- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
231-232

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Daltons lag - Dalziel, ort - Dalziel, Henry James, baron D. of Kirkcaldy - *Dalälfven. Se Vattenkraftverk, fig. 1-3, 6 o. 14 - *Damara - Damaschke, Adolf Wilhelm Ferdinand - *Damaskus. 1. Syrisk stat l. guvernement - *Dâmbovita. 2. - *Damianistinnor. Se Klara, sp. 208-209 - Damien, Pater D. - Damkvartett. Se Kvartett - Damloup - *Dammar-harts. Se Agathis. Suppl. - Dammbindande olja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Daltons lag-Dammbindande olja

232

*Daltons lag, kem., fys. Ang. lagen för de multipla
proportionerna se Atomvikt, ang. lagen för trycket
hos en blandning af gaser se Gas, sp. 772.

Dalziel [därlsi9l], ort i grefskapet Lanark,
Skottland, s. ö. om Glasgow. Omkr. 47,500 inv. Kol-och
järngrufvor, järnverk.

Dalziel [dä^siel], Henry James, baron D. of K i
r k c a l d y, engelsk tidningsegare, politiker,
f. 1868, var 1892-1921 (liberal) underhusledamot,
hade i sin ungdom varit journalist och innehade
aktiemajoriteten i flera tidningsföretag, så
t. ex. i "Keynolds’ newspaper", "Pall Mall ga-zette"
(1917-20), "Daily chronicle" (1918-22), "Country
world" m. fl. Han var ifrig anhängare af Lloyd
George, erhöll knightvärdighet 1908, blef baronet
1918 och upphöjdes till peer (baron D.) 1921.
v. s-g.

*Dalälfven. Se Vattenkraftverk, fig. l-3,6o. 14.

*Damara tillhör nu det under Sydafrikanska unionen
lydande territoriet Sydväst-Afrika.

Damaschke, AdolfWilhelmFerdinand, tysk nationalekonom,
jordlagstiftningsreformator, f. 1865 i Berlin, verkade
först som folkskollärare, men därefter som folklärare
i tidningspressen och som talare. Han tillhörde någon
tid det frisinnade partiet, öfvergick sedan till det
af F. Naumann bildade national-sooiala partiet, men
öfvergaf i slutet af 1800-talet partipolitiken för att
uteslutande egna sig åt jordreformen. Han blef 1898
ordf. och ledare för Bund deutscher bodenreformen,
som åsyftar att främja lagstiftning för jordens och
naturkrafternas utnyttjande för det allmänna bästa
och att tillgodogöra för staten eller kommunerna
jord-värdestegring, som egt rum utan enskilda
personers arbete. Sina idéer har han utvecklat
i en serie skrifter, som fått ojämförligt större
spridning än andra tyska nationalekonomiska verk,
främst Die bodenreform (1902; 19:e uppl. 1922),
vidare Ge-schichte der nationalökonomie (2 dlr,
1905; många uppl.). D. är en af Tysklands yppersta
talare och har teoretiskt behandlat talkonsten i flera
arbeten (det senaste, Geschichte der redekunst, 1921).
G. B-st.

*Damaskus. 1. Syrisk stat l. guvernement i
den syriska förbundsstaten, nu under franskt
mandat, omfattande 41,640 kvkm. med omkr. 605,000
inv. (1921). Se vidare Syrien. Suppl. – 2. Hufvudstad
i staten D. och mandatärområdet Syrien, omkr. 250,000
inv. (1921), hvaraf omkr. 40,000 kristna. D. har i
många hänseenden gått framåt under senaste årtiondena,
har elektrisk belysning och spårvägar; genom
Hedjasbanan (se d. o. Suppl.) står D. numera
i förbindelse med Aleppo och Medina, till Haifa
vid Medelhafskusten går en järnväg liksom till
Beirut. D. besattes under Världskriget 1 okt. 1918
af engelskt, operationsarmén i Syrien (Allenby)
tillhörande kavalleri i förening med den arabiske
emiren Feisals trupper, sedan staden föregående
dag utrymts af den mot Aleppo återtågande, delvis
i upplösning varande, 4:e turkiska armén (Djemal
pascha). Jfr Världskriget, sp. 250. I D. kröntes emir
Feisal 8 mars 1920 till konung af Syrien och Damaskus,
men efter strider med fransmännen (juli
s. å.) nödgades han lämna D. och
erkänna den franska styrelsen där.
O. Sjn. H. J-dt.

