- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
341-342

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distinktionskorpral ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

341

Djereddin-Djur

342

Memories of a turkisk statesman 1913-1919 (1922).
C. O. N.

/Djereddin. Se Barbaross a. Suppl.

*Djezair-i-Bahr-i-Sefid är nu deladt på Turkiet,
Italien och Grekland. Till Turkiet höra endast Imbros
och Tenedos, Italien håller sedan 1912 Rhodos,
Astropalia samt en del af Sporaderna besatta, de
öfriga öarna tillhöra Grekland.

*Djezire-es-Saher är en mindre riktig form i
st. f. Djeziret-ez-zahr.

’Djibouti står nu genom en 7$9 km. lång järnväg till
Addis Abeba i förbindelse med Abessinien, hvars handel
nu till betydande del går öfver D. Till hamnen ankommo
1911 222 fartyg om 633,848 ton. 1919 var importen
värd 75,s mill. frcs och exporten 143 mill.

*Djidde har sedan tillkomsten af Hedjasbanan tse
d. o.) förlorat mycket af sin betydelse, men ett
utdragande af järnvägen öfver Mekka till D. är
planeradt. D. tillhör nu konungariket Hedjas.

Djihan (Djihun), flod i Mindre Asien, upprinner
i Kurdistans västra gränstrakter, flyter i
sydvästlig hufvudriktning, förbi staden Albistan,
mottar fr. h. bifloden Kurma-su och fr. v. Ak-su,
s. om Marasch, samt utmynnar i Ajasviken, en flik
af Alexandretteviken. Längd omkr. 350 km. Den
f. a. omkr. 50 km. längre åt v. i Alexandretteviken
utmynnande Sihun (Seihun) har under tidernas lopp
stundom haft samma mynning som D.

Djupborrning. Se Borrmaskiner. Suppl.

Djuped, by i Styrnäs församling, Västernorrlands
län, på Ångermanälfvens vänstra (östra) strand. Där
gjordes i juni 1919 ett fynd af silfversmycken
och 1,444 silfvermynt från vikingatiden (omkr. 700
angelsaxiska från Ethelreds och Knut den stores tid,
resten hufvudsakligen tyska från Otto den store till
Konrad I, 7 kufiska, l ungerskt, 2 Olof Skötkonungs) .

Djupeld, artill. SeTir progressif.

Djuphafsbildningar, geol., geogr. Om de bildningar,
som aflagras på bottnen af nutidens djuphaf,
diatomacéslam, globigerinaslam, pteropodslam,
ra-diolarieslam och röd djuphafslera, deras egenskaper
och bildningssätt, se H a f, sp. 984-985. K. A. G.

Djuphafsfiskar. Se Fiskar, sp. 417.

Djupharf. Se Harf.

Djupkylning, landtbr., betecknar kylning af mjölk till
5° C. eller lägre värmegrad för att motverka mjölkens
syrning. Dylik djupkylning anses önskvärd beträffande
mjölk, som är afsedd att säljas till människoföda,
och bör ske omedelbart efter mjölkningen för att
hindra bakterierna i mjölken att börja föröka sig
och angripa mjölkens beståndsdelar. Man utför den
vanligen genom att låta mjölken rinna öfver en med
is afkyld mjölkkylare (se d. o.). H. J. Dft.

Djuprämen, en omkr. 3,5 kvkm. stor sjö, belägen 221
m. ö. h. i Ramens socken, Värmland, afrinner ull
Svartälfven (Gullspångsälfven). O. Sjn.

Djupsjön. 1. D. i Dal, 76 m. ö. h., omkr. 3 kvkm.,
belägen på gränsen mellan Tisselskogs och Ånimskogs
socknar, afrinner till Upperudsälfven. - 2. D. i
Jämtland, på gränsen mellan Kalls och Offerdals
socknar, 381 m. ö. h., 5 kvkm., afrinner till Nälden
och Indalsälfven. - 3. Norra och S ö d r a D., i
Alsens och Mörsils socknar, Jämtland, 489 m. ö. h.,
3,6 kvkm., 7 km. s. om sjön Liten, afrinna till
denna sjö. l-3. O. Sjn.

