Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl, Karl Georg Valdemar - Dahl, Hjalmar Olivier - Dahl, Viggo - Dahl, Kristian - Dahl, Frantz Johannes - Dahl, Svend - Dahlander, Robert - Dahlberg, Knut - *Dahlbergh. 1. E. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en mängd uppsatser i Nordisk
familjebok. D. redigerade 1908–15
Sveriges pomologiska förenings årsskrift.
H. J. Dft.
Dahl, Hjalmar Olivier, högskolelärare,
turbinkonstruktör, f. 20 jan. 1881 i Hedemora
landsförsamling, Kopparbergs län, student 1899
och filos, kandidat 1900 i Uppsala, genomgick
Tekniska högskolan och Bergshögskolan 1900–04 samt
idkade samtidigt studier vid Stockholms högskola
1900–02. D. verkade därefter som lärare vid Filipstads
bergsskola 1904–07 och 1912–14. Under mellantiden
1907–12 hade han anställning som turbinkonstruktör
hos A.-b. Finnshyttan. 1913 förordnades D. att vid
Tekniska högskolan uppehålla professuren i läran
om vattenmotorer och blef 1914 ord. innehafvare af
denna professur. Han har vidare vid samma högskola
uppehållit professuren i bergsmekanik 1914–15
samt till viss del äfven 1915–17 och viss del af
professuren i hyttmekanik 1917–18. D. utöfvar äfven
omfattande konsultativ verksamhet och har gjort
sig känd som skicklig turbinkonstruktör. Han var
1914–17 redaktör för "Teknisk tidskrifts" afd. för
bergsvetenskap och har publicerat uppsatser, särskildt
rörande turbintekniska frågor, i "Järnkontorets
annaler" m. m. samt författat artiklar i Nordisk
familjebok. D. är led. af Ing. vet. akad. (1919).
Fmn.
Dahl, Viggo, dansk arkitekt, f. 3 dec. 1860 i
Köpenhamn, var elev af arkitekterna H. B. Storck och
M. Borch, är verksam i Köpenhamn, har gjort ritningar
till privathus och villor där och i stadens omnejd och
har med fin smak och stilkänsla restaurerat landtslott
och herrgårdar.
G–g N.
Dahl, Kristian, dansk tidningsman, f. 29 mars 1861
i Gimsing nära Struer, blef journalist 1884, var
samtidigt 1885–87 skådespelare vid Folketheatret
i Köpenhamn och är sedan 1888 medarbetare i
"Politiken". D. har inlagt stora förtjänster
om de danske tidningsmännens organisation, är
ordf. i Journalistförbundet från 1905, i Danske
journalisters fsellesrepresentation från 1918, i
Pressens faellesraad och i Journalistföreningen från
1919 och dansk medlem i styrelsen för de nordiska
pressmötena. Han har skrifvit Edison, hans liv og
hans opfindelser (1899).
V. S–g.
Dahl, Frantz Johannes, dansk rättslärd, f. 25
okt. 1869 i Köpenhamn, blef 1892 juris kandidat och
1896 anställd vid kultusministeriet, byråchef där
1910, statsrådssekreterare 1916 och e. o. professor i
rättsvetenskapens historia vid Köpenhamns universitet
1919. Han utgaf 1902 en edition af strafflagen
(4:e uppl. 1918) och har skrifvit många afh. i in-
och utländska tidskrifter, Juridiske profiler (1920)
m. m. Han är sedan 1910 ordf. i ortsnamnskommissionen.
E. Ebg.
Dahl, Svend, dansk biblioteksman, f. 24
sept. 1887, tog skolämbetsexamen 1914, hade 1907
blifvit assistent och 1911 underbibliotekarie vid
k. biblioteket i Köpenhamn och utnämndes 1920 till
biblioteksinspektör. Han har utarbetat förteckningen
"Bibliotheca zoologica danica 1876–1906" (1910)
m. fl. bibliografiska verk, redigerat "Haand-bog
i bibliotekskundskab" (1912; 2:a uppl. 1916) och
skrifvit Dansk biblioteksförer (1915), Forsög til
en ordbog for bogsamlere (2:a uppl. 1919) m. m. samt
utger sedan 1917 "Aarbog for bogvenner" och sedan 1918
med P. Engelstoft "Dansk biografisk haandleksikon".
