- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
415-416

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Duraluminium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

415

Dutchman’s log-D. Y. G.

416

tax.-v. 426,500 kr. (1920). D., som in på 1700-talet
hette Vinas, tillhörde på 1600-talet släkten
Stackelberg, på 1700-talet Duse, på 1800-talet
Forsbeck. Nuv. egare sedan 1922 är V. Hanzon.
O- S j n. DutchmarTs log [da’tjmans lå’g]. Se Logg,
sp. 975.

Dutton [da’tn], Clarence Edward, amerikansk
militär och geolog, f. 15 maj 1841 i Wal-lingford,
Conn., d. 1912, studerade vid Yale-uni-versitetet,
deltog i inbördeskriget och inträdde 1875 i Förenta
staternas geologiska undersökning, där han deltog i
de geologiska pionjärarbetena i västern, och 15 år
arbetade han i Rocky mountainsområdet. 1887 fick han
ledningen af arbetena inom "vulkanisk geologi" vid
Geologiska undersökningen, och inom militärtjänsten
avancerade han 1890 till major. D. redogjorde för
sina forskningar i många framstående arbeten, af
hvilka flertalet behandlar frågor från den dynamiska
geologien. Han beskref Colorado canon och framställde
därvid en teori om dalbildningen. Vulkaner i Arizona
och södra Colorado samt på Hawaiiöarna skildrade han,
och han gaf en framställning af det stora jordskalfvet
i Charleston 1886. Hans namn är särskildt fäst
vid den synnerligen viktiga och i senare år alltmer
uppmärksammade teorien om isostasi (se d. o. Suppl.) i
jordskorpan, hvilken han först framställde. Enligt
denna råder i jordskorpan en tendens till
utjämning af rubbningar af jämviktstillståndet,
hvilka åstadkommits genom massförflyttningar i
eller på jordskorpan, vare sig dessa förorsakats af
denudation och aflagring eller af tektoniska rörelser.
K. 4. G.

Du val [dyva’1], Pierre Louis, fransk
restauranggrundläggare. Se Duvalrestau-r a n g e
r. - D:s son A l e x a n d r e D. (f. 1845, d. 1922)
utvecklade med kraf* faderns blygsamma företag till
dess nuv. omfång och var en originell, allmänt känd
bulevardfigur.

*Duval, M. M., dog l mars 1907 i Paris. Duval,
Paul, fransk författare. Se L o r-r a i
n, J.

Duvals skilsmässa [dyvägs; Les surprises du divorce],
framgångsrikt lustspel af Bisson (se denne), uppf. i
Stockholm f. g. 1889.

*Duvernoy, V. A., dog i mars 1907 i Paris. Dux
[do7ks], Claire, tysk sångerska, f. 2 aug. 1886
i Bromberg, utbildad i Berlin och Milano, har
haft sin verksamhet som operaartist delad mellan
Berlins hof opera, Covent-garden-teatern i London
och Metropolitan opera house i New York, hvarjämte
hon företagit konsert- och gästspelsresor. I Sverige
gaf hon konserter 1919 och 1920 samt uppträdde då
under senhösten 1919 på K. teatern i Stockholm som
Grefvinnan i "Figaros bröllop", M:me Butterfly, Mimi
i "Bohéme" och Martha. En utmärkt klar och smidig
sopranröst med tjusande vacker klangfärg, fulländad
sångkonst jämte glittrande käckt humör och ansenlig
dramatisk karakteriseringsförmåga ha samverkat
till att förvärfva henne internationell berömmelse
som en af samtidens mest uppburna sångerskor.
E. F-t. Dvalkullor, bot. Se T r o 11 i u s.

Dvandva, gramm., en från den indiska språkläran hämtad term,
som betyder, att lederna i ett sammansatt ord äro
tänkta koordinerade, sidoställda,
i motsats mot de (vanligare) fall, då den ena leden
bestämmer den andra. Dvandvasammansättningar äro
t. ex. tjugufem (= tjugu och fem), döfstum (döf och
stum), bittersöt (bitter, men söt), blågul flagga
(dels blå, dels gul), medan däremot t. ex. gulgrön
( = gult grön), mörkbrun (mörkt brun) icke äro
dvandva. Se G. Cederschiöld, "Fresta duger" (1914).
R-n B.

*Dvina är förbunden med Volga och Neva
genom Alexander af Württemberg-kanalen från
Kubinskoje-sjön till Sjeksna.

D-vitamin, fysiol, kem. Se
Vitaminer. Suppl. Dvärgbarrvecklaren, zool.
Se Vecklar-fjärilar, sp. 959. Dvärghägern,
zool. Se H ä g r a r. *Dyärghöns. Se Höns,
pl. fig. 12. Dvärgmyskhjorten, zool. Se
Tragulina. Dvärgnät, zool. Se Spindeldjur,
sp. 722. Dvärgpinscher, zool. Se Hunden, sp. 1316,
pl. III, fig. 8, 9.

Dvärgspetsen, zool. Se H u n d e n, sp. 1316, pl. III,
fig. 10.

*Dvärgspett, zool., benämning både på lilla
hackspetten (Picus minor, se Hackspettsläktet) och på
en liten (9 cm. lång), i nordliga delen af Syd-Amerika
förekommande, med mjuka stjärtpennor försedd fågel
(Picumnus minutus). L-e. Dy, kem., tecken
för d y s p r o s i u m s (se d. o. Suppl.) atom vikt.

*Dybböl. På Dybbölhöjden hölls 25 juli 1920
(70-årsdagen af slaget vid Isted) en återföreningsfest
i närvaro af konungaparet, ministrarna och
riksdagens ledamöter samt flera tiotusental personer
från hela Danmark för att fira Sönderjyllands
anknytning till moderlandet efter den verkställda
folkomröstningen. 1922 inköptes för insamlade medel
största delen af den mark, hvarå danska skansarna
lågo 1864, i afsikt att inhägna denna minnesrika plats
och för framtiden vidmakthålla den som gemensam dansk
folkegendom.
E. Ebg.

*Dybeck, R. En minnessten öfver D. aftäcktes i Odensvi 28 juli
1917, 40-årsdagen af hans död. Dybeck, Karl Vilhelm,
skogsman, f. 11 maj 1877 i Gäfle, blef student 1897,
tog afgångs-examen från Skogsinstitutet 1903 och
blef 1906 länsjägmästare i Kopparbergs län. Han har
infört fläktanordning vid fröklängning (patent 1914,
nytt sökt 1922), som är af stort värde. Dess princip
är, att vid klängning af tall- och grankott råvaran
utsattes för torr, varm luftström, framdrifven
af fläktar. D. har varit led. af kommittéer
för skogs-och jaktvård samt skrifvit flitigt i
fackpressen m. m.

*Düben. Den 1718 till friherrlig
upphöjda ättgrenen (n:r 135) är utslocknad äfven
på kvinnolinjen.

’Diicher. Grefliga ätten Diicker (sp. 1148)
utslocknade på kvinnolinjen 16 april 1909. *
Diicker, E. G., rysk-tysk målare, dog 1916.

D. Y. G.,
studentförening vid Lunds universitet, stiftad 1896
och som namnet anger (D. Y. G. = "Den yngre gubben")
afsedd att utgöra en fortsättning af föreningen
D. U. G. (se d. o. Suppl.), liksom denna starkt
radikalt orienterad. Från att vara hufvudsakligen en
diskussionsförening för studenter utvecklas D. Y. G. i
början af 1900-talet till att bli en socialt arbetande
förening, som träder i kontakt med den organiserade
arbetarrörelsen och gör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free