- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
327-328

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dillner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

327

Dillner-Dimitrij Pavlovitj

328

flygare 25 aug. 1915, 3 ggr 1916
samt 10 ggr under febr.-okt. 1918.
L. W:sonM.

Dillner. Knut Abel Gunnar, bergsingenjör,
affärsledare, f. 10 maj 1875 i Säter, blef
student i Stockholm 1894, aflade examen från
Bergshögskolan 1898 samt studerade vid Polytechnicum
i Zii-rich 1900 och vid Bergsakademien i Freiberg
1903. D. erhöll 1898 anställning vid Tekniska
högskolans materialprofnings-anstalt, var dess
föreståndare 1903-07 och tjänstgjorde samtidigt som
extra lärare vid Tekniska högskolan i läroämnet
metallernas egenskaper. 1907-12 var D. anställd
i firman A. Johnson & c:o, de två sista åren
som verkställande direktör för Avesta järnverks
a.-b. 1912-16 verkade han i statens tjänst som extra
föredragande och t. f. byråchef i Kommerskollegium,
hvarjämte han nedlade omfattande och maktpåliggande
arbete inom kristids-organisationerna som led. af
krigsförsäkrings- och industrikommissionerna (1914)
samt af handelskommissionen (1915). Han erhöll
kommerseråds n. h. o. v. 1915 och var s. å. delegerad
vid svenskengelska handelsunderhandlingarna samt har
varit led. i ett flertal kungl. kommittéer. Sedan
1916 är D. verkställande direktör för
Trafik-a.-b. Grängesberg-Oxelösund,
Luossavaara-Kiirunavaara a.-b., Grängesbergs
gruf-a.-b. m. fl. D. är (sedan 1919) led. af
Ingenjörs-vet.-akad. och har författat ett stort antal
uppsatser och afh. i bergskemiska och metallurgiska
frågor i "Jernkontorets annaler", "Stahl und eisen"
och "Teknisk tidskr.", hvars hufvTidredaktör han var
1906-07. Han var ordf. i Sv. teknologföreningen 1908.
Fmn.

.Dillon. - 2. John D. valdes 1918 efter John Redmonds
död till ledare för irländska nationalistpartiet. Vid
parlamentsvalen s. å. återvaldes han ej till
underhuset, och hans parti blef nästan ut-plånadt
genom sinnfeinarnas framgångar.

Dillon [di’l9n], E mil e Joseph, irländsk tidningsman
och filolog, f. 1854 på Irland, genomgick College de
France och studerade vid tyska, ryska och belgiska
universitet samt vann doktorsgrad i Louvain och
Charkov. Han började 1885 utge franska tidskriften
"Le Muséon", var från 1888 några år tidningsman i
Odessa, därefter korrespondent till "Daily telegraph"
från Armenien (1894-95), Spanien, Kreta, Paris,
Kina (1900), Kyssland o. s. v. Förutom en mängd
lärda arbeten i orientalisk filologi (flera på
ryska språket) har han skrifvit bl. a. Maxim Gorky
(1902), The original poem of Job (1905), A scrap
of paper (1914), From the triple to the quadruple
alliance: why Italy went to war (1916), The edipse
of Russia (1918) samt en liflig skildring af
fredskonferensen i Paris 1919, The peace conference
(1920; svensk öfv. i urval, "Freds-konferensen",
s. å.), och Mexico ön the verge (1921).
V. S-g.

Dillon, en omkr. 4 kvkm. stor ö i Torso socken,

Skaraborgs län, belägen i Vänern,
5 km. n. v. om Mariestad.
O- Sjn.

DHophus, zool. So Hårmyggor.

*Dilthey, Wilhelm, lämnade professuren 1907 och dog
l okt. 1911 i Seis, Tyrolen. - Af D:s skrifter må
vidare nämnas Das erlebnis und die dichtung (1906;
8:e uppl. 1922). Hans Gesammelte schriften äro under
utgifning sedan 1913 (bd l, 2

0. 4 hittills utkomna). Jfr minnestal af E. Spränger
(1912) och B. Erdmann (s. å.).

Diluviäla skedet, geol. Se Kvartärperio-den, sp. 384.

Diluviälhästen. Se Hästen, sp. 180.

*Dimbo. 1. Med D. skall förenas Hångsdala pastorat. -
2. Upphörde 1913 att vara eget tingslag, då D.,
Leaby och Slättängs tingslag förenades till ett,
Vartofta och Frökinds härads tingslag.

Dimbomb. detsamma som rökgranat.

*Dimer, bot. Se äfven Pentamer.

Dimetylbutadien (af grek. di, dubbelt),
kem. o. tekn. Se Butadien. Suppl.

Dimetylsulfät (af grek. di, dubbelt), kem. Se
Metylsulfat.

Dimitriev (Dmitriev), Eadko, bulgarisk och rysk
general, f. 1859 i Gradez (distriktet Burgas i
Syd-Bulgarien), afrättad af bolsjeviker okt. 1918

1. jan. 1919, greps under rysk-turkiska kriget
1877 -78 af ryssarna, sannolikt genom förväxling
med en turkisk spion, men släpptes och följde
sedan ryska armén, vann inträde vid en rysk
krigsskola, blef officer i Kyssland, genomgick
generalstabsakademien och öfvergick några år därefter
som kapten till bulgariska armén. Vid furst
Alexanders bort-röfvande 1886 spelade D. en föga
hedrande roll och nödgades efter motrevolutionen
bege sig till Ryssland, i hvars armé han åter
kom in. I slutet af 1890-talet fick han återkomma
till Bulgarien. Vid krigsutbrottet mot Turkiet
1912 ställdes D. som generallöjtnant i spetsen
för 3:e bulgariska armén (på vänstra flygeln)
och deltog med utmärkelse särskildt i slagen vid
Kirk-Kilise och Lyle-Burgas. I det andra Balkankriget
(mot serber och greker) synes D. i juli 1913 ha
öfvertagit högsta befälet efter Savov. Han blef
senare s. å. bulgariskt sändebud i Petersburg.
Efter Världskrigets utbrott 1914 ingick D. i ryska
armén som general, fick efter general Ruzskijs
förflyttning till norra krigsskådeplatsen befälet
öfver 3:e ryska armén, som opererade mot Österrike och
belägrade Pfzemysl samt närmast träffades af det
tysk-österrikiska anfallet våren 1915. Vintern
1915-16 förflyttades D. till 12 :e armén vid nedre
Duna, hvilket befäl fråntogs honom sommaren 1917.
Efter bolsjevikrevolutionen (nov. s. å.) slöt
sig D. till motrevolutionärerna i södra Ryssland,
men råkade senare i händerna på bolsjevikerna.
c- O- N-

DimPtrij Pa;vlovitj, rysk storfurste, f. 6 sept. 1891
i Ilinskoje nära Moskva, är son till storfurst Paul
Alexandrovitj (en son till kejsar Alexander III)
och Alexandra af Grekland samt broder till Maria
Pavlovna (en tid gift med prins Vilhelm). Han besökte
flera gånger Sverige, då hans syster var bosatt där,
och täflade med ett fyramannalag af ryska officerare
i de olympiska spelen i Stockholm (1912). Han blef
mest känd som en af de förnämste deltagarna i mordet
på Rasputin (29 dec.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free