Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Danmark - Danmarks afholdsforening. Se Nykterhetsrörelsen, sp. 228 - Danmarks biblioteksforening. Se Biblotekarie-föreningar. Suppl. - Danmarks geologiske undersögelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmarks afholdsforening-Danmarks geologiske
undersögelse
246
repade möten mellan de tre konungarna och motsvarande
ministermöten, alla åsyftande att under Världskriget
trygga de tre rikenas neutralitet. Ministären
Zahles styrelse företedde emellertid äfven
stora skuggsidor. Medan dess ledande män under
striderna om försvarsfrågan 1909 dristigt påstått,
att framtida krig vore omöjliga till följd af
nutidens höga kultur och att man därför utan fara
kunde inskränka armén till en liten polisstyrka,
måste den dock, när Världskriget 1914 utbröt,
utrusta och underhålla en talrik "säkerhetsstyrka",
företaga viktiga utvidgningar af befästningarna och
utge många millioner kr. till andra försvarsändamål,
öfverdrifven rundhändthet visades vid de åtgärder,
som vidtogos för att hindra dyrtid och arbetslöshet,
och principen om 8 timmars arbetsdag genomfördes
på utprägladt doktrinärt sätt med stora kostnader
för statskassan. Den maktfullkomlighet, som kriget
helt naturligt beredt ministären, användes äfven för
utfärdande af allehanda prisregleringsförordningar,
förbud och andra restriktioner i näringslifvet, så
att detta småningom helt råkade under regeringens
rätt godtyckliga för-mynderskap. Alla vande sig att
lita till regeringen som den enda hjälparen mot allt
ondt och att anse statskassan nästan outtömlig. De
stora rikedomar, som under kriget strömmade in öfver
landet, medförde dittills okänd slösaktighet och
vällefnad samt vild jakt efter ekonomisk vinning utan
som småaktig ansedd hänsyn till medlen. Därigenom
för-slappades den offentliga moralen, och samtidigt
försvagades i hög grad arbetarnas arbetslust. -I rent
politiskt afseende var ministären Zahles styrelse
ej alltid lycklig. Under den stora krigsfarans tryck
enades man 1916 om, att en medlem från hvarje af de
tre andra partierna skulle inträda i den radikala
ministären såsom "kontrollminister", men redan året
därpå utträdde högerns och vänsterns representanter,
missnöjda öfver de andra regeringsmedlemmarnas
politik, medan däremot socialdemokraternas
representant kvarstannade och senare öfvertog omsorgen
om arbetarnas behof, något som ytterligare ökade
ministärens beroende af detta parti.
Zahle hade tidigare lefvat af gå, så snart kriget
var till ända, men ministären klamrade sig dock kvar
vid makten, fastän valen i april 1918 - sedan den nya
grundlagen trädt i kraft - minskat dess majoritet i
folketinget till endast ett par röster. Då äfven denna
majoritet bortföll, kräfde konungen i mars 1920, att
ministären skulle begära afsked, och han aflägsnade
den på egen hand, när den vägrade efterkomma hans
uppfordran. Förgäfves sökte Köpenhamns arbetare genom
massdemonstrationer och hot om storstrejk framtvinga
Zahles återinsättande. En ren expeditionsministär
(först under 0. Liebe, sedan under M. P- Friis)
bildades, och de i april s. å. företagna nya valen
utföllo till förmån för konungens ingripande, i
det att vänstern erhöll 49 och högern 28 mandat,
medan den radikala gruppen fick endast 17 och
socialdemokraterna 42. Detta omslag medförde (april)
en ny ministär Neer-gaard, hvari ingingo de bägge
förutvarande konseljpresidenterna Kl. Berntsen och
J. K. Christen-sen, den förre som försvars- och den
senare som kyrkominister.
Den nya ministärens första uppgift - närmast efter
tryggandet af allmän fred och ordning - var
att fullborda Sönderjyllands återförening med
D., såsom den åvägabragts genom den enligt
Versailles-fredens (1919) bestämmelser hållna
folkomröstningen 10 febr. 1920 med en majoritet
för D. af tre fjärdedelar af de afgifna rösterna
(se härom närmare art. Slesvig iSuppl.). Denna
lyckliga tilldragelse, som gaf D. upprättelse för
olyckan 1864 och för danskhetens förtryckande under
ett halft sekel i Nord-Slesvig, firades 25 juli 1920
med en stor fest på Dybböl banke, hvarefter konungen
genomreste det nyvunna landet. I sept. s. å. företogos
val till riksdagens bägge ting, och därvid inträdde
i folketinget 8 representanter för Sönderjylland,
hvaribland endast en tysk. Under de båda närmast
följande åren infördes efter hand dansk lagstiftning
och förvaltning i Sönderjylland, hvarvid stor
hänsynsfullhet visades den tyska minoriteten. För
statskassan medförde Sönderjyllands återförening
med D. en utgift på 240 mill. kr. - Nästa uppgift
för regeringen var att frigöra näringslifvet från de
många hämmande band krigsåren medfört och att sålunda
återupprätta dess nödvändiga själfständighet. Därefter
gällde det att åvägabringa jämvikt i budgeten genom en
rad tunga skatter och medelst sträng sparsamhet. En ny
försvarsordning, af 1922 (se ofvan, sp. 239), nedsatte
väsentligt arméns styrka och bragte ned de årliga
försvarsutgifterna till omkr. 50 mill. kr. För dessa
uppgifter försummade regeringen icke den civila (i all
synnerhet icke den sociala) lagstiftningen: samhällets
omvårdnad utsträcktes till de kroniskt sjuka (liksom
till de tuberkulösa), och de förut rätt obestämda
ålderdomsunderstöden ersattes af en "åldersränta" med
fasta årliga bidrag och med behörig hänsyn till den
grad af sparsamhet vederbörande tidigare visat. Den
skall utfalla först med 65 :e lefnadsåret, och denna
ålderdomsförsäkring medför för staten en årlig utgift
af omkr. 70 mill. kr. Slutligen har myndighetsåldern
nedsatts från 25 till 21 år. E. Ebg.
Danmarks afholdsforening. Se Nykterhetsrörelsen,
sp. 228.
Danmarks biblioteksforening. Se
Bibliotekarie-föreningar. Suppl.
Danmarks geologiske undersögelse upprättades 1888 för
den geologiska kartläggningen af Danmark och därmed
förbundna vetenskapliga och praktiska arbeten. Den
ställdes under ledning af dåv. professorn i mineralogi
vid Köpenhamns universitet J. F. Johnstrup i
nära anknytning till universitetets mineralogiska
museum. Vid Johnstrups död (1894) öfverlämnades
ledningen åt en kommission af 3 personer med
dåv. chefen för generalstabens topografiska afdelning,
öfverste L. le Maire, som ordf.; denna kommission
hade sedan under omkr. 20 år ledningen af D. G. U.,
och efter le Maires död (1913) fick statsgeologen
V. Madsen, hvilken ända sedan D. G. U:s upprättande
varit anställd vid densamma, ledningen och utnämndes
1917 till direktör. D. G. U. har kartlagt skilda
delar af Danmark och publicerat kartor i skala
1: 100.000 samt ett antal vetenskapliga arbeten
rörande Danmarks geologi. Sedan 1911 har D. G. U. i
förening med landtbruks-myndigheter upptagit
den ytterst viktiga frågan om undersökning af
åkerjordens kalkhalt och kalk-behof. - D. G. U:s
personal utgöres af 4 statsgeologer, l af
delningsgeolog och ett växlande antal assistenter.
K. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
