Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Eklund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eklund, Oskar Gustaf, nykterhetsifrare, politiker,
f. 8 juli 1861 i Arboga, är boktryckare i Stockholm
sedan 1883 och är sedan 1900 verkställande direktör
i A.-b. Svenska nykterhetsförlaget. Han har varit
redaktör af "Blå bandet" 1883-88, "Svenska good
templar" 1881-87 och "Reformatorn" 1888-1906
samt fr. o. m. 1920. E. införde 1883 Blå bandet i
Sverige, var 1906-09 chef för godtemplarordens svenska
storloge och är sedan 1920 medlem af godtemplarordens
internationella råd. Han var 1894-1905 led. af Andra
kammaren och 1910-18 af Första samt tillhörde en stor
del af sin riksdagstid bevillningsutskottet och den
frisinnade riksdagsgruppens förtroenderåd. E. var
medlem af den 1911 af regeringen tillsatta
nykterhetskommittén och tillhörde 1906-12 Stockholms
stadsfullmäktige, där han under flera år var
medlem af beredningsutskottet. E. var en bland
initiativtagarna till och 1896-1908 ordf. i liberala
valmansföreningen (se d. o.). Som riksdagsman tog
han särskildt verksam del i arbetet för förbättrad
nykterhets-, försäkrings- och föreningslagstiftning
och var en af de utaf K. M:t utsedde sakkunnige för
utarbetning af förslag till lagstiftning rörande
understöds- och sjukkasseföreningar. Han är en af
den moderna nykterhetsrörelsens i Sverige banbrytare.
W. S-dt.
 |
| |
*Eklund, Johan Alfred, har under de senaste
årtiondena utgjort en af förgrundsfigurerna i
det svenska kyrkolifvet och detta icke blott på
grund af sin ämbetsställning. Jämte E. Billing och
M. Björkqvist har han varit en af de främste bärarna
af den kyrkliga väckelse, som gått under namn af
"ungkyrkliga rörelsen" och som i Sigtunastiftelsen
rest sig ett märkligt monument. I den sedan årtionden
aktuella psalmboksfrågan har E. på ett verksamt sätt
kommit att ingripa. Jämte E. N. Söderberg var han
själen i den kommitté, som utarbetade det förslag
till reviderad psalmbok, som utkom 1911 och i hvilket
ett större antal bearbetningar och originalpsalmer af
E:s hand ingick. E. var äfvenledes en af de ledande
vid utarbetandet af revisionsförslagen 1914, 1917
och 1920, som successive betecknade ett närmande
till 1819 års psalmbok. Den formellt provisoriska
lösning, som psalmboksfrågan erhöll genom 1920 års
kyrkomötesbeslut och K. M:ts med ledning däraf gifna
resolution, var icke den, för hvilken E. kämpat. Utan
gensägelse kan E. anses som en af svenska kyrkans
främsta homileter. Hans utgifna predikosamlingar
ha vunnit stor spridning och utöfvat betydande
inflytande. (Jfr E. Leufvén, "J. A. E. såsom
predikant", 1917.) Med förkärlek har E. sysslat
med det svenska personlighetslifvets historia under
äldre tider, samtidigt som han med vaket intresse
följt på dagordningen stående frågor. Hans ofta
temperaments-.fulla inlägg i tal och skrift ha väckt
både bifall och liflig gensägelse. Bland hans många
skrifter må nämnas Psalm och sång. Bearbetningar och försök
(1910), Morgon och afton. Sånger i bearbetning
(1912), Vår kyrkopsalm (1915), Kyrkans år (ny
uppl. i tre arg., 1915-17), Andelivet i Sveriges
kyrka (1-4, 1911-17), Om Sverige till svensk ungdom
(1914), Från de gångna åren. Föredrag och uppsatser
(1919), Kyrkan och den sociala frågan (s. å.) och
Till frågan om vårt folks bildning (s. å.).
E. M. E.
Eklundh, Robert Vilhelm Alexander Magnus, kommunal-
och riksdagsman, f. 27 juni 1850 i Nöbbele, Kronobergs
län, aflade 1875 i Lund examen till rättegångsverken,
tjänstgjorde under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
m. m., blef 1878 vice häradshöfding och var 1881-89
stadsfogde i Lund samt 1889-1917 räntmästare vid Lunds
universitet. E. har tagit verksam del i det kommunala
lifvet bl. a. som led. af Lunds stadsfullmäktige
1891-1910 (sedan 1903 ordf.) och af Malmöhus läns
landsting 1896-1920 (ordf. i dess förvaltningsutskott
1906- 21) samt haft många förtroendeuppdrag hos
institutioner och enskilda företag. 1894-1902 var
han led. (högerman) af Andra kammaren för Lunds stad
och hade sedan 1897 plats i bankoutskottet. 1915,
1918 och 1920 var han led. af kyrkomötet.
Eklången, en långsträckt, 2,5 kvkm. stor
sjö, 29 m. ö. h., i Ärla, Länna och Dunkers
socknar, Södermanland, af rinner genom Bergaån
till Bondkroken af Mälaren invid Gripsholm.
O. Sjn.
*Ekman. – 3. J. Oskar E. dog 14 maj 1907 i
Stockholm. Han testamenterade bl. a. 400,000 kr. till
understödjande af immigrationen i Sverige, 200,000
kr. till ett sjukhus i Örgryte samt 1 mill. kr. till
en fond ("Oscar och Maria Ekmans donationsfond")
för välgörande eller allmännyttiga ändamål. Se "Oscar
Ekman 1812-1907. En minnesbok, på grundvalen af bref,
dagböcker och andra dokument, samlade af Louise
Falkenberg, utarbetad af Oscar Mannström" (1922).
4. J. J. E. dog 14 jan. 1908 i Göteborg.
7. Fredrik Gustaf E., sonson till E. 4, brorson
till E. 3, kemist, hydrograf och affärsman, f. 29
aug. 1852 i Stockholm, men sedan 1861 bofast i
Göteborg, studerade vid Chalmersska slöjdskolan,
Fresenii laboratorium i Wiesbaden och 1874-78 kemi
och hydrografi vid Uppsala universitet, där
E. var amanuens på analytiska laboratoriet
1877-78 och hydrografisk laborator 1878–80. I
samarbete med A. W. Cronander och
F. L. Ekman (se Ekman 6) utförde E. 1876–77
omfattande hydrografiska undersökningar i
Östersjön, Kattegatt och Skagerak. Dessa och af
E. jämte O. Pettersson m. fl. sedermera fullföljda
forskningsarbeten ha bl. a. haft stor betydelse
för klarläggande af frågor rörande sillens
vandringar. (Jfr Hydrografi 2.) 1880 blef E.
teknisk chef och 1900 verkställande direktör i
A.-b. D. Carnegie & c:o,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfco/0262.html
