Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk foderberedning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Elektrisk foderberedning-Elektrisk gasrening
534
stem sammanhänga i fråga om ångturbinen med dennas
betydande rotationshastighet, som nödvändiggör
utväxling, för så vidt ej turbinens verkningsgrad
skall bli alltför låg. För dieselmotorn ha
svårigheterna med igångsättning och backslagning
varit afgörande. Yid ångturbindrifna fartyg ha i
många fall användts mekaniska utväxlingar, ehuru
det dröjde tämligen länge, innan kuggväxlar för
härvid erforderliga högst betydande kraftbelopp och
hastigheter kunde konstrueras, men den elektriska
utväxlingen erbjuder i vissa fall, särskildt för
krigsfartyg, fördelar, som kunna fullt motivera dess
något högre kostnad. Den elektriska öfverföringen,
vid hvilken en till turbinaxeln kopplad elektrisk
generator drifver en till propelleraxeln kopplad
motor, medger utnyttjande af turbinen med bästa
möjliga verkningsgrad vid alla förekommande
hastigheter. För fartyg, som endast undantagsvis
använda sin maximalhastighet, t. ex. slagkryssare och
andra tyngre örlogsfartyg, ställer sig turbindrift med
mekanisk utväxling relativt oekonomisk, då turbinen
under större delen af drifttiden får löpa med
reducerad hastighet och belastning, hvilket medför
försämrad verkningsgrad. Vid elektrisk öfverföring
kan turbinen hela tiden gå med full hastighet, och i
händelse af minskad kraftförbrukning vid reducerad
hastighet kunna en eller flera turbiner afställas,
så att de arbetande enheterna alltid ha fullaste
möjliga belastning. Den elektriska öfverföringen
medför möjlighet att ordna maskineriet och dess drift
på mest bekväma och ekonomiska sätt, hvilket på ett
krigsfartyg med dess starkt begränsade utrymme är af
stor betydelse.
För den elektriska öfverföringen har ett flertal
system kommit till användning. Vid mindre fartyg,
särskildt med dieselmotorer, har användts likström,
hvarvid propellermotorns hastighet regleras
genom variation af polspänningen å den separat
magneti-serade generatorn (Ward-Leonard-koppling). För
större kraftbelopp, framför allt vid ångturbindrift,
kan detta principiellt utmärkta system ej komma
till användning på grund af svårigheterna att
bygga stora likströmsgeneratorer för så höga
hastigheter, som här komma i fråga. Här används i
stället trefasig växelström med induktionsmotorer
kopplade till propellern. För att erhålla någon,
om ock ofullkomlig, hastighetsreglering utföras
induktionsmoto-rerna med för flera poltal
omkopplingsbara lindnin-gar. Mellanhastigheter
kunna erhållas genom reglering af turbinens
hastighet. Propellermotorerna kunna utföras antingen
med kortslutna eller släp-ringade rotorer. Enligt
detta system äro utförda de elektriska öfverföringarna
å en del nyare amerikanska örlogsfartyg. Det första
af dessa, "New Mexico", sjösatt 1919, är försedt
med två turboaggregat, hvartdera för en effekt af
10,500 kw., hvilka lämna kraft till 4 motorer med
kortslutna rotorer och tvåhastighetslindning för
24 och 36 poler. Generatorerna äro omkopplingsbara
för två spänningar, af hvilka den lägre används för
fartygshastig-heter upp till 17 knop och den högre
mellan 17 och 21 knop. Vid lägre hastigheter brukas
endast en generator, som då kan hållas väl belastad,
medan öfver 17 knop båda maskinerna köras, hvardera
på två motorer. Generatorernas normala hastighet
är 2,100 pr min. Vid 24-polig motorlindning blir
utväxlingen mellan turbin och propeller 12: l och vid
36-polig 18: 1. Propellermotorerna äro af
den kortslutna typen, men försedda med två
rotorlindningar, af hvilka den ena, som har högt
motstånd och ligger nära luftgapet, tjänstgör
hufvudsakligen vid igångsättningen. - Genom jämförande
prof med ett liknande fartyg utan elektrisk
öfverföring har för "New Mexico" konstaterats en
bränslebesparing af 20 proc. mellan 19 och 21 knop
samt vid 15 knop ända till 30 proc.
Dieselelektrisk kraftöfverföring har förutom vid
en del handelsfartyg framför allt kommit till
användning vid undervattensbåtar. Här anordnas
i regel två dieselmotorer långskepps på hvar sin
sida, drifvande hvardera en likströmsgenerator och
en propeller på samma axel. I öfvervattensläge går
generatorn på batteriladdning, då så erfordras, för
att vid undervattensläge omkopplas på motorgång med
batteriet som strömkälla. Den yttersta sparsamhet
med materialvikt och utrymme är vid detta slags
fartyg gifvetvis af större betydelse än annorstädes,
hvarför vissa maskindelar, såsom lagersköldar o. d.,
ofta utföras ät aluminium. Generatorerna konstrueras
ej sällan som axialt anordnade dubbelmaskiner
för att begränsa det diametrala utrymmet.
J- K-r.
Elektrisk foderberedning. Den traditionella
foderkonserveringen genom torkning medför i åtskilliga
afseenden försämring af fodret och nedsättning af
dess näringsvärde. Af denna anledning ha på senare
tider utexperimenterats andra metoder, gående ut på
en insyrning af det färska fodret i ändamål att så
länge som möjligt kunna bibehålla de näringsämnen,
som finnas i de gröna växtdelarna och saftfodrets
egenskaper. Vid sådan beredning uppvärmes fodret till
en för jäsning lämplig temperatur, hvilken uppvärmning
enligt ett af schweiziske landtbrukaren Schweizer
utexperimen-teradt förfarande kan ske på elektrisk
väg. Fodret införes i en silo (se d. o.), i hvars
botten an-bragts ett zinktrådsnät. Fodret hackas i
saftigt tillstånd, inblåses i silon och faststampas
i skikt af lämplig höjd. Ofvanpå fodret lägges en
elektrod af zinkplåt, hvarefter en elektrisk ström af
några hundra volts spänning ledes igenom massan. Denna
erbjuder till en början betydande motstånd mot
strömmen, hvarigenom fodret uppvärmes. Så snart fodret
uppvärmts, blir det bättre ledande, och strömstyrkan
ökas. Genom uppvärmningen och den elektriska strömmen
kväfves bakteriealstringen, och fodret erhåller
större hållbarhet. Så snart temperaturen stigit till
omkr. 50° C., är konserveringsprocessen af slutad, och
fodret kan i detta skick hålla sig i många månader.
J- K-r.
Elektrisk gasrening, tekn. Separation på elektrisk
väg af fasta ämnen ur gaser baserar sig på laddade
partiklars förhållande i ett elektriskt fält. Då små
fasta eller droppformiga partiklar fram-drifvas i
ett tillräckligt starkt elektriskt fält, uppstår
på deras yta en viss fördelning af positiv och
negativ elektricitet, partiklarna bli elektriskt
polariserade. Under medverkan af fria ioner och
elektroner sammangyttras dessa genom stötionisering
till större aggregat, som under det elektriska
fältets inverkan bortstötas i viss riktning. De första
försöken att praktiskt tillgodogöra sig detta fenomen
datera sig från 1880-talet (W a l k e r i England
och Möller i Tyskland), men kröntes ej af nämnvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
