudier för J. Effner
och under en tids vistelse i Paris 1720 för Blondel. I
Munchen blef han hofbyggmästare 1725 och intog snart
en ledande ställning i Bajern, där han avancerade
till förste byggnadsdirektör 1763. Paris besökte han
andra gången 1754-55 och lärde då känna rokokostilen
i dess sista fas, den gryende "style Louis XVI". I
södra Tyskland införde C. den tidigare rokokon, "genre
rocaille". Hans förnämsta och mest representativa verk
äro Karl YII:s våning, "Reiche zimmer" i slottet i
Mimenen, som totalt nyinreddes efter en brand 1729
(det används nu som "Residenzmuseum"), det lilla
lustslottet Amalienlurg i parken vid Niimphenburg
(1734 -39) och Residenztheater i Munchen (1750-53),
en af de mest praktfulla och smakfulla festsalarna
i Tyskland. Till hans tidiga arbeten höra hans
andel i utsmyckandet af slottet Briihl i samarbete
med M. Leveilly 1728-30, hans ritningar till det
närbelägna lilla lustslottet Falkenlust (1729),
ett af hans sista verk är fasaden och delvis den
inre dekoreringen af Tealinkyrkan i Munchen, där
han afslutade den aflidne arkitekten E. Zuccalis
ritningar med fyndiga ämdringar "i klassiska former,
men h. o. h. i rokokons anda". I flera privatpalats
i Munchen gör sig C:s smak gällande. Han skapade med
ymnigt flödande fantasi och formell idérikedom. I
hans slottsinteriörer breda sig ornamenten i
lekfull frihet och i smidig elegans i ständigt nya
formförbindelser öfver väggytor och tak. Att han
på tysk grund förde den franska rocaille-stilen
till dess fulländning, räknas honom i Tyskland till
stor förtjänst. Han förde stilen i alla händelser
längre, än hans franska medtäflare funno förenligt
med den mest förfinade smak. "Hans rokoko står
närmare tysk känsla." - C. samlade och utgaf i
kopparstick en stor mängd arkitekturritningar och
ornamentsmotiv, en samling, som fortsattes af hans
son med samma namn (f. 1731, d. 1777), som gick
i faderns fotspår och utöfvade liflig verksamhet.
G-g N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free