- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
445-446

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundlagsändringar – utskyldsstreckets afskaffande äfven
för den politiska rösträtten, dennas utsträckning
till kvinnorna och reglering af samarbetet mellan
regering och riksdag i utrikespolitiska ärenden
– hvilka måste uppskjutas till följande lagtima
riksdag. I ett särskildt utskott framkom efter
långa förhandlingar under regeringens medverkan en
af riksdagen 17 dec. antagen uppgörelse, hvarigenom
den kommunala rösträtten reformerades och grunderna
för blifvande grundlagsförändringar fastslogos. Vid
lagtima riksdagen 1919 blefvo dessa grundlagsändringar
förklarade hvilande och antogos definitivt 1921.

Under E:s personliga samarbete med jordbruks- och
finansministrarna började 1919 en planmässig
afveckling af krigstidens regleringsåtgärder för
folkförsörjningen för att vid urtima riksdagen
s. å. slutföras. På Första kammarens afslag föllo
regeringsförslagen om provisorisk nedsättning af
värnpliktsöfningar och om arbetstidslagstiftning
("åttatimmarslagen"). Efter Första kammarens
upplösning och nyval af de på grundval af den
kommunala rösträttsreformen förnyade landstingen och
stadsfullmäktige gingo emellertid båda förslagen
igenom vid urtima riksdagen i aug. s. å. För
försvarsväsendets revision tillsattes 12 nov. s. å. en
parlamentarisk kommitté, och E. af gaf därvid ett
principyttrande. – Den hösten 1919 uppkomna frågan
om regeringens kvarstående, sedan dess ursprungliga
program väsentligen genomförts, ansågs böra hvila
med hänsyn till frågan om Sveriges anslutning till
Nationernas förbund. Sedan denna genomförts mars 1920,
afgick regeringen på grund af delade meningar i den
nu aktuell vordna kommunala skattefrågan. Konungens
anmodan till E. att bilda ny regering afböjdes af
honom. Vid årsmötet i maj 1923 sprängdes frisinnade
landsföreningen på nykterhetsfrågan, i det att
mot E:s motstånd arbete för förbudslagstiftning
upptogs på programmet och minoriteten då utträdde ur
partiet. E. och hans anhängare vidtogo genast åtgärder
för bildande af ett nytt liberalt parti.

De riktlinjer, som varit gällande för E:s politiska
verksamhet efter afgången från statsministerposten,
torde kunna formuleras ungefär sålunda: häfdande
af liberalismens själfständighet både mot högern
och socialdemokraterna med samtidigt betonande af
alla partiers skyldighet till sakligt samarbete,
motstånd mot "socialisering", mot klasspolitik,
tullförhöjningar och valutaförsämring samt arbete
för näringslifvets stabilisering utan konstlade
ingripanden såsom enda fasta grunden för ekonomiskt
tillfrisknande. Som politisk talare kännetecknas
E. af sin äfven vid skarpa angrepp bevarade förmåga
af logisk och klar, lugn och behärskad framställning,
fullständigt fri från retoriska utsmyckningar. Som en
parlamentarisk ledare för ett parti torde han förena
mjuk smidighet, som är fri från doktrinär envishet,
med klar blick på olika människor och förhållanden
samt fast grepp om föreliggande uppgifter.

Bland E:s senare skrifter märkas, förutom ett stort
antal politiska tal och historiska och politiska
tidskrifts- och tidningsuppsatser, Verdandiskriften
1809 års revolution (1911) samt den af honom
utg. "Peder Swart", Konung Gustaf I:s krönika" (1912)
och en ny upplaga (1917) af Gustaf Vasas "Valda
bref". Jfr E. Thyselius, "N. E." (i "Männen för
dagen", XIII; 1916), och V. Spångberg, "Stora män och
mindre" (1917). T-s.

*Eder, J. M. Om hans kvicksilfveroxalatfoto-meter se
F o t o m e t e r, sp. 1013.

*Edessa. – 2. E., nuv. Urfa, hade som sandjak 170,988
inv., hvaraf 149,384 (87,3 proc.) turkar och 18,370
(10,7 proc.) armenier enl. officiell turkisk statistik
1914.

Edestin, kem., ett proteinämne (se d. o., sp. 409),
som förekommer i hampfrön, sädeskorn (O,?-1,5 proc.),
para- och kokosnötter, frön af pumpa, solros, lin,
Ricinus m. fi. växter. Edestin, som är ett af de bäst
karakteriserade ägghvitämnena, är vänstervridande,
fosforfritt och lösligt i vatten; vattenlösningen
fälles ej vid mättning med koksalt. K. A. V-g.

’Édfeldt, H., dog 26 jan. 1909 i Uppsala. Del 3
af de af E. jämte G. J. Keijser (ej E. J. Keyser)
utg. Boströms "Samlade skrifter" utkom 1901.

*Edgren. - 3. J. G. E. blef ord. professor 1908 och
tog 1914 afsked från professuren. Han var 1888-1914
konungens läkare.

Edgren, Hedvig M. SeWiklundl.

*Edhem pascha. - 2. Turkisk general, 17 dec.
1909 i Kairo.

’Edholm, E. M., dog 22 dec. 1913 i Stockholm. Hans
hustru, Lotten E., född von Heijne-Lilienberg,
f. 18 april 1839 i Örebro, gift 1867, har inlagt stor
förtjänst om frivilliga sjukvårdsväsendet och utgett
Levnadsminnen (1919).

Edholm, Per, smed och fornforskare, f. 1849, d. 1921,
bosatt i Bjärtrå socken, An-germanland, började
på 1870-talet samla fornsaker och sammanbragte
under årens lopp ett stort antal dylika, som
jämte noggranna fynduppgifter öfverlämnades till
Statens historiska museum. De af honom insamlade
allmogeföremålen kommo Nordiska museet till
godo. Äfven åt bygdeforskningen i öfrigt egnade
han mycket arbete och gjorde stora samlingar till
studiet af Bjärtrå sockens historia. E:s samlararbete
har varit af stor betydelse för utforskningen af
Ångermanlands förhistoria. Efter motion af samtliga
Ångermanlandsrepresentanterna tillerkände 1921
års riksdag honom en årlig pension af 1,000 kr.
T. J. A.

Edin, Karl Arvid, universitetslärare, statistiker,
f. 13 maj 1880 i Piteå, blef 1898 student samt 1910
filos, doktor och docent i statistik i Uppsala
samt uppehöll där nov. 1910-1916 (med ett par
kortare afbrott) och 1918-v.-t. 1922 professuren
i statistik. 1917-v.-t. 1923 upprätthöll han
därjämte undervisning och examination i statistik
vid Stockholms högskola. 1920 utnämndes E. till
statistiker hos Telegrafstyrelsen. Bland de af
E. utförda arbetena märkas bostadsundersökningar 1907
i Uppsala (Arbetarebefolkningens bostadsförhållanden
i Uppsala, gradualafh. 1910) och 1911 i Göteborg
(De mindre bemedlades bo-

. M. Edholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free