- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
379-380

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dorph ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379

Douaumont-Dovrebanan

380

Douaumont [doåmå7], by i franska dep. Meuse, 7
km. n. n. ö. om Verdun, 288 inv. 1914 (3 inv. 1921),
var jämte det ö. om byn belägna fort D. under 1916
föremål för ytterst häftiga strider mellan tyskar
och fransmän. Fortet intogs af de förre 25 febr. och
återtogs slutligen, efter att flera gånger ha bytt
om egare, 24 okt. 1917 af fransmännen. Det var
då fullständigt förstördt. Jfr Världs-kr i ge t,
sp. 1213. H. J-dt,

*Doub, tryckfel i st. f. Doubs.

Doubléer [dob-], fr- Se Ädelstenar, sp. 1156.

* Douglas, skotsk adelsfamilj.

25. Alf red Br uc e D. (lord Alfred D.), den
föregåendes son, författare, f. 22 okt. 1870,
beryktad genom sin bekantskap med 0. Wilde (se d. o.,
sp. 448), var 1907-10 redaktör af "The aca-demy",
som uppgick i "Plain english" (1920 ff.). D. har
gjort sig ett namn som skicklig sonettförfattare
(Sonnets, 1909) och gett ut satirer (The rossiad,
1916, Eve and the serpent, 1917), Oscar Wilde and
myself (1914) m. m. Hans Collected poems utkom 1919.
R-n B.

*Douglas (sp. 776). - 3. L u d vi g V. A. D.,
d. 20 juli 1916 i Lysekil, lämnade 1911
lands-höfdingposten i Linköping och utnämndes
till riksmarskalk. S. å. lämnade han äfven Första
kammaren. Han var sedan 1912 ordf. i styrelsen för
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och preses i
Landtbruksakad. (där han 1913 valdes till hedersled.).

*Douglas (sp. 779), R. K., dog 20 maj 1913.

Douglastown [da^lestäun], ort. Se Gaspé.

*Doumer, P., är senator för Corsica och var
sept.-nov. 1917 minister utan portfölj i Painlevés
ministär samt jan. 1921-jan 1922 finansminister i
Briands kabinett.

*Doumergue, G., afgick 1907 som handelsminister
och var 1909-10 undervisningsminister i Briands
kabinett, 9 dec. 1913-2 juni 1914 utrikesminister
och konseljpresident och aug. 1914-mars 1917
kolonialminister i Yivianis och Briands kabinett. Han
afslöt i febr. 1917 i Petersburg ett fransk-ryskt
fördrag, som gick ut på annexion af Saarområdet och
vänstra Rhenstrandens lösslitande från Tyskland. Sedan
1910 är D., som tillhör radikala partiet, senator
(för dep. Gärd); han valdes febr. 1923 efter Bourgeois
till senatens president.

*Doumic, R., invaldes 1909 i Franska akad.

Douraträdet, löt. Se P a r k i a.

*Dowden, E., dog 4 april 1913. Hans Letters utkom
1914.

*Dove. - 2. R. W. D. dog 18 sept. 1907 i Göttingen. -
3. A. W. D. dog 19 jan. 1916 i Freiburg.

* Do ver. Under Världskriget bombarderades
befästningarna, järnvägsstationen,
kasernerna och dockorna vid D. af tyska
flygare 24 dec. 1914, 7 ggr 1916, 9 ggr 1917
och 2 ggr 1918, hvarjämte bombardering från
tyskt luftskepp egde rum 9-10 aug. 1915.
L. W:son M.

Dover [dåTi;v9], lord. Se Jermyn.

Dovercourt [däu^ekåt], badort. Se H a r-w i c h.

Dovertie [då;verti], Lars Georg, läkare, f. 21 mars
1825 i Uppsala, d. 8 febr. 1910 i Sköfde, med. doktor
i Uppsala 1865, grundlade och var

intendent för vattenkuranstalterna i Uppsala (1860
-68) och Sköfde (1870-90), den senare under en följd
af år mycket besökt. D. var en af våra mera kända
hydroterapeuter. Han var ord. stadsläkare i Uppsala
1868-69, i Sköfde 1891-1903.

