- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
363-364

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolomit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

363

Dolomit-Dominikanska republiken

364

och 1796 professor vid bergsskolan (École des
mi-nes) i Paris. 1798 åtföljde han Bonaparte på
expeditionen till Egypten, där han utförde en
geo-logisk-geografisk undersökning af Nildeltat,
led under hemfärden skeppsbrott på Apuliens kust
och blef under den bourbonska kontrarevolutionen
i södra Italien förd som statsfånge till Messina,
där han nära två år försmäk-tade i ett osundt
fängelse, till dess fransmännens seger vid Marengo
1800 medförde hans frigifning. 1801 tillträdde han
den professur i mineralogi vid naturhistoriska
museet, hvartill han 1800 blifvit utnämnd,
men afled efter några månader. Tyngdpunkten
af D:s vetenskapliga verksamhet ligger i hans
undersökningar öfver vulkanis-men, med hvilka han
förband ett för sin tid ingående petrografiskt
studium af äldre och yngre erup-tiva bergarter. Han
blef därigenom en föregångsman till den sedermera
s. k. plutonistiska riktningen inom geologien. Äfven
har den deskriptiva mine-ralogien honom att tacka för
kännedomen om ett flertal nya mineralspecies. Till
hans i hufvudarbe-tet nämnda verk må läggas
Philosophie miner alo-gique (1801). D. öfversatte
flera af Torbern Bergmans skrifter till
franska. Se A. Lacroix, "Déodat D., membre de
rInstitut national (1750-1801)" (2 bd, 1921).
H. G. S.

’Dolomit, petrogr. JfrMagnesiumsalter. Dolomitmärgel,
geol. Se Märgel. Dolphin [då7lfin], eng., ett namn,
som nyttjas om arter af hvaldjursfamiljen delfin er
(se d. o.), företrädesvis om springaren (se Delfin-s
l ak t e t, sp. 93), och af engelska sjöfarande om den
praktfullt färgade fisken Coryphcena hippurus (se D o
r a d e r). Af portugiserna benämnes den sistnämnda
arten d o r a d, hvilket namn af andra ges åt en
annan, likaledes genom glänsande färgteckning utmärkt
fiskart, nämligen Chrysophrys aurata (se G u l d b
r a x n a r). L-e-

Dolycoris, zool. Se
Sköldskinnbaggar. Domansklubben. Se
Hangöbefästnin-garna, sp. 1381.

’Domare. Om biträdande domare se Domsaga. Suppl.

Domaren i Zalamea (El alcalde de Zalamea), skådespel
af Calderön (se denne, sp. 984), uppf. i Stockholm
1881.

Domarnas grafvar. Se J e r u s a l e m,
sp. 1372. Domaszewski [dåmaje^ski], Alfred
von, tysk historiker, f. 1856 i Temesvår,
sedan 1887 professor i Heidelberg, har skrifvit
bl. a. Geschichte der römischen kaiser (2 bd,
1909; 2:a uppl. 1914). *Domb tillhör sedan 1921
Polen. "Dombok. Till småprotokollen hör ock
tomträttsprotokoll (se d. o.).

*Domela-Nieuwenhuis, F., dog 29 nov. 1919 i Haag.

Domhafvande är i åtskilliga lagar och författningar
gemensam beteckning för häradshöfding och den, som
enligt förordnande upprätthåller hans befattning.
N- H

*Domina betecknade under medeltiden äfven den
Heliga jungfrun. - D o m i n a3 (plur.) kallades
benediktinnunnorna.

*Dominera, dominerande, biol. Jfr Mendel, J. G.,
sp. 95, och Ärftlighet, sp. 1254.

* Domingohampa. Något växtsläkte Pita finns ej;
Pita är det inhemska namnet på fibern. G- L-m.

*Dominguez, José Lopez (ej Lopez y D.), afled ej
1901, utan först 17 okt. 1911. Han deltog 1883 i
bildandet af "den dynastiska vänstern", utnämndes
1895 till generalkapten och 1896 till marskalk samt
var juli-nov. 1906 konseljpresident i en liberal
ministär, som inledde en starkt antiklerikal politik,
men snart störtades på grund af den splittring,
som däraf framkallades inom det liberala partiet.

*Dominikanska republiken, som numera är ett lydland
under Förenta staterna, om än formellt själfständigt,
hade enligt 1921 års census 897,405 inv., hvaraf
45,021 i hufvudstaden Santo Domingo och 71,956 i
Santiago de Los Caballeros. Sedan de förut ständiga
inbördes striderna nu förhindrats, börjar det
af naturen rika landet blomstra upp. Jordbruket
och boskapsskötseln äro hufvudnärin-garna. De
viktigaste jordbruksprodukterna äro socker, kakao
och tobak. D. är rikt på mineral såsom guld, koppar,
järn, salt, stenkol och bergolja. Handeln ligger
till största delen i amerikanernas händer. Exporten
till Förenta staterna var 1920 87 proc. och importen
därifrån 77 proc. af hela handelsomsättningen. Om
flaggans utseende se färgpl. till art. Flagga.

Historia. Efter en revolution 1906 blef R a-mon
Cåceres ånyo president och höll sig kvar vid makten,
till dess han 19 nov. 1911 mördades. Under hans
presidentskap ingicks 1907 ett fördrag med Förenta
staterna, som därvid åtogo sig vården af republikens
finanser och ditsände en högste tulluppbördsman, i
samband hvarmed republikens utländska fordringsegare
afstodo från 50 procent af sina fordringar. En
författningsrevision företogs 1908. Mordet på
Cåceres följdes af en ny period af förvirring och täta
presidentombyten (Eludio Yictorio, president 1911, A d
o l f o Nouel 1912-13, José Bordes Baldez 1913_14? Ram
o n Baez 1914), hvarpå lugnet i någon mån återställdes
under den till president 1914 ånyo valde Juan Isidro
Jiménez (se Dominikanska republiken, sp. 669). Då en
ny revolution utbröt i april 1916, ingrep Förenta
staternas regering, landsatte marinsoldater och
återställde ordningen, hvarpå den gamle Jiménez
frivilligt afgick och (juli s. å.) efterträddes
af Francisco Henriquez Gar va j a l, hvilken dock
ej vann amerikanskt erkännande, enär han vägrade
godkänna ett fördragsutkast, som skulle ge Förenta
staterna vidtgående befogenheter för finansernas
återställande och ordningens upprätthållande. De
amerikanska ockupationstruppernas befälhafvare ställde
då genom proklamation af 29 nov. 1916 republiken under
amerikansk militärförvaltning, president Henriquez
måste lämna landet, och styrelsen öfvertogs af en
amerikansk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free