- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
537-538

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk standardisering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

537

Elektrisk standardisering

538

en stång med i ändan monterade anslutningskontakter
och vidhängande högspänningskabel (fig. 3), hvilken
anordning kan manövreras från marken och hakas på
ledningen. Elektriskt drifna plogar af

Fig. 2. Transformatormotorvagn med dörrarna till
motorrummet uppslagna. (Luth & Rosén.)

olika typer ha äfven kommit till användning, i
Sverige dock endast för försöksdrift. På sista tiden
har äfven experimenterats med torkning af skördad
säd på elektrisk väg. Det tekniska ordnandet af
landsbygdsdistributionen sker vanligen enligt föl-

Fig. 3. Stolpkontakt.

j ande plan. I kraftstationen alstras kraften
i form af trefasig växelström, hvars spänning i
medelstora stationer i regel ej of verstiger 6,000
volt. I kraftstationen eller i dess närhet uppställas
transformatorer, genom hvilka spänningen höjes till
för öfver-föringen lämpligt värde, i allmänhet 20,000-

40,000 volt, vid större af stånd 40,000-100,000
volt. Utefter linjesträckningarna anordnas på
lämpliga ställen nedtransformatorstationer,
där spänningen sänkes till för erhållande af
billigare fördelningsnät inom stationsområdet
lämplig spänning. Å förbrukningsorterna uppställas
sedan eventuellt mindre transformatorer, hvilka
lämna en för anslutning af motorer och belysning
lämplig spänning. Vid större distributionsnät är
ekonomiskt att nedtransfor-mera spänningen två
gånger. Yid Vattenfallsstyrelsens Älfkarlebynät
skiljer man exempelvis mellan följande linjer och
spänningar: primär- eller hufvud-linjer 70,000 volt,
sekundärlinjer 20,000-40,000 volt, tertiärlinjer
3,000 volt. Från tertiärlinjerna uttages energien för
landtbrukets behof antingen direkt genom nyssnämnda
transformator-motorvagnar (speciellt för tröskning)
eller genom fasta transformatorer.

Med afseende på organiserandet af
landtbruks-elektrifiering plägar kraftverkets
åtagande sluta med tertiärstationen, hvarifrån
abonnenterna få uttaga sin ström vid i allmänhet
3,000 volts spänning. Anläggandet af därför
erforderliga linjer fram till hvarje förbrukares
enskilda område ombestyres vanligen af en
andelsförening, i hvilken de olika kraftabonnenterna
ingå i proportion till den af dem abonnerade
strömförbrukningen. Andelsföreningssystemet har i
Sverige praktiserats i mycket stor omfattning.

Landsbygdens elektrifiering, som i början
forcerades väl kraftigt och i viss mån utan
skarpare teknisk och ekonomisk kontroll, har
småningom, delvis genom statens stöd, erhållit en
viss stadga i organisatoriskt afseende. Förutom
genom Vattenfallsstyrelsen, som inom sina distrikt
utöfvat en stödjande och rådgifvande verksamhet,
har sådan äfven genom landtbrukssällskapen kommit
till stånd (länskonsulenter, länsföreningar), delvis
äfven kombinerad med ekonomiska uppgifter. Slutligen
har Riksföreningen för landsbygdens elektrifiering
särskildt arbetat för en rationell bokföring inom
andelsföreningarna. J-
K-r.

Elektrisk standardisering (om bet. af ordet
standardisering se Standardisera) har i första
hand rört sig hufvudsakligen om fastläggande af
spänningar och periodtal för kraftanläggningar. Full
enighet i dessa afseenden kan ännu icke sägas vara
uppnådd. Rörande spänningar råder ännu knappast
internationell standard, med undantag för de
s. k. belysningsspänningarna 110 och 220 volt. För
kraftnät är svensk standard 380, 500, 1,500, 3,000,
6,000 och 10,000 volt. Högre spänningar användas
hufvudsakligen för ofverföringsändamål, och standard
är därvid 20,000, 30,000, 40,000, 50,000, 70,000
och 100,000 volt (å mottagningssidan). Standard
periodtal äro i Europa 25 och 50, i Amerika
25 och 60, medan för järnvägsdrift med enfasig
växelström 15 eller 162/s perioder är normalt vid
europeiska anläggningar. - I samband med frågan om
spänningarnas standardisering förtjänar nämnas, att
sedan åtskilliga år internationellt samarbete pågått
för fastläggande af normer för profning och bedömning
af elektriska maskiner. Detta arbete ledes af den
s. k. Internationella elektro-tekniska kommissionen
(eng. International electrotechnical commission],
hvars säte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free