Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dipsaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1882–98), Entstehung der milchgefässe (1865),
Die intercellularsubstanz und deren entstehung
(1867) m. fl. (några af dithörande skrifter äro
prisbelönta) samt Diatomaceenflora der Rhein-Main-
ebene (1905).
C. Lmn.
Dipsaceæ, bot., detsamma som Dipsacaceæ.
*Diptera. Ordningen delas numera i två underordningar:
1. Orthorhapha med antingen mer än 3-ledade antenner
eller, om blott 3-ledade, med ändborst på sista
leden; 2. Cyclorhapha med högst 3-ledade antenner,
hvilkas yttersta led är försedd med ryggborst. -
Orthorhapha indelas i grupperna Nemocera (Myggor) och
Brachycera (Flugor), den förra med mei än 6 likformiga
leder i antennerna, den senare med vanligen blott
3-ledade eller i alla händelser fåledade antenner med
olik-formade leder. - Cyclorhapha indelas likaledes i
2 grupper: Aschiza och Schizophora, hvilka skilja sig
från hvarandra genom vingfaltens beskaffenhet. Båda
dessa grupper kallas, i likhet med Orthorhapha
Brachycera Flugor. G. A-z.
Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk,
Kungliga, har till uppgift att vara eforalstyrelse
för de allmänna läroverken i Stockholm och att utse
inspektor för hvart och ett af dem (med undantag
af Nya elementarskolan), att beträffande Nya
elementarskolan och Högre lärarinneseminariet fullgöra
de åligganden, som enligt för dessa läroanstalter
gällande föreskrifter tillkomma direktionen, att
rekvirera och utbetala aflönings- och arfvodesmedel
till lärare och tjänstemän vid de allmänna läroverken
i Stockholm och vid Högre lärarinneseminariet samt att
ha vården om fonder och stiftelser under direktionens
förvaltning. Direktionens ledamöter uppräknas i
art. Eforus, sp. 1402. Direktionen antar tills vidare
och entledigar en sekreterare, en kamrerare och en
vaktmästare, hvilka aflönas af direktionens medel.
Kj-t.
*Direktiv, vägledande föreskrift, allmänna
grundsatser att tillämpas för särskilda fall och
verkställighetsåtgärder vid utförande af ett uppdrag
(t. ex. svenska riksdagens direktiv åt statens
arbetslöshetskommission 1922 beträffande tilldelning
från de anslagna understödsmedlen).
Dirigold, tekn. Se Alcometaller. Suppl.
*Dirschau tillhör nu Polen.
*Disciplinbestraffning. Disciplinstraffen
utgöras enligt strafflagen för krigsmakten 23
okt. 1914 af arrest utan bevakning under högst
15 dagar, vaktarrest under samma tid, skärpt
arrest (med hårdt nattläger) under högst 10 dagar
samt sträng (mörk) arrest under högst 6 dagar.
C. O. N.
Discoelius [-sel-], zool. Se Getingar, sp. 1083.
*Discophora, zool. Se Blodigel.
Discoporella, zool. Se Mossdjur, fig. 1.
Discordia, rom. myt. Se Eris.
Disendowment [disindåu′mənt], engelsk kyrkopolitisk
term för indragning af kyrklig egendom till
staten. Sådan indragning af de anglikanska
kyrkornas egendom på Irland och i Wales egde rum
vid deras skilsmässa från staten (1869, 1914). Jfr
Disestablishment. Suppl.
Disestablishment [disistä′bliʃmənt], engelsk
kyrkopolitisk term för lösgörande från den engelska
statskyrkan (the established church) eller från
kyrkans förbindelse med staten. För Irlands del
genomfördes disestablishment genom Gladstones lag
1869, för Wales’ af Lloyd George genom lag 1914
(se Wales, sp. 435). Från frikyrkligt håll har
man kraft hela engelska kyrkans disestablishment.
Jfr Disendowment i Suppl.
Hj. H–t.
Diseur [disör], fr., deklamator, recitator,
föredragare. Fem. diseuse [diṡöṡ].
Disjunkt, bot., säges om den geografiska utbredningen
af en växt, som ej har ett sammanhängande eller
kontinuerligt utbredningsområde, utan förekommer
i trakter, som äro vidt skilda från hvarandra. Som
exempel på en dylik växt kan Colean-thus subtilis
(se d. o. Suppl.) anföras. Se äfven Forsythia. Suppl.
G. L-m.
Diskantflöjt. Se Flöjt, sp. 688.
Diskmaskiner användas numera mångenstädes
vid större utspisningsställen (restauranger,
sanatorier, kaserner o. s. v.) för att underlätta
det maktpåliggande rengöringsarbetet af porslin,
glas m. m. efter måltiderna. Många konstruktioner,
baserade på sinsemellan ganska olika principer,
förefinnas emellertid. Gemensamt för dem alla torde
vara, att diskningsprocessen är uppdelad i 2 à 3
olika afdelningar, af hvilka den första afser hvad
man skulle kunna kalla grofrengöring och den sista
rensköljning. För att det vid alla slags maskiner
erforderliga varma vattnet må utnyttjas så långt
som möjligt, får vattnet från rensköljningen
sedermera göra tjänst i den föregående afdelningen
och där cirkulera, hvarvid en del antingen går till
ännu en afdelning (om sådan finnes) eller får rinna
bort. Rensköljningsvattnet eger högsta möjliga
temperatur, hvarmed afses (utom bättre rengöring)
sterilisering af föremålen äfvensom möjlighet till
dessas själftorkning genom afdunstning från den heta
ytan. Vid vissa maskiner verkställes en förberedande
rengöring medelst borstar, som rotera mot hvarandra
i diskvattnet; vid andra maskiner försiggår hela
diskningsprocessen endast genom kraftig spolning
med hett vatten (eventuellt försatt med soda, såpa
e. d.). Konstruktiva olikheter betingas härvid däraf,
huruvida vattnet sättes i rörelse kring föremålen
eller dessa uti vattnet. En diskmaskin kan slutligen
vara konstruerad med hufvudsaklig hänsyn till ett
visst slags rengöringsobjekt, t. ex. tallrikar. Som
drifkraft används bekvämast elektrisk motor. Vattnet
värmes helst med ånga, där sådan finnes att tillgå,
eljest med gas eller annan direkt eldning eller
genom öfverloppsvärme från köksspisen. I handeln
benämnas olika diskmaskiner vanligen med fantasinamn,
såsom ”Bergströmmen”, ”Simplon”, ”Tornado”, ”Victor”
o. s. v.
K. S–n.
Dislokationsskalf. Se Jordskalf, sp. 164.
Dispensafdelnirig af Högsta domstolen. Se
Fattigdispens. Suppl.
*Dispensärmetoden. Undor de båda första
årtiondena af 1900-talet har dispensärväsendet i
Sverige befunnit sig i synnerligen kraftig utveckling.
1921 funnos där 181 dispensärer. – Organiserad
dispensärverksamhet på landsbygden, som
genomfördes först i Norrbottens län 1913, finns
numera inom samtliga län, anordnad antingen af
landstingen eller af Svenska nationalföreningens mot
tuberkulos länsafdelningar. På grund bl. a. af de
olika förhållandena inom olika delar af landet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
