- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
227-228

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daldans - Daldansen, Stora. Se Daluppror, sp. 1199 - Dalén. 1. Johan Albin D. - Dalén. 2. Nils Gustaf D. - Dalénblandare. Se AGA-ljus. Suppl., sp. 76 - Dalén-ljus. Se AGA-ljus. Suppl., sp. 76 - *Dalformationen. Se Jorden, sp. 134. fig. 8 - *Dalgren, Lars Ejnar - *Dalhoff. 2. N. Kr. D. - *Dalin, O. von. - *Dalin, A. P. A. - *Daljunkern - Dalkarlsbergs järnväg. Se Nora bergslags järnvägar. - *Dall, C. W. H. - *Dallas - Dalla Vedova, Giuseppe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stället, medan han lutar sig åt höger och
vänster och hon vrider sig motsvarande, så att
de hvar gång halft vända ansiktena mot hvarandra
("tittut"), hvarefter hambopolska afslutar dansen.
Jfr Dans, sp. 1326 och fig. 17.

E. F–t.

Daldansen, Stora. Se Daluppror, sp. 1199.

Dalén. 1. Johan Albin D., läkare,
f. 23 juli 1866 vid Stenstorp, Skaraborgs
län, blef student i Lund 1886, med.
licentiat i Stockholm 1895 och med. doktor
1897 på afh. Experimentala undersökningar öfver
desinfektionen af ögats bindehinna
. Efter att
1897–1902 ha verkat som docent i oftalmologi vid
Karolinska institutet blef han 1902 docent
och 1906 e. o. professor i oftalmologi i
Lund. Sedan 1910 är han professor i oftalmologi
vid Karolinska institutet. Bland hans skrifter
märkas Om holokainet särskildt med hänsyn till dess
inverkan på hornhinneepitelet
(1898), Neuritis
optica och myelitis acuta
(1899), Zur kasuistik der
kataraktbildung nach elektrischer entladung

(1910). D. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1907).

illustration placeholder
2. Nils Gustaf D., den föregåendes
broder, ingenjör, uppfinnare, f. 30 nov. 1869
vid Stenstorp, Skaraborgs län, studerade
mejerihandtering och trädgårdsodling vid
folkhög- och landtmannaskolan i Stenstorp,
aflade afgångsexamen från Chalmers tekniska
läroanstalt 1896 och fullföljde studierna
1897 vid Polytechnikum i Zürich. Återkommen till
Sverige s. å., fick han omedelbart tillfälle att
egna sig åt teknisk-vetenskapliga, fysiska och
fysisk-mekaniska experiment och studier samt
uppfinnarverksamhet, ett arbete, som han sedan
med ovanlig framgång fullföljt och ännu
alltjämt fortsätter. 1899–1901 och 1903–05
var D. vid A.-b. De Lavals ångturbins verkstäder
sysselsatt med en mängd teoretiska och praktiska
maskinkonstruktioner. Hans rika uppfinnargeni
arbetade under denna period med mycket olikartade
uppgifter, hvaribland må nämnas konstruktioner
för en varmluftsturbin, luftkompressorer, pumpar,
elektriska unipolarmaskiner, direkt kopplade med
hastigt gående ångturbiner, pastöriseringsapparater
m. m. En af D. uppfunnen mjölkningsmaskin
exploaterades af A.-b. Ymer, och patentet inköptes
af A.-b. Separator. Som medarbetare i firman Dalén
& Celsing 1900–05, hvilken firma hade till uppgift
att exploatera uppfinningar, kom D. i beröring med
Svenska karbid- och acetylen-a.-b., hvilket 1901
förvärfvade patenträtten för Skandinavien å den
af fransmännen G. Claude och A. Hess 1896 gjorda
uppfinningen af "acétylène-dissous" (se Acetylen),
och därmed kom D. in på det arbetsfält, där han vunnit
världsrykte. Han blef 1901 verkstadschef hos nämnda
bolag samt, sedan dess verksamhet öfvertagits
af A.-b. Gas-accumulator, öfveringenjör där 1906.
Vid bolagets rekonstruktion 1909 blef D. verkställande
direktör i det då bildade Svenska A.-b. Gasaccumulator (se
d. o. Suppl., AGA-ljus, Suppl., samt Fyr). Han
lyckades sammansätta en porös massa, Agamassan,
som med fullständig trygghet mot explosionsfara kan
absorbera acetylen, och därmed var den förbättring
af den franska uppfinningen ernådd, som gett
gasackumulatorerna deras vidsträckta användning,
särskildt inom hela världens fyrväsen. Genom
den af D. 1905 uppfunna Aga-klippapparaten (se
Ventil) för blinkfyrar erhölls en i hög grad
förbättrad ekonomi för acetylenfyrar. Som D:s
mest geniala uppfinning torde dock få räknas den
s. k. solventilen (se Ventil), hvilken, anbragt å
en fyr, automatiskt tänder denna vid skymningens
inbrott och släcker den vid dagningen. En serie
kompletterande uppfinningar af D. har ytterligare
gjort "Aga"-fyrarna fulländade. Vidsträckta nya
fält för deras användning ha öppnats i och med, att
särskilda typer konstruerats för järnvägssignaler
och för lufttrafikens betjänande. 1912 tilldelade
Vet. akad. honom Nobelpriset i fysik "för hans
uppfinningar af själfverkande regulatorer att
i kombination med gasackumulatorer användas till
belysning af fyrar och lysbojar". 1913 kallades han
till led. af Vet. akad., och 1918 promoverades han
till filos. hedersdoktor vid Lunds universitet. Vid
en explosionsolycka under pågående experiment 27
sept. 1913 blef D. svårt skadad och är sedan dess
blind. Trots detta har han med sällspord energi
fortsatt sin verksamhet både som tekniker och som
affärsledare för den världsindustri han skapat.

