- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
405-406

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelt halfslag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

405

Duchesne-D. U. G.

406

1895 flyttades till Rom som direktör för École
française där. Där ha under årens lopp äfven många
svenska forskare kunnat besöka honom och draga nytta
af hans anvisningar. Där fullbordade han den viktiga
editionen af "Liber pontificalis" (1885 -92) och den
banbrytande undersökningen af Fastes épiscopaux de
l’ancienne Gaule (I 1894, II 1899, III 1915). 1898 kom
hans eleganta Les premiers temps de l’État pontifical
(3:e uppl. 1911). 1903 blef han ordf. i den påfliga
historisk-liturgiska kommissionen. Bl. a. utgaf
han nu Églises séparées (2:a uppl. 1905). Leo XIII
hade emellertid haft bättre förståelse för D:s
vetenskapliga arbete än den nye påfven Pius X. Allt
häftigare blefvo angreppen från ultramontant håll
på D., därför att han "förstörde katolska kyrkans
ärevördigaste traditioner och beröfvade den nästan
alla dess gamla helgon och reliker" (bl. a. äfven
genom arbetet Martyrologium Hieronymianum, 1894). Då
D. utan att bekymra sig härom började utge det samlade
resultatet af sina forskningar i sin G. Boissier
tillegnade L’histoire ancienne de l’Eglise (I 1905,
3:e uppl. 1907, II 1906, 3:e uppl. 1908, III 1909),
befanns detta verk, särskildt i fråga om påfvedömets
historiska uppkomst, betänkligt tangera det nya
af Pius X 1907 karakteriserade och så energiskt
fördömda kätteriet modernismen. Det förbjöds till
användning i katolska läroanstalter och uppfördes
1912 på Index. D. böjde sig och indrog bd I af sitt
verk, hvilket ej mer är tillgängligt i handeln. Under
tiden hade han fått tillräcklig upprättelse, i det
att han 1910 invaldes i Franska akad. Han fortsatte
efter Världskriget sin forskargärning i Rom till sin
död. - Se J. Guiraud, "Mons. Duchesne, sa vie et son
oeuvre" (i "Revue des questions historiques", 1922).
Hj. H-t.

Duchesne [dysän], Père D. Se Père Duchesne.

Duchn, bot. Se Pennisetum.

Duchonin (förnamn okända), rysk militär, f. 1
dec. 1876, mördad af bolsjevikerna 3 dec. 1917 i
Mohilev, var vid Världskrigets utbrott öfverste
vid generalstaben, blef 1915 generalmajor
och generalkvartermästare vid 8:e arméns stab,
erhöll 1916 samma befattning i armégruppsstaben på
"sydvästra fronten" (under Brusilov) och blef 1917
generalstabschef vid nämnda armégrupp (under Gutor). 8
nov. s. å. utnämndes D. till öfverbefälhafvare öfver
ryska hären, men då han icke ville åtlyda Lenins
befallning om afslutande af vapenstillestånd,
afsattes han 22 s. m. och arresterades (1
dec.). H. J-dt.

Ducic, Jovan. Se Serbokroatiska litteraturen, sp. 159.

*Ductus. - D. endolymphaticus, anat. Se Hörselorgan,
fig. 5 j. - D. nasolacrymalis, embryol. Se Öga,
sp. 60.

*Dudaim. Atropa Mandragora är ett föråldradt namn på
Mandragora officinarum.

*Duddell, W., dog 4 nov. 1917.

*Dudweiler tillhör nu det af fransmännen besatta
Saarområdet.

Due, straffkoloni. Se Dui. Suppl.

D. U. F., förk. för De ungas förbund. Se Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Suppl.

Dufedälfven. Se Indalsälfven.

*Duff. A. W. G. D., hertig af Fife, dog 29 jan. 1912
i Assuan. - Hans dotter, Alexandra Victoria Alberta
Edwina Louise D. hertiginna af Fife,
f. 17 maj 1891, är sedan 1913 förmäld med prins Arthur
af Connaught. Deras son, prins Alastair Arthur af
Connaught, f. 9 aug. 1914, bär titeln earl af Macduff.

Dufourny [dyforni], Léon, fransk arkitekt, f. 1754
i Paris, d. där 1818, begaf sig efter studier i
sin födelsestad till Italien 1782 och var verksam
i Rom och på andra orter intill 1794. Han utförde
bl. a. byggnaderna i zoologiska trädgården och
observatoriet i Palermo 1789-92. Efter sin återkomst
till Paris blef han medlem af Institutet och 1803
professor vid École des beaux-arts. - Under sitt besök
i Rom 1784 lärde Gustaf III känna D. och beställde af
honom förslagsritningar till några af de byggnader han
ämnade uppföra i Stockholm och dess närhet. D. utförde
noggranna ritningar till Johannes kyrka i nyklassisk
stil (en romersk basilika), till ett nytt slott i
Haga samt till ett tempel i Hagaparken, afsedt för
Sergels "Amor och Psyche". Ritningarna skickades till
Stockholm och äro där bevarade. Intet af dessa förslag
kom längre än på papperet. Arbetet på Johannes kyrka
afstannade af brist på penningar, och då Desprez
gått i konungens tjänst, anförtroddes åt honom att
uppgöra ritningar såväl till det stora slottet som
till tempel o. a. i Haga. G-g N.

*Dufourspetsen. Se fig. i art. Monte Rosa.

*Dufr. Pierre Dufresne föddes 1786 i Savojen.

*Dufresne, P. Se Dufr. (äfven i Suppl.).

Dufrätter, kokk., kunde i Sverige användas ganska
mycket, såsom fallet är t. ex. i England. För att bli
goda böra dufrätter beredas af unga, feta dufvor. De
tillagas på olika sätt, t. ex. som chartreuse (se
d. o. Suppl.), färs med tryffel, stekas, halstras,
som kotletter, pastej, ragu och i timbal (se d. o.).

Dufskjutning, jaktv. Se Lerdufskjutning.

Dufstilla, bot., svenskt namn på Sisymbrium
officinale.

Dufwa, Alfred Vilhelm, son till den
i hufvudarbetet nämnde A. V. D., ämbetsman,
f. 10 juni 1867 i Stockholm, aflade examen till
rättegångsverken i Lund 1891, blef notarie i
kammarkollegiet 1898 och kammarråd 1910. Han
har tjänstgjort som sakkunnig i Grisbådafrågan
(1909), som led. af jordregisterkommissionen
(1913) och af ortnamnskommittén (sedan 1914),
som. arkivsakkunnig (1910 -11, 1917-19)
samt som ordf. i kommissionen för ordnande af
fiskerättsförhållandena i Ulföhamns fiskeläge
(1921-23). R. V.

*Dufvenberg, K. 0., dog 27 mars 1907 i Stockholm.

D. U. G., studentförening vid Lunds universitet. 1884
bildades af unga studenter en diskussionsförening, som
från början var rent litterär, men efter ett par år
ombildades i politiskt och kulturellt radikal riktning
och samtidigt mera af en tillfällighet antog namnet
D. U. G. (= "Den unge gubben", ursprungligen namnet
på föreningens skämttidning). Bland mera bemärkta
medlemmar af denna förening, hvilken på sin tid
spelade en ganska framträdande roll inom lundensiskt
studentlif, märkas Axel Wallengren, Paul Rosenius,
Bengt Lidforss och Adolf Strömstedt. Föreningen upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free