Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dannemarie - Dannemarksfjärden - *Dannemora grufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Dannemarie-Dannemora grufvor
248
Dannemarie [dannmari], ty. Dammerkirch, by i
franska dep. Haut-Rhin, 20 km. ö. om Belfort och 8
km. v. om Altkirch. 1,044 inv. (1921). D., som före
freden i Versailles 1919 tillhörde Tyskland, var i
Världskrigets början föremål för upprepade strider
mellan fransmännen (Elsassarmén, Pau) och tyskarna
(härafdelningen Gaede). Byn intogs slutligen i
början af sept. 1914 af de förre, hvarefter gränsen
mellan de af de båda motståndarna besatta områdena
i sydvästra Elsass under hela kriget kom att gå
mellan D. och Altkirch. Jfr Världskriget, sp. 168.
H.J-dt.
Dannemarksfjärden, vik i Karlskrona skärgård
v. om de öar, på hvilka staden ligger. I
dess innersta del utfaller Silleån.
O. Sjn.
*Dannemora grufvor. Till följd af läget invid
Grufsjön, hvars yta ligger 7 m. lägre än hällen vid
den viktigaste grufvan, Mellanfältet, har grufbryt-
Fig. 1. Nybyggda anrikningsverket.
ningen städse haft att kämpa mot svårigheter att
utestänga det från sjön inträngande vattnet. Långa
tider ha delar af grufvorna varit afstänffda till
följd af öfversvämningar och dyrbara anordningar måst
vidtagas för att skydda dem mot vattenflödet. Utom
häst- och vinddrifna "konster" infördes tidigt
vat-tendrifven konst (jfr Vattenkonst 2), men då detta
ej förslog, anlades 1694 en damm mot Grufsjön. 1728
pröfvade man M. Triewalds "eld- och luftmaskin", som
dock snart visade sig olämplig. Därefter sökte man
sänka sjön genom att borttaga ett fall i Fyrisån vid
Vattholma, 20 km. s. om D. Resultatet af alla dessa
dyrbara arbeten blef dock ej tillfredsställande, och
först genom anläggning i början af 1800-talet af en
s:ra nitdamm med bakdamm af cement och lera blefvo
grufvorna något så när skyddade från öfversvämning,
hvarjämte senare kraftiga pumpar insattes utanför
granitdammen samt i centrala vattenbassän-ger inom
grufvorna.
Under det senaste årtiondet ha stora förändringar
i grufdriften egt rum. 1914- 16 elektrificerades
D. med kraft från Älfkarleby. Strax därpå
byggdes anrikningsverk (fig. 1), som togs i bruk
1919. Brytningen sker numera öfvervägande medelst
magasins- och skifbrytning, ehuru pallbrytning
också användts i enstaka grufvor. Borrningsmaskiner
användas i regel. Uppfordringen eger rum i sex schakt,
af hvilka det djupaste når 340 m. af-
Fig. 2. Centralschaktets lafve och skrädhus invid
grufvan Storrymningen (Mellanfältet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
