Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delfland. Se Holland, sp. 978 - Delgado. Se Grau Delgado. Suppl. - Delgifning - *Delhi. 1. Division - *Delhi. 2. Distrikt - *Delhi. 3. Stad - *Dehli. 4. Provins - *Deli. 1. Ort - Delikt - Delin, Karl (Carl) - *Delisle, L. V. - *Delitzsch. 2. F. D. - Delius, Frederick - Della Santa, Luigi - *Dellen - Delle Sedie, Enrico - *Dellwik, K. A. Se Generatorgas, sp. 919 - *Dellwik. 2. Axel D. - *Delos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Delfiand-Delos
290
Delfiand. Se Holland, sp. 978.
Delgado. SeGrauDelgado. Suppl.
Delgifning. Se Kungörelse och Publikation. En
landskommuns eller kyrkoförsamlings beslut anses vara
kommunens medlemmar delgifvet den dag, då protokollets
justering tillkännages i kyrkan. Eesolutioner och
utslag anses ock vara menigheten eller ett större
antal personer delgifna genom uppläsning från
predikstolen. - En stadskommuns beslut anses
delgifvet, då protokollet inför magistraten
offentligen justeras. N. H.
* Delhi. 1. Divisionen D., som efter 1912 benämnes A
m b a l a, omfattar numera en areal af endast 38,380
kvkm., som enligt 1911 års census hade 3,777,967
inv. Hufvudstad är Ambala. - 2. Distriktet D. har,
sedan provinsen D. (se nedan) ut-brutits, uppdelats
på distrikten Kohtak och Gur-gaon. - 3. Staden D. har
1911, då Georg V och drottning Mary 12 dec. kröntes
där vid en dur-bar, gjorts till Indiens hufvudstad
och regeringens säte. Stora anordningar ha vidtagits
för att s. om det gamla D. uppföra ett "Imperial
Delhi" af betydande omfång med vicekonungens palats,
regeringsbyggnader och andra praktbyggnader. Kriget
har dock försenat uppförandet. D. hade 1911 232,837
inv. - 4. Provinsen D., bildad l okt. 1912 af en
del af det gamla distriktet D. i Pun-jab samt en
öster om Jumna belägen del af Centralprovinserna,
omfattar 1,493 kvkm. med 486,741 inv. (1921).
1-4. O. Sjn.
*Deli. 1. Orten har en betydande försöksstation
för tobaksodling, upprättad af ett åttiotal stora
plantageföretag. Det står under ledning af svensken
filos, doktor Björn Palm och har en stab af 14
européer och omkr. 100 infödingar.
Deli’kt och K v as idel i’k t, jur., äro romerska
rättsvetenskapens uttryck för vissa omständigheter,
som föranleda uppkomst af skuldförhållanden
(obligationer). Såsom delikt (lat. delictum, fel,
förbrytelse; äfven ordet maleficium, illgärning,
förekommer i de romerska rättskällorna) upptogs
i romerska rätten dels rättsstridigt skadande af
annans sak (damnum injuria datum), hvilket föranledde
ersättningsanspråk enligt den s. k. lex Aquilia,
dels ock stöld, rån, svek, hot, förolämpning (furtum,
rapina, dolus, metus, injuria)’, äfven rättsstridigt
förfarande med annans fasta egendom betraktades i
vissa fall som delikt. Påföljden af begånget delikt
var skadestånds- 1. restitutionsskyl-dighet och,
i särskilda fall, böter. - Uttrycket kvasidelikt
har bildats efter de justinianska institutionernas
(se Institutiones) rubrik De obligationibus quae
quasi ex delicto nascuntur (om skuldförhållanden, som
uppkomma likasom af brott). Under denna rubrik heter
det bl. a., att den, som bebor ett hus, hvarifrån
något kastats ut eller slagits ut med skadegörande
verkan, kan förpliktas att ersätta denna skada
dubbelt; vidare att skeppare, gästgifvare eller
stallvärd, som under sin yr-kesutöfning mottagit
främmande egendom, likaledes kan åläggas att betala
dubbla beloppet af den skada, som hans folk vållat
å egendomen. Till kvasideliktsobligationerna ha
ock brukat hänföras slafegares ansvar för slafvens
delikt och husdjurs-egares ansvar för skada, som
djuret på oförutsedt vis orsakat: skyldighet att
ersätta skadan eller ock utlämna slafven resp. djuret
("noxal-anspråk", se
Tryckt den 24’t 23
N o x a). - Äfven i modern rätt talas om delikt
i betydelsen skadegörelse såsom anledning till
ett skuldförhållande ("deliktsobliga-tion";
jfr Fordran och Skadeersättning).
