Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterledskott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Efterledskott-Egarhypotek
456
Efterledskott, trädg. Se L e d s k o 11.
*Efterlysning. Enligt nya Giftermålsbalken,
som numera är gällande, förekommer ej vidare i
något fall såsom förutsättning för bifall till
yrkande om äktenskapsskillnad efterlysning å
make. Om efter-lysning å gäldenär, som rymt
för skuld, är ej heller längre stadgadt i
lagrum, som fortfarande bör anses gällande.
E. K.
Eftermognad, trädg. Se Mognad.
Efternjuren, anat. (se Könsorgan, sp. 644), liktydigt
med m e t a n e f r o s. Se N j u r a r, sp. 1089.
Efterpröfning. SeFyllnadspröfning 3.
Efterrätter (fr. entremets), kokk., mellanrätter
mellan steken och desserten vid middagar, kunna
utgöras af hvarjehanda varma och söta eller kalla
puddingar, krämer, suffléer, marängsorter, geléer,
glasser, kompotter, pajer, äppelkaka, blancmangé
o. s. v.
Eftersocker. Se Socker, sp. 222.
Eftersådd, landtbr., förnyad insådd af frö
i fläckar, där vallinsådden misslyckats
eller gett för tunt växtbestånd.
H. J. Dft.
’Efverlöf omfattar nu 2,781 har. Patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922.
’Efveröd. 1. E. och östra Sönnarslöf. Den till
Maltesholm hörande patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922.
’Eganderätt. - 2. (Sp. 1410.) Artistisk och
litterär eganderätt, riktigare Författar- och
konstnärsrätt. (Här nedan används den sammanfattande
beteckningen auktorsrätt, motsvarande hufvudarbetets
uttryck skaparrätt). Enligt stadgande i den
ursprungliga Bernkonventionen af 1886 skulle
konventionen underkastas revision vid periodiskt
sammanträdande konferenser. Den senaste konferensen
hölls i Berlin och resulterade i 1908 års reviderade
Bernkonvention, som med ingången af 1920 tillträdts
af Sverige, öfriga tiU konventionen f. n. anslutna
länder äro Belgien, Brasiliens förenta stater,
Bulgarien, Danmark, Danzig, Frankrike, Grekland,
Italien, Japan, Nederländerna, Nord-Amerikas
förenta stater, Norge, Polen, Portugal, Schweiz,
Spanien, Storbritannien och Irland med kolonier och
besittningar, Tjecho-Slovakien, Tyskland, Ungern,
Österrike, äfvensom några smärre stater.
Med anledning af den reviderade konventionens innehåll
blef den svenska auktorsrättsliga lagstiftningen
föremål för omarbetning, som resulterade i utfärdandet
af lagarna 30 maj 1919 om rätt till litterära och
musikaliska verk samt om rätt till verk af bildande
konst, hvartill ansluter sig den s. d. utfärdade
lagen om rätt till fotografiska bilder. Alla tre
lagarna trädde i kraft l jan. 1920.
Lagen om rätt till litterära och musikaliska
verk anger som föremål för skydd: skrifter och
muntliga föredrag, musikaliska verk, teckningar
af vetenskaplig eller teknisk art, mimiska verk
(baletter och pantomimer) samt kinematografiska
verk. Auktorsrättens innehåll utgöres af vissa i lagen
angifna befogenheter med afseende på det litterära
eller musikaliska verkets offentliggörande. Den
viktigaste formen för offentliggörande är verkets
mångfaldigande och spridning genom framställande af
exemplar af detsamma; auktor har uteslutande rätt
att genom tryck eller eljest på hvad sätt som helst
mångfaldiga verket, dock får skrift eller muntligt
föredrag af enhvar afskrifvas för hand. En annan
form för offentliggörande är, att verket omedelbart
återges för de mänskliga sinnena, ett drama eller
ett kinematografiskt verk uppföres, en musikalisk
komposition utföres; sådant uppförande eller utförande
förbehålles auktor, dock med tämligen vidt-gående
undantag i fråga om utförande af musikaliska
verk. Vidare eger, innan skrift eller muntligt
föredrag utgetts, författaren uteslutande rätt att
föredraga verket. Auktor har jämväl den uteslutande
rätten att öfverföra sitt verk på mekaniskt tal-
eller musikinstrument (fonograf, grammofon)
och att låta föredraga eller utföra verket genom
sådant instrument. Författarens rätt att bestämma i
fråga om sitt verks öfversättning räcker numera lika
länge som auktorsrätten i öfrigt. Detta gäller ock i
fråga om bearbetning, såsom dramatisering eller ett
litterärt verks öfverförande till en form afsedd
att återges genom kinematografi. I den nya lagen
har för alla i auktorsrätten ingående befogenheter
stadgats en enhetlig skyddstid, omfattande auktors
lifstid och trettio år efter hans död. - Lagen
har tillagt sig återverkande kraft; dock ha vissa
viktiga undantag härutinnan stadgats. Så har den
bestämmelsen bibehållits, att arbeten af författare,
som aflidit före ikraftträdandet af den nu upphäfda
lagen 10 aug. 1877 ang. eganderätt till skrift,
skola, hvad utgifningsrät-ten angår, vara skyddade
intill utgången af år 1927. I fråga om verk af
annan författare, hvilket utgetts före 1920, skall
utgifningsrätten gälla i femtio år efter författarens
död. Bestämmelsen, att skydd mot oauktoriserad
öfversättning varar lika länge som auktorsskyddet
i öfrigt, gäller endast i fråga om verk, som vid
ingången af 1920 var föremål för skydd i sådant
hänseende; detta innebär, att arbeten på utländskt
språk (utom norska och danska), hvilka utkommit 1908
eller tidigare, fritt få öfversättas.
Lagen om rätt till verk af bildande konst afser
målning, teckning och annan grafisk konst, skulptur
och byggnadskonst, men icke konsthandtverk
och konstindustri. Den här ifrågavarande
auktors-rättens innehåll är den uteslutande
befogenheten för konstnären att framställa och
sprida efterbild-ningar af konstverket, vare sig
efterbildandet sker genom konstnärligt förfarande,
eller på mekanisk eller kemisk väg eller, såsom vid
ett konstverks efterbildande i etsning, genom ett
blandadt, konst-närligt-mekaniskt förfarande. Den
konstnärliga auktorsrätten gäller under konstnärens
lifstid och trettio år efter hans död.
Lagen om rätt till fotografiska bilder afser
visserligen ett ämne, som icke är af auktorsrättslig
natur, men då den reviderade Bernkonventionen
förpliktar unionsstaterna att skydda äfven
fotografier, har jämväl den äldre fotografilagen
omarbetats. Den, som framställt en fotografisk bild,
har uteslutande rätt att genom fotografi mångfaldiga
densamma; fotograf har ock uteslutande rätt att
genom kinematografi offentligen förevisa af honom
framställda fotografiska bilder. Skyddstiden är femton
år efter en bilds första utgifning. Hj. H.
Egarhypotek, jur. Den egentliga uppgiften för hypotek
liksom för annau panträtt (se d. o.) är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
