Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Demokrati - Demolder, Eugène - *Demolombe, J. C. F. - De Morgan, William Frend - *Demuth, L. - Den bergtagna - Dender, flod. Se Dinder. Suppl. - Dendroidea. Se Graptoliter, sp. 146 - Dendrolagus. Se Kängurudjuren - Dendrologiska föreningen. Se Föreningen för dendrologi och parkvård Suppl. - Dendrometridæ. Se Geometra papilionaria - Dendrophilus. Se Histeridæ - Denekes spirill. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 429 - Denesjkin kamen, bergstopp. Se Uralbergen, sp. 5 - Den flygande holländaren - Den förlorade sonen - Den girige - Den glada änkan - Den gröna fracken - *Denguefeber - *Denhardt, Klemens - De nihilo nihil. Se under Nihil. - Denikin, Anton Ivanovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Demolder-Denikin
294
Bland den moderna demokratiens afvigsidor plägar
framhållas dess benägenhet att låta maktens realitet
öfvergå till partiorganisationer eller tilltagsna
målsmän för finansiella intressen samt att öfver
hufvud underlätta privatintressens tillgodoseende på
det allmännas bekostnad; särskildt har utvecklingen
gått åt detta håll i Förenta staterna, därvid dock
ofta framkallande kraftig reaktion i form af mera
äkta demokratiska reformsträfvanden. I länder med
språkliga och nationella minoriteter har den moderna
demokratien sällan visat tillbörlig hänsyn till deras
fri- och rättigheter. - Om demokratiens utveckling
inom moderna statsförfattningar se K. Staaff, "Det
demokratiska statsskicket" (2 bd, 1917), J. Bryce,
"Modern democracies" (2 bd, 1921), och W. Hasbach,
"Die möderne demokratie" (2:a uppl. 1921). Jfr
vidare W. E. H. Lecky, "De-mocracy and liberty"
(1896), M. Ostrogorski, "La démocratie et T
organisation des partis politiques" (2 bd, 1903),
L. T. Hobhouse, "Democracy and reaction" (1904),
A. Pieper, "Vom geist der deut-schen demokratie"
(1919), och F. Bonjour, "Real democracy in
operation" (1920). - Om demokratiska grundsatsers
tillämpning inom industriföretag se Industriell
demokrati. Suppl. V. S-g.
Demolder [damåldar], Eugene, belgisk författare,
f. 16 dec. 1862 nära Bruxelles, d. sinnessjuk
nov. 1919, studerade juridik vid universitetet
i Bruxelles, vardt advokat och fredsdomare, men
egnade sig från 1895, då han bosatte sig i Paris,
uteslutande åt litteraturen. Contes d’Yperdamme
(1891), La légende d’Yperdamme (1896), Sous la robe
(1897), La route d’émeraude (1899), Les patins de
la reine de Hällande (1901), L’arche de monsieur
Cheunus (1904), Le jardinier de la Pom-padour
(s. å.) m. fl. arbeten visa fantasi och humor i den
historiska sedebilden. Utom barnberättelser skref
D. konstkritiska böcker om Rops, Braekeler, Meunier
m. fl. och reseskildringen L Espagne en auto (1906).
*Demolombe, J. C. F., dog 1887.
De Morgan [di-må^en], William Frend, engelsk
författare, son till Augustus De Morgan (se bd
XVIII, sp. 1097), f. 16 nov. 1839 i London, d. där
15 jan. 1917, studerade vid Konstakademien i London,
egnade sig sedan åt keramisk konst och vardt känd som
en förnyare af dekorativa mönster och metoder. 1906
debuterade han som romanförfattare med Joseph
Vance, som följdes af Alice for short (1907),
Somehow good (1908), It never can kappen again
(1909), An affair of dishonour (1910), A liltely
story (1912), When ghost meets ghost (1914) och
The old madhouse (1919). D. tillhör Dickens’ skola,
karaktärsteckning och skildring erinra om denne. Se
A. M. W. Stirling, "W. D. M. and his wife" (1922).
R-n B.
*Demuth, L., dog 4 mars 1910 i Czernowitz (under
en konsert).
