Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
459
Egba-Eggjumstenen
460
i utbrytningsrätten för egarhypotek gäller
emellertid endast mot fastighetsegaren själf,
icke mot hans borgenärer. - Jämväl för dessa är
nämligen egar-hypoteket, redan före fastighetens
exekutiva försäljning, en tillgång i gäldenärens
bo, hvars värde kan realiseras genom försäljning
och tas i anspråk för betalning af innehafvarens
skulder. Detta kan på vanligt sätt ske antingen genom
konkurs eller genom utmätning. Konkursförvaltaren
resp. utmät-ningsförrättaren har i dylika fall att
före försäljningen af ett egarhypotek (i egentlig
mening) låta utbryta detsamma till en särskild
inteckning.
Reglerna om egarhypotek, som getts närmast för fast
egendom, ega tillämpning jämväl för inteckning
i tomträtt och vattenfallsrätt. Däremot sakna de
motsvarighet för inteckning i fartyg och öfriga
fall af panträtt i lös egendom. - Jfr Alexanderson,
"1912 års lagstiftning om exekution i fast egendom"
(1913; 2:a uppl. 1921), och K. Lamm, "Om inteckning
för fordran" (1918). &. B-l.
Egba, E g b a l a n d, provins i brittiska
protektoratet Nigeria sedan 1914. Se Abbeokuta. Suppl.
Egbert, munk. Jfrlro-skotska kyrkan, sp. 874.
Egeberg, Edvard Hemmer, dansk författare, f. 17
nov. 1855 vid Silkeborg, folkskollärare 1875-1903,
har från 1894 utsändt en lång rad berättelser,
bl. a. Ved dödens port, Folkets Icerere, Prcesten,
Klokker och Bromanden. Han är en af de mest
betydande och lästa danska författare för folket.
P- E-t.
*Egede. - 2. P. Hansen E. föddes 1709 (ej 1708).
P-E-t.
Egede-Nissen, Adam Hjalmar, norsk politiker, f. 1868
i övre Rinnan vid Levanger, postmästare 1897 i
Vardö och 1911 i Stavanger, har varit stortingsman
för Finmarksstäderna 1900-12, först som vänsterns,
sedan som socialdemokraternas representant, och är
det för Stavanger för perioden 1922-24, denna gång
vald af kommunisterna. Hans inflytande i stortinget
är i af tagande. M. H.
Egeiska perioden, arkeol. Se Kretensisk kultur,
sp. 1265.
’ *EgeIhaaf, G o 111 o b, är öfverstudieråd och sedan
1901 utöfver sin gymnasierektorspost professor i
historia och kulturhistoria vid tekniska högskolan
i Stuttgart. Han utgaf 1908 en förtjänstfull och
vid akademisk undervisning i flera länder anlitad
Geschichte der neuesten zeit (8:e uppl. i 2 bd
1920) och har dessutom skrifvit Bis-marek (1911;
2:a uppl. 1917), Hannibal (1922), Geschichte der
deutschen kaiseridee (s. å.) och Wurttembergische
geschichte (s. å.) samt medarbetat i del 8 af
Helmolts "Weltgeschichte" ("West-europa seit 1859"
; 2:a uppl. 1921). V. S-g.
*Egendom, jur. Om kamerala skillnaden mellan
jordbruksfastighet och annan fastighet se
Fastighet. Om fast egendoms taxering se Taxeringsvärde
(äfven i Suppl.). Se äfven Tvångsförvaltning af
fast egendom.
*Egenrörelse, astron. Om de nyaste iakttagelserna
rörande egenrörelse se Stjärnor.
Egentliga myggor, Gulicida, zool Se Stickmyggor.
Egentliga saltsjöar. Se Insjö, sp. 724.
Egentliga spindlar, zool. Se Spindeldjur, sp. 722.
Egentliga ödlor, zool. Se L a c e r t i d se.
Egerton [Vdjotn], Hugh Edward, engelsk historiker,
f. 19 april 1855, var 1905-20 professor i
kolonialhistoria i Oxford och har i detta ämne
skrifvit en mängd arbeten, bl. a. den banbrytande
öfversikten A short history of british colonial policy
(1897; 6:e uppl. 1920), Sir Stamford Raffles (1900),
Origin and growth of the english colonies (1902;
3:e uppl. 1920), Canada under british rule (1908;
2:a uppl. 1917) och British colonial policy in the
20th century (1922). V. S-g.
Egge, härad och socken under Stenkjsers
pastorat, vid Stenkjaer, i Nord-Tröndelag fylke
(förut Nordre Trondhjems amt), Norge. 50,82
kvkm. 1,712 inv. (1920). Jord- och skogsbruk.
K. G. G.
Eggedal, socken under Sigdals pastorat, Buskerud
fylke, Norge, bildar öfversta delen af den vackra
skogs- och fjällbygd, som ligger v. om och parallellt
med Kröderen under Norefjeld. 942 inv. (1920).
K. G. G.
*Eggegrund. Fyren har mistsiren, för komprimerad luft.
*Eggeling, Julius, lämnade 1914 sin professur och
dog 3 mars 1918.
*Egger. - 2. V. É. E. dog 22 febr. 1909 i Paris.
Egger-Lienz [-lints], Albin, österrikisk målare,
f. 1868 i Striebach vid Lienz i Tyrolen, studerade
vid akademien i München, bosatte sig i Wien 1899
och var professor i Weimar 1911-12. Han målade till
en början historiska motiv och bondelif och visade
beröringspunkter med Defregger och senare med Millet
och C. Meunier samt öfvergick därpå till en i form
och färg förenklad modern teknik, från hvilken
öfvergången till strängt dekorativ stil föll sig
konsekvent nog. Till detta stadium hör väggmålningen
Nibelungarnas intåg (i rådhuset i Wien 1910). E. är
i sina olika stadier representerad i museer i Wien
och flerstädes i Österrike. G-g N.
*Eggert, H., dog 12 mars 1920 i Weimar.
Eggforsarna. Se Indalsälfven.
Eggjumstenen, det näst Rökstenen (se d. o.) både
intressantaste och gåtfullaste af Nordens
runminnesmärken, upptäcktes först 1917 på gården
Eggjum i Stedje socken, Sogndals härad, Sogn,
Norge. Den utgöres af en häll, 162 cm. lång och
72 cm. bred samt på sitt tjockaste ställe 10 cm. i
genomskärning. Runinskriften, som består af inemot
200 runor (omkr. 50 ord), är den ojämförligt längsta
af de hittills funna inskrifterna med de äldsta
("ur-nordiska") runorna och synes förskrifva sig
från omkr. år 700, till hvilken tid också den mellan
runraderna stående figuren, en häst med fågelhufvud,
hänvisar. Den befann sig, märkligt nog, på undersidan
af hällen, som utgjorde taket på en järnålders-graf,
och har sålunda aldrig varit afsedd att läsas, utan
väsentligen haft den magiska innebörden att skydda
graf ven. Härmed stämmer ock själfva inskriften, hvars
början i öfv. lyder: "Icke har solen fått skina (vid
stenens åstadkommande), och icke är stenen ristad med
knif (utan sannolikt med den flintskärfva som träffats
i grafven); icke må man blotta stenen genom att resa
den, ej heller må till-tagsna eller förvillade män
lägga den så". Den långa återstoden af inskriften är
af mycket dunkelt, delvis (på grund af skadade runor)
alldeles oklart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
