- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
313-314

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Diakonissa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

313

Diakonissa

314

Verksamheten utvidgades väsentligt, i det att flera
filialer upptogos i landsorten. 1903 invigdes ett nytt
sjukhem för gamla, Nissabo vid Halmstad. Ledningen
af Hemmet Fristad, räddnings-och uppfostringsanstalt
för vilsegångna unga kvinnor, öfvertogs af

Fig. 2. Erstakapellets altare, inför hvilket diakonis-
sorna invigas.

Diakonissanstalten 1904. (Denna verksamhet har dock
tillsvidare af ekonomiska skäl måst nedläggas.) På
uppdrag af staten grundlades 1906 vid Viebäck,
Almesåkra socken, Jönköpings län, ett, sedermera
ytterligare tre hem, afsedda för tvångsuppfostran af
unga kvinnliga förbrytare. Nytt sjukhus (fig. 1) för
omkr. 100 patienter och mera svarande mot krafven på
systrarnas sjukvårdsutbildning uppfördes vid Ersta
och togs i bruk 1907. Anstaltens barnhem förlades
1911 till Stjärnvik i Södermanland. 1912 grundlades
Diakonissanstaltens filial Värsta i Härnösand, hvilken
har till ändamål att utbilda systrar (vid 1922 års
slut 29) för Norrlands behof. Denna dotteranstalt står
ännu i viss mån under moderanstalten vid Ersta, men
har sin egen styrelse. Som utbildningsfält för dess
elever tjäna bl. a.: Västernorrlands läns sjukhem,
inrymdt under samma tak, skyddshemmet Gälegården i
Medelpad, Härnösands barnhem och församlingsvård jämte
Älandshemmet vid Säbrå (f. n. konvalescenthem). 1919
ställdes den af fröken Anna Wikström grundlagda
blindskolan i Uppsala under Diakonissanstaltens
ledning. Vid slutet af 1922 var systerantalet 496
(394 diakonissor, 65 profsystrar och 37 elever). Af
dessa arbetade 282 utom anstalten (90 i sjukvård,
138 i församlings- och fattigvård, 28 i barn-
och ungdomsvård och 26 i ålderdomshem, asyler
m. fl. st.). 1921 uppgingo Erstaanstaltens inkomster
till 571,126 kr., dess utgifter till 565,340 kr.

Det af fröken E. Boström 1882 grundlagda Samariterhemmet
(fig. 3) i Uppsala har utvecklat
sig till Sveriges andra diakonissanstalt. Vid hennes
frånfälle (1902) omfattade det 2 sjukhem, barnhem,
tjänarinneuppfostringsanstalt, elevhem m. m. 1916-18
uppfördes ett nytt diakonisshus för omkr. 550,000
kr. I de båda sjukhemmen finnas fr. o. m. 1918
plats för sammanlagdt 95 sjuka. Anstaltens bokförda
tillgångar, skulderna inberäknade, utgjorde vid 1921
års slut 1,282,906 kr. Vid Samariterhemmet fostras
diakonissor efter i hufvudsak
samma principer som vid Ersta. 1922 räknade hemmet 53
diakonissor och 28 profsystrar, af hvilka 36 arbetade
utom den egna anstalten, i församlingsvård,

Fig. 3. Samariterhemmet i Uppsala.

å barnhem och ålderdomshem eller i
räddningshemmet i Kållered, som sedan 1912 är
filial. Från 1906 har Samariterhemmet också
utbildat "församlingssystrar", som stå i en
något friare ställning till anstalten, men
hvilkas utbildning alltmer blifvit densamma som
diakonissornas. Församlingssysterkåren uppgick
1922 till 107 systrar. De allra flesta af dessa
stå till tjänst för landsbygdens sjuka, fattiga
och hjälpbehöfvande. Sedan 1905 är pastor Otto
Centerwall Samariterhemmets föreståndare. I dess
styrelse är ärkebiskopen ordf. Tidskriften "Hälsning
från Samariterhemmet’’ utges kvartalsvis.

Af Finlands diakonissanstalter (sp. 303-304) har den i
Helsingfors (grundl. 1867) utom det i hufvud-arbetet
nämnda stora diakoniss- och sjukhuset särskildt
barnsjukhus, 2 hem för lungtuberkulösa, barn och
äldre, praktisk skola för flickor samt 2 barnhem. Dess
systerkår utgjordes 1921 af 145 invigda diakonissor
och 65 profsystrar. Dess budget för s. å. uppgick
till inemot 1,850,000 mark. Föreståndarinna är sedan
1883 syster L. S n e 11 m a n. Föreståndare ha varit
prosten G. A. Palmroth (1899- 1918) och kyrkoherden
E. Wirén (sedan 1918). - Diakonissanstalten i Viborg
(grundl. 1869, ej 1867) har utom de i hufvudarbetet
nämnda anstalterna ett barnsjukhus och ett hem för
åldriga kroniskt sjuka. Systerantalet uppgick 1922
till 77. Föreståndarinna är från 1906 diakonissan
Greta B r a x. - Diakonisshemmet i Sordavala,
stiftadt 1894 af fröken J. Ingman-Ivalo, har numera
eget sjukhus. Systerantalet har 1922 stigit till
240. - Diakonisshemmet i Uleålorg, grundlagdt 1896 af
dåv. kyrkoherden W. Wallin, har från 1903 fröken E. S
m ar in till föreståndarinna. Anstaltens systrar och
profsystrar äro tills. 120 (1922). Både Uleåborgs-
och Sordavalasystrarna inta efter genomgångna kurser
en ganska fri ställning till sina resp. anstalter,
med hvilka de dock i regel alltid bevara en stark,
personlig kontakt.

Danmarks äldsta diakonissanstalt grundlades 1863 i
Köpenhamn af dåv. prinsessan, sedermera drottning
Lovisa, Kristian IX:s gemål. 1873-75 byggdes det
nuv. anstaltshemmet med diakonisshus, sjukhus och
kyrka. 1922 påbörjades en tillbyggnad, som kommer
att nästan fördubbla det. En hel rad filialer omger
moderhuset: barnhem, barnkrubba, hem för obotligt
sjuka, ålderdomshem för diakonissorna m. m. Flera
filialer ute i landet stå ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free