- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
237-238

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danielsson, Anders Gustaf - Daniglacial. Se Senglacial. Suppl. - Dankl, Viktor von - *Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

Daniglacial-Danmark

238

landet, 1890-91, blef han 1891 ordinerad. Han
var under en lång följd af år föreståndare
för missionsstationen i Chindwara och ledde som
kon-ferensordf. från 1897 till sin afgång som emeritus
1921. missionsarbetet inom de af stiftelsen upptagna
Chindwara-, Betul- och Sagardistrikten. Af särskild
betydelse är hans litterära verksamhet. Vid revisionen
af hindi-bibelöfversättningen har han nedlagt ett
af sakkunniga erkändt värdefullt arbete och dessutom
dels i original, dels i öfv. utgett flera arbeten på
hindi, såsom Luthers lilla katekes med förklaringar,
bibelhandbok, kyrkohistoria, "Världs-frälsarens
jordelif", m. fl. och traktater, såsom "Kämpa trons
goda kamp", "Kom till Jesus" m. fl. På sv. har han
utgett "Fakirens lärjungar" (öfv. från urduspråket,
nr VI i "Missionsbibliotek för folket"). Efter sin
pensionering vistades D. i Chindwara, sysselsatt med
litterär verksamhet, tills han 1923 öfverflyttade
till Barharwa. Teol. fakulteten i Uppsala förlänade
vid sin första teol. dok-torspromotion 1911
D. teol. doktors värdighet. A. K. Daniglacial,
geol. Se Senglacial. Suppl. Dankl. Viktor von,
friherre, österrikisk militär, f. 18 sept. 1854 i
Udine, blef officer vid kavalleriet och öfvergick
till generalstaben, där han blef öfverste 1899
och kvarstod till 1903, då han blef generalmajor
och brigadchef, 1907 f ältmarskalklöjtnant och
divisionschef, 1912 general af kavalleriet och chef
för 14:e armékåren (Innsbruck). Vid krigsutbrottet
1914 ställdes D. i spetsen för l:a armén, hvilken
fick sin plats på vänstra flygeln och tillika med
den 4:e öppnade kriget anfallsvis mot ryssarna,
som han besegrade vid Kras-nik 23-25 aug. Slaget
vid Chodel betecknade visserligen äfven en,
åtminstone partiell, framgång, men då ryssarnas
kraftiga framryckning mot österrikarnas högra flank
förorsakade allmänt återtåg, nödgades D. gå tillbaka
bakom gränsen. Under den förnyade f ramryckningen i
okt. kom D. ända till Ivangorod, men tvingades vid
det allmänna återtåget tillbaka till gränsen. Hans
armé bibehölls sedan på österrikiska vänstra flygeln
norr om Weichsel. Efter Italien krigsförklaring
i maj 1915 fick D. befälet i Tyrolen och ordnade
försvaret där. Vid det österrikiska anfallet från
Syd-Tyrolen i maj 1916 förde D. i själfva verket
befälet under ärkehertig Eugen. I juni s. å. tog han
af hälsoskäl afsked ur aktiv tjänst. 1917 upphöjdes
han i friherrligt stånd och blef "oberst aller
leibgarden", hvilken befattning han lämnade 1918.
C. O. N.

* Danmark. Danska monarkien har under de senaste
åren undergått en del ändringar i omfång.

1917 öfverlämnades nämligen Dansk-västindiska
öarna till Nord-Amerikas förenta stater, och sedan

1918 är Island efter statsrättslig öfverenskommelse
mellan ön och D. en själfständig stat med sin
särskilda regering och blott genom gemensam konung

förenadt med D. Konungariket D. har däremot 1920
utvidgats med en del af Slesvig.

Läge och storlek. Genom de ’’sönder-jydske landsdeles"
(d. v. s. norra hälften af det forna hertigdömet
Slesvig) återförening med D. 1920 fick detta sitt
landområde ökadt med 3,983 kvkm. och omfattar nu
43,017 kvkm. Dess sydgräns mot Tyskland flyttades
från Kongeaa till Flensborg-fjorden i ö. och Vidaas
nedersta lopp i v. samt en linje från Tönder till
innersta viken af Flensborg-fjorden; öarna Als i
ö. och Römö i v. kommo således tillbaka till D.

Naturbeskaffenhet i det återvunna området. På
östra sidan finnas de natursköna trakterna vid
Haderslev- och Aabenraa-fjordarna, som mycket
likna dem vid Vejle- och Koldingf jordarna, och
det minnesrika landskapet Sundeved. Landet är här
vågformigt och jorden öfvermåttan bördig, och där
finnas präktiga skogar, de största vid Aabenraa och
Kobbermölle (vid Flensborgfjordens norra brädd). Af
de högsta punkterna kan nämnas Knivsbjerg (97 m.),
midt emellan Haderslev och Aabenraa, som sedan
1864 var en politisk samlingspunkt för tyskarna i
Nord-Slesvig liksom Skam-lingsbanken förut varit för
danskarna. I midtdelen af Sönderjylland framträder
den höjdsträckning, som från Holstein skjuter upp
genom halfön. Jordmånen är där till stor del sandig
och föga bördig, skog trifves ej, men där finnas
stora mossar och ljungbeväxta backar. Landet sluttar
därifrån västerut och blir slutligen så lågt, att
det måste skyddas mot hafvet genom dammar. (Genom
lag 1922 bestämdes, att en sådan skulle byggas från
Vester Vedsled till Söndernes); där finns ock en smal
remsa marskland. Af vattendragen må nämnas Krusaa, som
flyter åt ö. ut i Flensborgfjorden, samt Bredeaa och
Vidaa (se d. o.), som bägge flyta åt v. ut i Nordsjön.

Befolkningen i D. uppgick vid folkräkningen 1921
till 3,267,831 pers. och enligt beräkning 1922
till 3,318,000. 1921 bodde i Sönderjylland 163,622,
af hvilka 14,300 kunde anses som egentliga tyskar
(till största delen i de 4 städerna), hvilka dock
alla förstodo och talade danska, och 15,700 voro
s. k. "hjemmetyskere", danskar till börd och språk,
som genom ämbetsmäns och prästers påverkan vant
sig att gå för tyskar. S. om den nya gränsen finns
en dansktalande befolkning af omkr. 11,600 pers.,
hvaraf 9,000 i staden Flensborg.

Mynt, mått och.vikt. Genom lag af 1907 infördes
metersystemet.

Undervisningsväsendet. Sedan 1918 ha de flesta
högre privatskolor såväl för gossar som för flickor
öfvertagits antingen af staten eller af vederbörande
kommun, hvarjämte skolaf gif terna lämpats efter
föräldrarnas ekonomiska ställning, på det att fattiga
föräldrar icke skola vara utestängda, från möjligheten
att skaffa sina barn högre undervisning.

Kyrkliga förhållanden. D. indelas numera i 9 stift
(se nedan, sp. 242). - "Menigheds-raadens" ställning
blef 1912 stadgad och deras myndighet utvidgad,
i det att de fingo ett visst inflytande vid lediga
prästtjänsters tillsättande; denna utveckling
fortsattes 1922 genom en rad nya kyrkostadgar,
hvarigenom bl. a. bereddes "sognebaandslösere"
(se därom hufvudarbetet, sp. 1283) lättare tillfälle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free