’Dåmbovita. - 2. 1913 var antalet inv. 258,378.

*Damianistinnor. Se Klara, sp. 208-209.

Damien [damiä’], P äter D., "de spetälskes apostel",
belgisk missionär, eg. Joseph de V e u s t e r,
f. 1840 i byn Tremeloo nära Louvain af bondesläkt,
d. 1889, ingick 1860 i Picpus-för-eningen (se
d. o.) och reste i st. f. sin broder, hvilken
insjuknat, som missionär, ehuru ej fullt utbildad, i
föreningens tjänst till Hawaii-öarna, dit han anlände
1864, och prästvigdes i Honolulu. Då regeringen såg
sig nödsakad att internera de många spetälska på ön
Molokai (se vidare d. o.), åtog D. sig 1873 frivilligt
att bli präst hos dem, till antalet omkr. 600,
hvaraf 210 katoliker. Han verkade 12 år ej blott
som själasörjare, med framgång (katolikernas antal
växte), utan som läkare och timmerman, men angreps
själf af spetälska *och dog fyra år därefter. Se
Joh. Jörgensen, "En apostel" (Köpenhamn, 1900).

Damkvartett. Se Kvartett.

Damloup [dälö7], by i franska dep. Meuse, 8
km. n. ö. om Verdun, invid Woévre-högslättens
västra kant. 62 inv. (1921). På grund af sitt läge
vid foten af den behärskande höjd, hvarpå fort de
Vaux låg, voro byn och det s. v. om denna uppe på
höjden belägna permanenta batteriet ("batterie de
D.") under Världskriget föremål för långvariga och
förbittrade strider, hvarunder byn fullständigt
förstördes. Den senare intogs af tyskarna 9
mars 1916, men återeröfrades af fransmännen 4
nov. s. å. Batteriet stormades i samband med anfallet
mot fort de Vaux af tyskarna 3 juli, men återtogs
slutligen 24 okt. s. å. af fransmännen. Jfr Verdun.
H. J-dt.

* Dammar-harts, farm. tekn. Se Agathis. Suppl.

Dammbindande olja, tunnflytande mineralsmörjolja
(se Smörjmedel, sp. 84), utstrykes på golf för att
hindra damm att upphvirflas i luften. Kort efter
dammoljning kan luftens bakteriehalt vara minskad med
90 proc. mot före oljningen. Bakteriehalten i luften
ökas småningom, i den mån oljelagret afnötes från
golfvet. Oljningen måste därför upprepas med vissa
mellantider. Vid sop-ningen bildar dammet med oljan
små kulor eller cylindrar, som hålla sig i golfvets
närhet, utan att upphvirflas i rumsluften. I ett med
dammolja behandladt rum kännes en svag maskinoljelukt,
men den är icke nämnvärdt störande. Trägolf, som
dammoljas, bli mycket mörka i färgen, men konserveras
i viss mån, bli hårdare. Oljan måste utbredas i tunt
lager medelst svamp eller filttyg eller medelst en
för ändamålet konstruerad, lång-skaftad "borste",
hos hvilken borsten äro ersatta af ett par tjocka
filtskifvor, från hvilkas oljefyllda mellanrum och
porer den dammbindande oljan kommer fram och kan
utstrykas i ett tunt lager. Vid oljningen få icke
lämnas några, synliga oljefläckar (de göra, att
golfven bli hala, att f ettfläckar uppstå på kläder
eller papper i kontakt med golfvet). I skolor med
gamla trägolf, å hvilka dammoljan gör den största
nyttan, bör dammoljning utföras minst hvar tredje
månad; golfven skuras, få torka, hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 9 22:08:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free