Dovlette, Elsa, prinsessa Mirza Riza k h a n,
författarinna. Se Lindberg-Dovlett e, Elsa. Suppl.

Dow-metall [dati7-], magnesiumlegering af ringa
eg. v. och med egenskaper liknande elektronmetallens.

Dovre, härad och pastorat i nordligaste
Gud-brandsdalen, Opland fylke (före 1919
Kristians amt), Norge. 1,487,46 kvkm. 2,491
inv. (1920). Boskapsskötsel och i någon mån
turisttrafik äro hufvudnäringar. I vidsträckt
bemärkelse betecknar D. det stora högfjällsområdet
(D o v r e f j ä 11, se d. o.) på gränsen mellan
nordenfjeldske (Trön-delagen) och söndenfjeldske
Norge, öfver D. gick gamla kungsvägen mellan
Nidaros och Oslo, och där går nu Dovrebanan
(se d. o. Suppl.). Storartade naturscenerier.
K. G. G.

Dovrebanan, den 158,01 km. långa norska stambanan
Dombås-Stören, som genomskär Dovrefjäll, vattendelaren
mellan Gudbrandsdalen och Opdal, liksom den nordligare
öfverskrider två andra vatten-delare mellan Driva
och Orkla och mellan Orkla och Gula. Afståndet
Kristiania-Trondhjem öfver D. (fig. 1) är 552,89
km. (öfver Röros 561 km.). Anläggandet af D. dryftades
först 1869, beräkningarna reviderades 1895 och 1898,
men först 9 juli 1908 fattade stortinget beslut
om banan byggande, och detaljplanerna fastställdes
1911. Banbygget påbörjades 1910, och banan öppnades
17 sept. 1921 för allmän trafik. Sammanlagda
anläggningskostnaden uppgick till 47,2 mill. kr. D. är
enkelspårig, af normalbredd (1,435 m.) med en skenvikt
af 35 kg. pr m. Maximalstigningen är 18 pro mille
(l på 55,5), minsta kurvradien 300 m. På sydsidan af
fjället genomlöper banan 3 tunnlar om tills. 1,077 m.,
hvaraf 781 m. i Grönbogens tunnelslinga, 7 km. från
Dombås; på nordsidan ha de 20 tunnlarna en sammanlagd
längd af 6,451 m., hvaraf Hestekrub-ben 1,440
m. Bland broarna märkes hvalfbron öfver Orkla med 60
m. spännvidd. Största afståndet mellan stationerna är
18,6 km. (Dombås-Fokstua); inalles finnas 16 stationer
och hållplatser, den högst belägna är Hjerkinn
(fig. 2), 1,017 m. ö. h., under det att banans högsta
punkt, 1,025,5 m., ligger något nordligare. Till
skydd mot skred ha uppförts 270 m. skyddsbyggnader,
1,190 m. snötunnlar, 28,000 m. fasta snöskärmar och
11,600 m. flyttbara snö-skärmar. D. genomlöper ett af
de ur geologisk och botanisk synpunkt intressantaste
högfjällsstråken i Norge. Vid D. ligga de fyra
fjällstugorna Fokstua, Hjerkinn, Kongsvoll och
Drivstua, urspr, anlagda i början af 1100-talet af
kung Eystein till de resandes bekvämlighet, numera
med moderna högfjällshotell. Af gammalt har en mycket
använd ridväg gått fram här, mest beryktadt var
vägstycket "vårstigen" mellan Kongsvoll och Drivstua,
som gick högt uppe i östra dalsidan och först 1853
omlades. Från Hjerkinn bestiges Snöhaetta 2,246,5 m.,
den högsta norska fjälltoppen utanför Jotunheimen,
Hjerkinnhö 1,252 m. och Knutshö 1,688 m., som nu
är fridlyst i botaniskt afseende på grund af sina
sällsynta växter. Med sina storartade och intressanta
naturomgifnin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free