- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
359-360

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Docophorus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

359

Docophorus-Dokitj

360

kas, så att midtdelen lyftes å de båda ytterdelarna
och dessa sistnämnda å midtdelen. Bottenponto-nerna
i dockan n:r 3 kunna en och en löskopplas och
dockas. Fig. 2 utvisar Eriksbergsdockan n:r 2.

Fig.

Olika schematiska bilder af Eriksbergsdockan
n:r 2 (se texten).

Af de 4 små schematiska bilderna i fig. 3 visa de båda
öfre profil och plan af dockan, fullt sammansatt,
den näst understa själfdockning af midtdelen
och den understa själfdockning af ytterdelarna.
C. K. S.

Docophorus, zool. Se Pälsa t ar e.

*Döczi, La j os, dog 30 aug. 1919.

*Dodds, A. A., dog 18 juli 1922.

Dodekanesien. Se Tolföarna och Asien. Suppl., sp. 324
(noten).

*Dodici, C i m a, ligger numera helt på italienskt
område.

Doelen [do;l9n; af äldre höll. doele, skjutbana,
eg. vall bakom skottaflorna, nyholl. doel,
skott-tafla, mål], förr i Holland plats eller
hus, där man möttes för att skjuta till måls;
nu blott historiskt namn på platser eller
byggnader, t. ex. Doelen-straat och Doelen-hotel i
Amsterdam. Under 1600-talet blefvo skyttegillena
och deras styrelser ofta föremål för målares
pensel, s. k. d o e l e n- 1. regentstycken
(seRegentstycke), t. ex. Rem-brandts "Nattvakten"
(afbildad å pl. I till art. Rembrand t).
Hj. P-r.

Doelter [dofter], Cornelio, österrikisk mineralog
och petrograf, f. 16 sept. 1850 i Arrogo, Porto
Rico, blef 1872 filos, doktor i Heidelberg och 1875
privatdocent i Wien, i Graz blef han 1876 e. o. och
1878 ord. professor samt 1906 universitetets
rektor. 1907 flyttade han öfver till Wien som
professor i mineralogi. Inom mineralogien är D.

en af vår tids mera framstående vetenskapsmän,
och särskildt har han egnat sig åt mineralkemien
och den syntetiska mineralogien med tillämpning af
de fysikalisk-kemiska arbetsmetoderna samt har här
haft ett ganska betydande antal lärjungar. Förutom
många detaljarbeten på dessa områden har D. som sitt
hufvudverk att räkna den stort anlagda Handbuch der
mineralchemie (beräknadt till 4 dlr, af hvilka I,
II och III,i utkommit sedan 1912), hvari ett stort
antal medarbetare deltager. K. A.G.

Doflein [då7flajn], Franz, tysk zoolog, f. 5 april
1873, blef professor i zoologi 1912 vid universitetet
i Freiburg im Br. och 1918 i Breslau. D. har lämnat
flera värdefulla bidrag till kännedomen om urdjuren
och den zoologiska ekologien. Hans mest kända arbeten
äro Lehrbuch der proto-zoenkunde (3:e uppl. 1910)
och (tills, med R. Hesse) Tierbau una tierleben
(2 bd, 1914). D. deltog i tyskarnas fälttåg i
Macedonien under Världskriget och har börjat
offentliggöra ett värdefullt arbete öfver detta
land i kultur- och naturvetenskapligt afseende.
L-e.

*Doggerbank. Om slaget vid D. se Världskriget,
sp. 256.

Doggerbank, grefve af. Se Kinsbergen, J. H. van.

Dogra, språk. Se K a s h m i r i.

*Dohlmann, A. J. H., dog 22 juni 1914 i Skotterup.

*Dohna (sp. 631). Furst Richard zu D.-S c
h l o b i 11 e n dog 21 aug. 1916 i Vilna. -
8. Nikolaus D.-Schlodien [dåna Jlå’dm], grefve och
burggrefve zu D., tysk sjömilitär, f. 5 april 1879
i Mallwitz (Schlesien), blef 1900 underlöjtnant
(leutnant zur see) vid marinen, tjänstgjorde som
fartygschef i Öst-Asien, blef 1914 kommendörkapten
(korvettenkapitän) och förde som sådan befälet på
tyska hjälpkryssarenMöwe (sed. o. Suppl.), med
hvilken han under två expeditioner 1915-16 och
1916-17 sänkte eller uppbringade tillsammans 37
handelsångare med 191,000 tons deplacement. 1919
var han befälhafvare för en frikår i Schlesien. Sin
verksamhet som chef på Möwe har han skildrat i
S. M. S. Möwe (1916) och Der Möwe zweite fahrt (1917).
8. H.J-dt.

*Dohnånyi, E. von, blef 1908 professor i pianospel vid
musikhögskolan i Berlin. Han konserterade i Stockholm
f. g. 1907 och sedan vid upprepade tillfällen. Hans
alstring har fortsatts med orkester-, kammarmusik-
och piano verk, sånger och några arbeten för scenen.

*Dohrn. - 2. Anton D. dog 26 sept. 1909 i München.

Doiran (D o j r a n), sjö och serbisk stad i
Macedonien på gränsen mellan Jugo-Slavien och
Grekland, 60 km. n. om Saloniki. Den vid sjöns
sydvästra ända belägna staden, som under Världskriget
i nov. 1915 besattes af orientarmén, eröfrades 12
dec. s. å. under slaget vid Värdar af bulgarerna,
under befäl af general Todorov, och ingick sedermera
i bulgariska fronten. Särskildt under orient-arméns
offensiv i aug. och sept. 1916 var D. föremål för
hårda strider, men bulgarerna höllo dock staden
besatt till 9 sept. 1918, då den återtogs af den
förra. Jfr Världskriget, sp. 199, 215. 231 och 249.
~ H. j-dt.

Dokitj [då7-], Lazar, serbisk politiker,
f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free