E. Ebg.
Dahlander, Robert, ingenjör, ämbetsman, son till den
i hufvudarbetet omnämnde G. R. D., f. 9 juni 1870 i
Göteborg, utexaminerades 1890 från Tekniska högskolans
afd. för väg- och vattenbyggnadskonst samt innehade,
efter en kortare tids tjänstgöring å väg- och
vattenbyggnadsdistriktet och utländska studieresor,
anställning hos firman Maschinenfabrik Oerlikon
i Schweiz 1891-93 och kom därmed att definitivt
egna sig åt det elektro-tekniska facket. 1893–1902
var han anställd vid ASEA i Västerås, där han snart
blef chef för bolagets nybildade afd. för elektriska
banor och andra transportanordningar. Till denna tid
hör bl. a. hans uppfinning för hastighetsreglering
vid induktionsmotorer medelst polomkoppling. Genom
föredrag vid teknikermöten bidrog D. att göra frågan
om elektrifiering af statsbanorna först aktuell,
verkställde 1902 på uppdrag utredning härom (Utlåtande
är publiceradt i "Tekn. tidskr." 1903), hvarefter
han engagerades som Statens järnvägars sakkunnige i
hithörande frågor och 1905–07 förtjänstfullt ledde
försöken med elektrisk järnvägsdrift (se Elektriska
järnvägar, sp. 254), öfver hvilka han utgaf en
utförlig berättelse (tr. 1908; öfv. till ty. och
ry.). Sedan riksdagen beviljat 5 mill. kr. till inköp
af vattenfall för järnvägsdrift, omhänderhade D. äfven
hithörande ärenden. D. kallades till chef för den
1908 inrättade särskilda byrån för elektrisk drift i
Järnvägsstyrelsen, men antog s. å. befattningen som
direktör för Stockholms gas- och elektricitetsverk.
Under D:s öfverledning ha hufvudstadens såväl gas-
som elektricitetsverk undergått mycket omfattande
utvidgningar och förändringar. Här må erinras endast
om anläggningen af vattenkraftverket vid Untra och
Värtagasverkets utrustande med kammarugnar. D. har
verksamt arbetat för Svenska teknologföreningens
utveckling, tog initiativet till dess första årsmöte
1907, var föreningens ordf. 1910–11 och organiserade
det första svenska elektrikermötet 1905. D. har
vidare varit ordf. i Sv. kommunaltekn. föreningen
(1912–16), var en af stiftarna af Svenska
gasverksföreningen (1915) och har sedan varit
dess ordf. samt är äfven (sedan 1914) ordf. i
Svenska elektricitetsverksföreningen. – Han har
publicerat ett flertal uppsatser i facktidskrifter.
Fmn.
Dahlberg, Knut, ämbetsman, f. 23 maj
1877 i Malmö, juris kandidat i Lund 1900,
blef stadsnotarie 1908 och rådman 1913 i
Malmö. Han insattes i inkorporations- (1913) och
stadsplane- (1916) lagstiftningskommittéerna och
folkhushållningskommissionen (1916; vice ordf.) samt
var chef för jordbruksdep. i Swartz ministär (30
mars–19 okt. 1917) och konsultativt statsråd först
i De Geers. sedermera i O. von Sydows ministär (27
okt. 1920–30 okt. 1921). Sedan 1922 är D. vice
verkställande direktör i Aktiebolaget Svenska
handelsbanken.
*Dahlbergh. 1. E. D. Se G. Björlin, "Karl X Gustaf
och E. D. vid öfvergången af Stora Bält" (1921), hvari
han vill bevisa, att D. ej spelat den hufvudroll vid
företaget, som tilldelats honom. Mot Björlins skrift
har L. W:son Munthe tagit till orda i "Tidskrift
i Fortifikation" 1922. D:s byst aftäcktes 1915 i
Karlskrona, och hans bild står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