Djupt i hafvet pä demantehällen, början af en mycket
sjungen dikt till berömd folkmelodi. Se Näckens
polska.

Djuptryck (Fotogravyr, Koppartryck). Se Tryckpress,
sp. 99, och Fotogravyr. Om djuptryck i trä se
Trägravyr.

Djupträsk, sjö i öfverkalix socken,
Norrbottens län, 38 m. ö. h. Vid dess utlopp
i Kalix älf ligger öfverkalix kyrka. Mot
n. fortsattes sjön af Grundträsket och har
tills, med detta en areal af omkr. 15 kvkm.
O. SJD

Djupvärmebehandling, med. Se Värmebehandling.

*Djur. En gammal iakttagelse på paleontolo-giens
område är, att en djurgrupp (art, släkte, familj
o. s. v.) försvinner från jordklotet, utan att
efterlämna afkomlingar.

Med afseende på den geologiska lifslängd, som olika
djurgrupper uppnå, har man skilt på persi-stenta
(konservativa) och variabla typer. De förra skulle
kännetecknas däraf, att de lefvat oförändrade under
flera geologiska tidsåldrar, medan de senare kort
efter sitt framträdande förändras och utveckla
stor formrikedom för att jämförelsevis kort efter
sin blomstringsperiod dö ut, utan att efterlämna
afkomlingar. Gifvetvis kan en sådan indelning vara
berättigad och fruktbringande, endast ifall det
gäller djur med likartade lifsvillkor. Sålunda
tillhöra hafsdjuren i allmänhet i mycket högre
grad än landt-djuren de konservativa typerna, ett
sakförhållande, som otvifvelaktigt betingas af den
större enformighet, som under långa tidsperioder råder
i hafvet i jämförelse med förhållandena på land. I
öfverensstämmelse härmed äro de äldsta släktena i
nutidens djurvärld, de, som uppträdde på vår jord
redan under silurtiden, utan undantag hafsdjur. Sådana
äro t. ex. vissa släkten bland blötdjuren (jfr C a p u
l u s. Suppl.) och bland armfotingarna (jfr L i n g u
l a, Lingula-släktets förekomst redan under kambriska
perioden, såsom uppges i den åberopade artikeln,
är dock ej säkerställd) samt bland Foraminifera
(se Rhizopoda), medan man ej med säkerhet känner
några landdjur från samma tid. Mot den invändningen,
att måhända under silurperioden öfver hufvud inga
landmassor med organiskt lif funnits, kan anföras
det faktum, att land växter samt en vinge af någon
kackerlack-liknande insekt blifvit anträffade i
silurlager. Till de variabla typerna har man räknat
sådana grupper som Nummulites-ldimil-jen (se N u m m
u l i t e s), som först uppträdde under den mesozoiska
perioden, utvecklade under ter-tiären en yppig rikedom
med vidsträckt geografisk utbredning, för att mot
denna periods slut försvinna från jordklotet på några
få släkten när; hit höra äfven r u d i s t e r n a
(se d. o.), som finnas endast i kritsystemet, och
Amblypoda (se U n g u l a t a), som äro kända endast
från eocentiden, m. fl. Oriktigt är att, såsom ofta
sker, räkna till denna kategori äfven sådana djur
som graptoliter och trilobiter, som visserligen
dö ut redar under den paleozoiska perioden;
men enär typen redan är färdig under kambrium och
trilobiterna redan i äldre kambrium t. o. m. äro högt
differentierade, så känna vi intet om tidpunkten för
deras uppkomst. Ej sällan öfver-gå urspr, variabla
typer till persistenta: deras om-bildningsfönnåga
aftar, inga nya arter eller släkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:44 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free