- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
417-418

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Duraluminium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

insatser särskildt på folkbildningsarbetets område med
föreläsningar, kurser, söndagsskolor (utan religiöst
program), populärvetenskapliga artikelserier
o. s. v. 1908–16 utgaf D. Y. G. tillsammans
med den uppsaliensiska föreningen Laboremus en
populärvetenskaplig skriftserie ("D. Y. G.-Laboremus’
skriftserie"). Ur D. Y. G:s krets ha framgått
flera af de mera verksamme yngre politikerna inom
det socialdemokratiska partiet. Litt.: "Akademiska
föreningen 1830–1911" (festskrift 1911). 1909–12
utgåfvos tryckta årsredogörelser öfver D. Y. G:s
folkupplysningsverksamhet.
F. Hj-t.

Dygnsmediet, fysiol. Se Kroppstemperatur, sp. 63.

Dygnsvariation. Se Kroppstemperatur.

*Dühring, E. K., dog 21 sept. 1921 i Nowawes.

*Dykarfamiljen, zool. Nervsystemet hos dykare är
framställdt i fig. 6 i art. Insekter.

Dykarkolf, mek. Se Kolf 4, sp. 530.

Dykarsjuka, Caissonsjuka (af fr. caisson,
se d. o. Suppl.), uppstår hos dykare eller
caissonarbetare, som arbetat på större djup under
vatten vid högt lufttryck. Sådana sjukdomsfall
voro tidigare mycket vanliga. Vid Hudsontunnelns
byggnad sjuknade 50 proc. af arbetarna och afledo
2 proc. Ungefär lika stor var sjukligheten bland
arbetarna vid byggandet af Elbetunneln i Hamburg. Med
nutida försiktighetsmått har dykarsjukan blifvit
jämförelsevis sällsynt. Sjukdomen förorsakas däraf,
att blod och väfnader vid det höga tryck, som
råder inom dykardräkten eller i dykarklockan, lösa
kväfgas. Vid 10 meters djup är trycket dubbelt så
stort som vid vattenytan, vid 20 meter blir trycket,
"kompressionen", tredubbladt, vid 30 meter fyrdubbladt
o. s. v. Vid hastig tryckminskning frigöres
kväfvet i form af gasblåsor, som framkalla olika
symtom alltefter sin lokalisation i kroppens olika
väfnader. Vid långsam tryckminskning afges kväfvet
genom lungorna vid andningen utan att skada. Blod- och
fettrika väfnader, såsom hjärna och ryggmärg, upptaga
stor mängd gas och afge den åter hastigt. Väfnader
med sparsam blod- och fetthalt upptaga däremot
gasen långsamt och afge den sent. Man kan särskilja
tre sjukdomsformer. Den svåraste formen visar sig
med plötslig vanmakt eller död i hjärtförlamning
inom några minuter efter hastig trycksänkning,
t. ex. förorsakad af hastig uppflytning till
vattenytan på grund af dykardräktens utspänning med
luft. Sjukdomsorsaken utgöres i dessa fall af stora
kväfgasblåsor, som samlat sig i de stora venerna
eller i högra hjärthalfvan och hindra blodrörelsen. En
annan form af sjukdomen, vid hvilken särskildt
nervsystemet är angripet, visar sig – tio minuter
till en timme efter uppstigningen från djupt vatten –
med förlamningar, svindel, vanmakt, jämviktsrubbningar
e. d. Den tredje formen af sjukdomen uppträder först
flera timmar efter uppstigningen och karakteriseras
af smärtor i muskler och leder, hvilkas väfnader sent
upptaga, men i stället länge kvarhålla kväfgasen. –
Det enda botemedlet mct sjukdomen i allvarliga fall
är att återförsätta den sjuke under samma lufttryck,
hvaraf han förut påverkades, "rekompression". Alla
andra behandlingssätt, innan denna vidtagits,
äro värdelösa eller skadliga. Den på grund af för
hastig tryckminskning sjuke placeras sålunda i en
tryckkammare
(se Luftsluss 1), i hvilken luft först inpumpas till
samma höga tryck, vid hvilket arbetaren förut befann
sig, hvarefter trycksänkning får ske mycket långsamt,
"dekompression". I stället för nämnda förfaringssätt
kan den sjuke dykaren eventuellt åter sänkas ned
på djupt vatten, hvarvid en annan dykare måste
medfölja för att bistå den sjuke. Tryckminskning
sker sedan genom uppstigning i långsamt tempo. Hvad
angår åtgärder till dykarsjukans förekommande
erinras, att hufvudvikten lägges på en långsam
trycksänkning. Nedstigandet, äfven till största djup
(64 meter), kan ske så hastigt, som lufttillförseln
och dykarens välbefinnande medge. Beträffande
lufttillförseln erinras, att dykaren på alla djup
måste inandas samma volym luft, men på grund af
luftens kompression (Boyles lag) måste dykaren på
10 meters djup tillföras dubbla, på 20 tredubbla,
på 30 meter fyrdubbla mängden luft mot vid ytan för
att erhålla den volym luft han behöfver på dessa
djup för att kunna andas. Uppehåll på 20 meters djup
och därunder kan utan skada utsträckas till flera
timmar. Uppehåll på större djup än 25 meter bör
icke utsträckas öfver 60 minuter. Hastig uppstigning
från djup intill 25 meter är ofarlig, om uppehållet
icke varade mer än 60 minuter. Vid uppstigning från
större djup gäller, att tryckminskningen genast kan
uppgå till hälften af det förut rådande trycket,
således omedelbar uppstigning exempelvis från 60 till
30 meter. Därefter måste uppstigandet ske med pauser
af lämplig längd. Ju längre dykaren varit nere, dess
längre måste uppstigningstiden vara. Till dykare
böra uttagas endast fullt friska personer i åldern
18–30 år. Dykning bör icke ega rum vid illamående,
på fastande mage, ej heller omedelbart efter en stark
måltid. Litt.: J. Lagerholm, "Dykaresjukan och dess
förebyggande" (i Marinöfverläk:s årsberättelse 1912),
och E. Yalentin, "Taucherhygiene" (i "Handbuch der
gesundheitspflege an bord von kriegsschiffen" af zur
Verth m. fl., 1914). G. Wrgn.

