Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dominions ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Dominions-Domnarfvet
366
militärguvernör med sjöofficerare som
departementschefer. Lugnet återställdes, delvis
genom mycket hårdhändta metoder, och det ekonomiska
tillståndet förbättrades. I dec. 1920 förebådades
militärförvaltningens upphörande, sedan nödiga
författningsändringar vidtagits. Först i okt. 1922
af-löstes den amerikanska sjöofficersdiktaturen af en
inhemsk styrelse under presidenten Juan B a u-tista
Vicini Burgos (vald till okt. 1928), men faktiskt
är alltjämt det amerikanska inflytandet i republiken
förhärskande.
Litt.: A. Ferret, "La république Dominicaine"
(Bruxelles, 1895), J. G. Garcia, "Compendio
de la historia de Santo Domingo" (ny uppl.,
3 bd, Santo Domingo, 1896; går till 1865),
T. L. Stod-dart, "The french revolution in San
Domingo" (1915), 0. Schönrich, "Santo Domingo,
a country with a future" (New York, 1919), och
"Santo Domingo, its past and its present condition"
(den amerikanske militärguvernörens rapport i
"Annual report of the secretary of the navy", 1920).
o. Sjn. v. s-g.
Dominions [dem^njons], eng., "riken", numera
allmänt öflig benämning på de stora själfstyrande
kolonierna eller kolonigrupperna inom Brittiska
riket. Dessa dominions äro Dominion of Canada,
Commonwealth of Australia, Dominion of New
Zea-land och Union of South Africa. En med dem
jämförlig ställning intages af Free state of heland
(den nya syd-irländska fristaten). Om den vidgade
själfständighet inom riket och det ökade inflytandet
på dettas politik, som dominions efter Världskriget
besitta, se Storbritannien (Historia) i Suppl.
V. S-g.
*Dominium. Se Eganderätt.
Domkrets, jur., geografiskt område, inom hvilket
en viss domstol har domsrätt (jurisdiktion). I
Sverige äro underrätternas domkretsar dels -
för landsbygden med däri inbegripna städer
under landsrätt - tingslagen, dels de särskilda
stadsju-risdiktionernas områden ("domsaga" i 6 kap. §
l Kättegångsbalken). Af hof rätterna har Svea hofrätt
Svealand, Norrland och Gottlands län till domkrets,
under Göta hofrätt lyder återstoden af Götaland,
utom Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, hvilka
tre län utgöra Hof rättens öfver Skåne och Blekinge
domkrets. Högsta domstolens domkrets är hela landet.
Å. H.
* Domkyrka, sp. 676. Kalmar stift införlifvades
1915 med Växjö stift.
* Domkyrkoråd. Om ändring af sammansättningen
af domkyrkorådet i Kalmar (hittills bestämd genom
k. br. 24 maj 1699, 27 juni 1739 och 12 febr. 1831)
ligger förslag sedan flera år under K. M:ts
ompröfning. Sedan Kalmar stifts sammanslagning med
Växjö stift 1915 ha inga domkapitelsledamöter deltagit
i domkyrkorådets sammanträden. Vid Kalmar domkyrka
är enl. k. br. 24 maj 1699 en syssloman anställd.
* Domkyrkosyssloman finnes ej vid Luleå, Lunds
och Göteborgs domkyrkor; ang. Kalmar domkyrka se
art. Domkyrkoråd. Suppl.
*Dommer, A." v o n, dog 18 febr. 1905.
* Domnarfvet. Järnverket, det största i sitt
slag i Skandinavien, har nu en normalkapacitet af
100 ä 150,000 ton färdiga järn- och stålprodukter.