1. R. T–dt.
2. Fmn.

Dalénblandare. Se AGA-ljus. Suppl., sp. 76.

Dalen-ljus. Se AGA-ljus. Suppl., sp. 76.

*Dalformationen. Se Jorden, sp. 134 fig. 8.

Dalgren, Lars Ejnar, historiker, f. 14 april
1887 i Åmål, blef 1913 filos. licentiat i Uppsala och
1915 filos. doktor på afhandlingen Sverige och Pommern
1792–1806
(1914, tysk uppl. 1916). D. är sedan 1917
lektor i modersmålet och historia vid Västerviks högre
allm. läroverk och sedan 1920 (socialdemokratisk)
led. af Andra kammaren. Förutom tidskriftsuppsatser
har han skrifvit Ernst Moritz Arndt och Sverige (1920).

*Dalhoff. – 2. N. Kr. D. afgick 1913 från
diakonissanstalten och utgaf s. å. Den danske
diakonissestiftelse 1863–1913
. Han var 1911
hufvudsaklig stiftare af och till 1922 ordf. i
landsforeningen Arbejdet adler, som åt behöfvande
skaffar tillgång till arbete framför annat understöd.

E. Ebg.

*Dalin, O. von. Then Swänska Argus utgafs
1910–19 i serien "Svenska författare, utg. af
Sv. vitterhetssamfundet" af B. Hesselman och M. Lamm,
med inl. och anmärkningar. Se M. Lamm, "O. D." (1908).

*Dalin, A. P. A., dog 9 dec. 1919 som
undervisningsråd, hvartill han utnämnts 1913, då
Folkskolöfverstyrelsen inrättades.

*Daljunkern. Se G. Carlsson, "Wulf Gyler i svensk
tjänst" (i "Hist. tidskr.", bd 42; 1922).

Dalkarlsbergs järnväg. Se Nora bergslags järnvägar.

*Dall, C. W. H., dog 1907 i Boston.

*Dallas hade 1920 158,976 inv.

Dalla Verdova, Giuseppe, italiensk geograf,
f. 29 jan. 1834 i Padua, d. 21 sept. 1919 i Rom. blef
professor i geografi 1872 i Padua och 1875 i Rom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free