- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
361-362

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dokka elv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

361

Dokka elv-Dolomieu

362

1843, d. i dec. 1893, var först läkare i senare
professor i naturvetenskap vid universitetet, ledde
kronprins, sedermera konung Alexanders uppfostran
och var led. af statsrådet samt sedan 1890 dess
president. D. öfvertalade 1893 Alexander till den
statskupp, hvarigenom denne aflägsnade regentskapet
och i förtid förklarade sig myndig. D. utsågs
därpå af Alexander till konseljpresident och
undervisningsminister (april s. å.), men han nödgades
redan i dec. af sjuklighet afgå. Jfr Serbien, sp. 149.

Dokka elv bildas af ett antal fjällsjöar i trakten
mellan Gudbrandsdalen och Valdres, s. ö. om
Jo-tunheimen, Norge, rinner först i östlig, sedan
i sydlig riktning och utfaller i norra ändan af
Rands-fjorden. Nederbördsområde: 1,050 kvkm.,
utnyttj-bar fallhöjd: 450 m., representerande
39,000 eff. hkr. D. är rik på fisk, särskildt
laxöring. K. G. G.

* Doktor, sp. 637. Lärdomsgraden doktor i musik
(lat. doctor miisices) utdelas utom vid engelska
universitet äfven vid amerikanska och erfordrar
fleråriga direkta studier hufvudsakligen i musikteori
jämte praktiserande i konsten. En högre dylik
lärdomsgrad inbegriper grundliga musikhistoriska
studier samt till konservatorium förlagd praktisk
utbildning ; den finns införd vid åtskilliga tyska
universitet och vinner insteg äfven vid franska
o. a., i den mån man kunnat upprätta lärostolar i
ämnet och förvärfva kompetenta krafter att besätta
dem med. Vidare ha alltsedan slutet af 1700-talet
brittiska och andra universitet icke sällan utnämnt
till hedersdoktorer skapande (eller utöfvande)
musiker af synnerlig förtjänst; detta bruk har på
sistone upptagits äfven vid svenska universitet,
där några tonsättare blifvit filos, hedersdoktorer. -
Sp. 637, r. 22 nedifr. Teol. doktorer kreeras numera
på grund af 1908 års universitetsstatuter (sedan
1910 i Lund, sedan 1911 i Uppsala) äfven - vid
sidan af k. utnämning - efter aflagda lärdomsprof
(se U n i v e r-sitet, sp. 1128). Vid 1912 års
doktorspromotion i Lund och 1915 års i Uppsala
återupptogs det sedan länge aflagda bruket af ring
bland teol. doktors-insignierna. Uppsalaringen (efter
E. Linderholms komposition utarbetad af N. Otting)
är försedd med Fager och ett kors; Lundaringen (som
ritats af 0. Hjortzberg) har grekiska kors omgifna
af solstrålar.

Dol., mus., förkortning för dolce (se d. o.).

Dolce nella memoria [då7ltje -må-] 1. Dolce ne sära
la memoria, it., ljuft skall minnet häraf vara. Se
Amarantorden.

Dolciän, mus. Se D u l c i a n.

*Dolgorukov. - 12. J. M. D. dog i febr. 1922 i Nizza.

Dolichoderus, zool., ett myrsläkte, tillhörande
underfamiljen Dolichoderince (se d. o. och M y-ror,
sp. 108).

Dolichonyx, zool. Selcteridse.

*Dolichos, bot. D. Lablab betraktas nu som
representant för ett särskildt släkte, Lablab, och
kallas Lablab vulgaris.

Dolichurus, zool. Se R o f s t ek l ar, sp. 612
med fig.

*Doliidae. Äfven hos några andra hafssnäckor af
söndras en spott af likartad sammansättning. Dessa,
som lefva af tagghudingar och snäckor, lära utgjuta
spotten öfver bytets skal. Det senare, som genom
syrans inverkan till större eller mindre del

förvandlas till en mjuk gipsmassa, aflägsnas
därpå förmedelst munhålans kitintaggar
(se B l ö t d j u r, sp. 823), så att
de mjuka kroppsdelarna bli tillgängliga.
L-e.

Dolikostyl, bot. SeHeterostyli.

Dolitzky, Menachem, judisk skald, f. 1856 i Bialystok,
debuterade 1871, skref under det personliga intrycket
af de ryska pogromerna dikter i nyromantisk
anda om nöden bland de ryske judarna och deras
zionsförhoppningar. Hans samlade dikter utgåfvos
1895 i New York. Se M. Ehrenpreis och R. Josephson,
"Nyhebreisk lyrik" (1920).

Dollo [dållå], Louis, belgisk paleontolog,
f. 1857 i Lille, professor i paleontologi
vid universitetet i Bruxelles, har anställt
synnerligen värdefulla undersökningar rörande
ryggradsdjurens fylogenes. D:s största betydelse
torde ligga däri, att han anvisat och röjt vägar,
som föra den analytiska forskningen fram till
besvarande af frågor rörande de fossila djurens
etologi (se d. o. Suppl.). Bland hans detta ämne
behandlande skrifter må nämnas Les lois de revolution
(1893), Les ancétres des marsu-piaux étaient-ils
arboricoles? (1899), Sur quelques points d’éthologie
paléontologique relatifs aux pois-sons (1906) och
La paléontologie éthologique (1910). Dessutom har
han utgett viktiga undersökningar rörande särskildt
lägre fossila ryggradsdjur (dino-saurier, mosaurier,
sköldpaddor m. fl.). Mycket beaktansvärdt är ock
hans arbete Sur la phylogénie des dipneustes J1895).
L-e.

Dollot [dållå], René, fransk politisk skriftställare,
f. 25 febr. 1875 i Nancy, blef efter grundliga
folkrättsliga studier juris doktor på den af Franska
institutet prisbelönade afhandlingen Les origines
de la neutralité de la Belgique et le sy-stéme de
la barriére, 1609-1830 (1902) och s. å. anställd
vid franska generalkonsulatet i Hamburg. Han var
1907-08 anställd vid franska legationen i Kristiania,
därefter biträdande fransk konsul i Smyrna (1911-14)
och i Genua samt konsul i Venezia 1918. Sedan 1919
är han fransk konsul i Trieste. D. har studerat
nordisk samtidshistoria och politik samt på detta
område under pseudonymen René Waultrin publicerat
en rad afhandlingar och uppsatser, bland dem Le
rappro-chement dano-allemand et la question du
Schleswig och Un siécle d’union Svedo-norvégienne et
la fondation du royaume de Norvége (i "Annales des
sciences politiques", 1903 och 1906), La neutralité
scandinave (i "Revue générale de droit international
public", 1904), La question de la souveraineté
des terres arctiques (I-III, 1908) och Le port
franc de Copenhague et le commerce de la Baltique
(i "Revue politique et parlemen-taire", 1909).
V. S-g.

Dolni Kounice [-nitse]. Se Kan i t z.

*Dolnja-Tuzla tillhör nu Jugo-Slavien.

Dolo [dårlå], stad i italienska prov. Venezia, vid
Brenta. 7,825 inv. (1911).

’Dolomieu, D. G. S. T. Gråtet de, var till en början
militär, lämnade 1779 den aktiva krigstjänsten
för att odeladt egna sig åt naturvetenskaperna och
företog 1775-89 vidsträckta geologiska studieresor
i Frankrike, på Pyreneiska halfön och framför allt i
södra Italien. Han deltog under franska revolutionen
som sansad frihetsvän i det politiska lifvet. D. blef
1795 led. af Institutet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free