Tillverkningen är mest baserad på de fosforrika mal-
merna från St. Kopparbergs bergslags a.-b:s
grufvor i Grängesbergsfältet. Koks och stenkol fås
utifrån, träkolen däremot framställas till stor del i
kol-ugnarna vid Bysjön af kolved från bolagets skogar
i öfre Dalarna. Järnverket drefs de första 20 åren
med vattenkraft från den bredvidliggande forsen,
och f. n. uttagas från denna medelst ett 20-tal
turbiner omkr. 6,700 hkr. Dessutom erhålles numera
elektrisk energi från Bergslagets kraftstationer
vid Dalälfven, nämligen Forshufvudet ä 24,000
hkr, Bullerforsen 30,000 hkr och Mockfjärd 10,000
hkr. Järnverket omfattar nu följande hufvud-delar:
1. Hyttaj’delningen med 5 st. bläster- och 5
st. elektriska masugnar. Vid användning af uteslutande
koks i blästerhyttorna är tillverkningskapaciteten
omkr. 100,003 ton tackjärn per år. Malmen föres från
järnvägsvagnar direkt till kross-verken (2 Gates
krossar), hvarifrån den medelst skopverk uppfraktas
till fickor på masugnskransen, där beskickningen
tillväges. Efter tillvägning transporteras koksen
från upplagen medelst linbanor. Blästern lämnas
af elektriskt drifna roterande blåsmaskiner af
Turbotyp, och för blästerns förvärmning finnas 7
st. Cowperapparater. Den af blästerhyttorna lämnade
masugnsgasen passerar först en gasreningsapparat,
system Zschocke, och används sedan till förvärmning
af blästern samt för ångpannor och diverse värmugnar
i verken. De elektriska hyttorna ha en kapacitet af
intill 60,000 ton tackjärn. I desamma används endast
träkol. Masugnsgasen från elektrohyttorna används
för diverse uppvärmningsändamål, hyttslaggen delvis
till framställning af cement. 2. Bessemerverket
med l st. 300 tons tackjärnsblandare, 4 st. basiska
konvertrar samt 2 st. blåsmaskiner af Turbotyp. Den
basiska 1. Thomas-Gilchristska bessemer-metoden
tillämpas sedan 1891. Normalproduktionen är
110,000 ton thomasgöt, hufvudsakligen järn. Som
biprodukt erhållas årligen omkr. 20,000 ton
thomasfosfat. 3. Martinverket med 2 st. 30 tons och
2 st. 20 tons martinugnar, insättningsmaskin och 7
gasgeneratorer. I anslutning till martinverket finns
ett stålgjuteri med en årstill-verkning af omkr. 3,500
ton. 4. Elektriska stålverket med l st. 20 tons och l
st. 10 tons stålugn. 5. V alsverksaf delning en med
l st. elektriskt drif-vet duoreversergötvalsverk
med en kapacitet af 115,000 ton göt pr år, 2
st. ångdrifna duoreverser-valsverk (15-20,000 ton),
2 st. grof- och tunnplåtvalsverk om tills. 21-22,000
ton per år, l st. trådvalsverk ä 20,000 ton per år, l
st. ämnes-och universalvalsverk, 2 st. mediumvalsverk
och l st. finvalsverk å tillsammans 15,000 ton
pr år, samtliga sistnämnda turbindrifna, samt
l st. mo-tordrifvet finvalsverk ä 8,000 ton pr
år. 5. Manu-fakturaf delning en för tillverkning
af klippspik: 2,100 ton pr år, rälsspik: 500 ton
pr år, skarfbult: 200 ton pr år, öfrig manufaktur,
spett, axlar etc.: 600 ton pr år. 6. Tegelverk för
brukets eget behof af tegel, såväl chamotte som
kvarts- och cementtegel. 7. Cementfabrik afsedd
för en tillverkning af cement af hyttslagg enligt
nyuppfun-nen metod. 8. Syrgasfabrik med en årlig
kapacitet af 80,000 kbm. syrgas.
Verkets areal utgör 114,88 har, hvaraf industriområde
66,48 har, arbetarnas antal är vid normaldrift
omkr. 2,400; liksom tjänstemännen bo de till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