*Düna. Under Världskriget spelade Dünaafskärningen
en betydande roll från sept. 1915, då tyskarna under
Hindenburg vid Liewenhof kastade ryssarna öfver D.,
till inemot slutet af 1917. Ett tyskt öfvergångsförsök
nära Kokenhusen 8 mars 1916 omintetgjordes dock, men
äfven upprepade ryska försök att komma öfver D. nära
Friedrichstadt i juli och aug. s. å. misslyckades,
liksom också ett dylikt försök vid Lennewaden
26 aug., men 7 sept. öfvergingo ryssarna floden
n. om Dünaburg, hvarefter tyskarna å sin sida 4
jan. 1917 passerade den då tillfrusna D. n. v. om
Dünaburg och besatte ön Glaudon, som emellertid 9
i s. m. återtogs af ryssarna. Slutligen öfvergingo
tyskarna D. vid Yxküll 1 sept. s. å. och
togo 3 s. m. Riga. Vid D. utkämpade letter och
ester 1919 häftiga strider mot bolsjevikerna.
L. W:son M.

*Dünaburg ligger nu i republiken Lettland på
gränsen till den af polackerna besatta delen af
Litauen. Staden, hvars officiella namn är
Daugavpils, hade 36,473 inv. 1922. Under Världskriget
började tyskarna 9 sept. 1915 under framryckning
mot D. utkämpa skarpa strider mot ryssarna, som
segt försvarade sina ställningar v. och s. om
fästningen. 23 okt. togo tyskarna Illuxt, men 16
nov. tillbakadrefvos de i trakten af Sventen,
ehuru blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free