C. G. Bj.
Delin, K a r l (C a r 1), rättslärd, f. 15 april
1865 i Dädesjö, Småland, blef student i Lund 1884
och egnade sig först åt matematiken, i hvilket
ämne han sålunda skref sin gradualafh. (Vber zwei
ebene punktsysteme, die algebraisch auf einander
bezogen sind, 1893), på grund hvaraf han vann
filos, doktorsgrad och docentur vid universitetet
i Lund 1893. Han lämnade denna docentur 1900 och
öfver-gick till juridiska fakulteten, blef juris
kandidat 1902, docent i romersk rätt i Lund 1905
och vid Stockholms högskola 1907 samt innehar
sedan 1909 högskolans professur i rättshistoria
och romersk rätt. Vid Lunds universitets jubelfest
1918 promoverades han till juris hedersdoktor. Hans
juridiska författarskap omfattar bl. a. afh. Om
det romerska skilj emannainstitutets utveckling
under den för-justinianska rätten (1905),
Om äkta och oäkta börd samt om oäkta barns
rättsställning enligt romersk rättsutveckling
(1907) och Om oäkta börd samt om oäkta barns
rättsställning enligt äldre svensk rätt I (1908).
C. G. Bj.
’Delisle, L. V., dog 22 juli 1910 i Chantilly.
*Delitzsch. - 2. F. D. lämnade professuren 1920 och
dog 23 dec. 1922 i Langenschwalbach.
Delius [di;li8s], Frederick, engelsk tonsättare,
f. 1863 (af tyska föräldrar) i Bradford, elev af
kon-servatoriet i Leipzig, är sedan 1890 bosatt i
Frankrike och har gjort sig känd genom orkesterverk
(Över the hills, Paris, en norsk svit m. m.),
operor (bl. a. Fennimore and Gerda), pianokonsert,
stråkkvartett, flera sångverk med orkester (A
mäss of lif e, efter Nietzsches "Zarathustra",
Songs of sunset m. fl.) samt smärre sånger.
E. F-t.
Della Santa, L u i g i, italiensk operasångare
(baryton), f. 1822 (dödsåret okändt), uppträdde
från 1841 på teatrar i Italien och Grekland,
1848 -49 i Stockholm vid V. Gallis italienska
operasällskap och var därefter 1850-53 anställd vid
K. teatern i Stockholm. Han vann där stort bifall
för utmärkta egenskaper både som sångare och som
skådespelare. Bland hans roller på vår operascen voro
Karl V i "Ernani", Figaro i "Barberaren i Sevilla",
Dulcamara i "Kärleksdrycken", Orovist i "Norma"
och Macbeth. E. F-t.
* Dellen. Sjöarna äro ganska djupa. Norra D. har
ett djup af 48 m., Södra D. af 50 m.
Delle Se7die, E n r i c o, italiensk sånglärare,
f. 1826 i Livorno, d. 1907 i Paris, debuterade
1851 som barytonist i Italien, sjöng sedan i
Wien, London, Petersburg och 1861 i Paris, där
han blef kon-servatorielärare och utbildade äfven
svenska operaartister, bl. a. Kristina Nilsson.
E. F-t.
*Dellwik, K. A. Se G e n e r a t o r g a s, sp. 919. -
2. Axel D., son till K. A. D., bergsingenjör, f. 3
jan. 1866 i Säbrå, sjöofficer 1886, genomgick
Stockholms bergsskola 1888-89, var 1893-1912
förste grufingenjör vid Luossavaara-Kiirunavaara
a.-b:s grufvor i Malmberget samt är sedan 1912
disponent för Dannemora grufvor, hvars omdaning
är hans verk (jfr Dannemora grufvor. Suppl.).
O. Sjn.
* Delos. Utgräfningarna ha fortsatts, och bety-
35 b., S. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