Den bergtagna. opera med musik af I. Hallström (se
denne) och librett af F. Hedberg, uppf. i Stockholm
f. g. 1874.
Dender, flod. Se D in d er. Suppl.
Dendroidea, paleont. Se Graptoliter, sp. 146.
Dendrolagus, zool. Se Kängurudjuren.
Dendrologiska föreningen. Se Föreningen för dendrologi
och parkvård. Suppl.
Dendrome^ridse, zool. Se Geometra papi-li ön a r i a.
Dendro’philus, zool. Se H i s t e r i d se.
Denekes spirill. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 429.
Denesjkin kamen, bergstopp. Se U r a l b e r-g e n,
sp. 5.
Den flygande holländaren (Der fliegende hollän-der),
romantisk opera med text och musik af R. Wagner
(se denne, sp. 302 och 306-307, samt Flygande
holländaren), uppf. i Stockholm f. g. 1872.
Den förlorade sonen, den i Lukasevangeliet kap. 15
berättade parabeln, har alltifrån medeltiden
varit föremål för behandling både inom konsten och
litteraturen. I flamländsk textilkonst förekommer
motivet på 1400-talet, H. S. Beham gjorde en serie
kopparstick öfver det 1540, det återkommer hos Diirer,
D. Teniers, Jordaens, Lucas van Leiden och Rembrandt
(både etsning och oljemålning), Preti m. fl. och på
1800-talet af bl. a. Cl. Boulanger, Puvis de Chavannes
och Georg von Rosen ("Den förlorade sonens återkomst",
1885). Litterärt behandlades ämnet i Frankrike
omkr. 1500, och i Tyskland, där det vardt synnerligen
omtyckt, finnes det bl. a. i ett fastlagsspel af
Burkhard Wal-dis (1527) och J. Ackermanns drama
1536. Viktigast är holländaren W. Gnapheus’ latinska
"Aco-lastus" (1540), som öfvat inflytande på Samuel
Petri Brasks "Filius prodigus" (1645). En opera,
"L’en-fant prodigue", af Auber till text af Scribe
uppfördes 1850, en uttrycksfull pantomim af M. Corré
med musik af A. Wormser 1890. Jfr Spengler, "Der
verlorne sohn im drama des 16. jahrhunderts" (1888).
R-n B.
Den girige (L’avare), karaktärskomedi af Mo-liére
(se denne, sp. 844 och 845), uppf. i Stockholm
f. g. 1768. Idén är från Plautus’ "Aulularia".
Den glada änkan (Die lustige witwe), mycket omtyckt
operett med musik af F. Lehår (se denne), uppf. i
Stockholm f. g. 1907.
Den gröna fracken (L’habit vert], satiriskt lustspel
(ett skämt med Franska akad.) af G. A. de Caillavet
och R. de Flers (se dessa. Suppl.), uppf. i Stockholm
f. g. 1918.
*Denguefeber. Sjukdomen öfverföres genom en mygga,
Culex fatigans.
*Denhardt, Klemens, föddes 1852; Gustav D. föddes
1856 och dog 1917.
De ni7hilo nihil, lat. Se under N i h i 1.
Denikin, Anton Ivanovitj, rysk militär, f. 4
dec. 1872, blef officer 1892 och vann befordran
inom infanteriet och generalstaben. Han deltog som
kompanichef i rysk-japanska kriget 1904-05 samt som
brigad-, fördelnings- och armékårschef i Världskriget
från dess början till i april 1917, hvarunder han
efter hand befordrades till generallöjtnant. Den
5 s. m. - kort efter revolutionens utbrott -
utnämndes D. (mot sin vilja) till generalstabschef
under Alexejev som högste befälhafvare, men lämnade
denna befattning redan 26 maj, då han blef chef
för "västra fronten". I slutet af juli s. å. blef
han chef för "sydvästra fronten" (i Galizien)
och ledde under svåra förhållanden, på grund af
den öfverhandtagande upplösningen bland trupperna,
hvilken D. förgäfves sökte bekämpa, armégruppens
återtåg. 29 aug. s. å. afsattes han (af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
