Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrometalls ugn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då strömmen genom elektromagneten slutes, måste
analysatorn vridas en viss vinkel, för att det åter
skall bli mörkt. Yridningens storlek är beroende dels
på det magnetiska fältets styrka, dels på tjockleken
af det skikt af det undersökta ämnet, som ljuset
får genomlöpa, dels på ämnets natur. Vridningen kan
vara antingen positiv, d. v. s. i samma riktning
som den elektriska ström, hvilken framkallar
magnetfältet, eller negativ, då vridnin-gen sker
i motsatt riktning mot den nyssnämnda. Vridningen
står icke i något enkelt samband med de olika
ämnenas magnetiska egenskaper. Både bland dia-
och paramagnetiska ämnen (se Magnet, sp. 485) är
vridningen för vissa ämnen positiv, under det att
andra däremot vrida i negativ riktning. Jfr Kerr, J.
T. E. A.
Elektrometalls ugn. Se Elektrokemisk industri. Suppl.,
sp. 552.
*Elektrometallurgi. Se d. o. och Elektrokemisk industri.
Suppl., sp. 547, 549 ff.
Elektromotorisk kraft, fys. Se Galvanisk ström,
Galvaniskt element, Polarisation, sp. 1180, och
Potential, sp. 67-68.
*Elektron (sp. 366). Af elektron (en naturlig
blandning af omkr. 73 proc. guld och 27 proc. silfver,
som vaskades i floden Paktolos eller bröts i bergen
Tmolos och Sipylos) började i Lydien på 600-talet
f. Kr. myntprägling. Denna fortsattes af Kyzikos,
hvars elektronmynt i ofantliga massor cirkulerade i
hela den grekiska världen jämsides med de persiska
gulddareikerna ända till midten af 4:e årh. f. Kr.
Elektronteorien, fys. Den Maxwellska teorien för
elektriciteten inriktar sig hufvudsakligen på en
exakt formulering af de allmänna lagarna för de
elektromagnetiska företeelserna (jfr Elektricitet,
sp. 202, och Maxwell, J. C.), utan att närmare ingå på
frågan om, huru dessa företeelser förlöpa i materiens
inre. Enligt den moderna uppfattningen ang. materiens
byggnad (jfr Atommodell. Suppl.) utgöra elektronerna
(se d. o.) en hufvudbeståndsdel i all materia. Från
eller med en atom eller en komplex af atomer kunna
en eller flera elektroner afspaltas, resp. förenas,
hvarigenom positivt eller negativt laddade ioner
uppkomma (se Ion och Ionisering). Elektronteorien
antar nu, att de elektromagnetiska företeelserna,
då de förlöpa i materia (i motsats till i etern),
bero på lagringen och rörelsen hos elektronerna. Hos
metaller antas elektronerna vara fritt rörliga, och
därpå skulle deras ledningsförmåga bero, under det
att de hos de isolerande ämnena skulle vara bundna
vid vissa jämviktslägen. Magnetiseringen skulle
förklaras därigenom, att vissa elektroner befinna
sig i cirkulär rörelse (jfr Elektromagnetism,
sp. 358). Då ljuset är en elektromagnetisk
företeelse (jfr Ljus, sp. 886), inses lätt, att de
optiska företeelserna också måste stå i samband med
elektronernas rörelse. Elektronteorien har visat sig
vara utomordentligt fruktbärande och har blifvit af
den allra största betydelse för många olika områden
inom fysiken. En närmare utredning däraf kan inhämtas
i t. ex. Lorentz, "Die Maxwellsche theorie und
elektrontheorie" (i "Kultur der gegenwart", III,
bd I: "Physik" unter redaktion von Warburg, Leipzig,
1915). T. E. A.
Elektropneumatik (jfr Pneumatik), mus. Se
Orgel, sp. 866.
Elektrosmos l. Elektrisk osmos, fys., detsamma som
elektrisk endosmos (se d. o.).
Elektrostatisk kapacitet. Se Laddningskapacitet.
Elektrostriktion, fys., form- eller volymförändring
hos kroppar, som utsättas för elektriska
krafters inverkan (jfr Magnetostriktion). I ett
isolerande ämne, genom hvilket ett elektriskt fält
(se Potential) verkar, uppkomma till följd af
spänningstillståndet elastiska tryckkrafter, som
kunna göra sig gällande på olika sätt, t. ex. vid
genomskinliga ämnen genom optiska verkningar (jfr
Elektrooptik) eller genom deformation af ämnet.
Form- eller volymförändringarna äro dock i regel mycket små
och påvisbara endast genom mycket noggranna försök.
T. E. A.
Elektrotakyskop [-skåp]. Se Kronofotografi, sp. 35.
Elektrotekniska kommissionen, Internationella. Se
Elektrisk standardisering. Suppl.
*Elektroteknisk industri har under de senaste tjugu
åren kraftigt utvecklats. Medan den äldre baserades
hufvudsakligen på elektrisk belysning, ha senare
successivt nya afsättningsområden öppnats: elektriska
spårvägar, elektrisk kraftöfverföring, elektrokemiska
och elektrotekniska industrier, elektriska järnvägar,
radioteknik. Världsproduktionen utgjorde för den
elektrotekniska industrien omkr. 1913 närmare 4
milliarder kr., hvaraf belöpte sig på Europa 60
proc. och på Amerika 35 proc. Bland de europeiska
länderna var Tyskland afgjordt ledande, men äfven
England, Frankrike, Österrike och Schweiz hade
att uppvisa en ganska betydande produktion. Efter
Världskriget har en viss förskjutning inträdt i
den elektrotekniska marknadens balans: genom de i
alla länder under krigsåren vidtagna industriella
utvidgningarna ha produktionsresurserna stegrats vida
utöfver den normala marknadens behof. Svårast ställa
sig därvid förhållandena för den tyska industrien,
som afstängts från en del tidigare för densamma
mycket betydelsefulla afsättningsområden. Följden
däraf har blifvit, att denna industri f. n. genom
sin af valutaläget ytterligare gynnade position
hårdt pressar marknaden i de "neutrala" länder,
där den ännu har tillträde. De mest betydande
firmorna i branschen äro i Tyskland fortfarande
Allgemeine elektricitätsgesellschaft (se
d. o. Suppl.) och Siemens-Schuckert-werke, båda
före kriget sysselsättande 60,000-70,000 personer
hvardera, vidare Bergmann elektricitätswerke,
Maffei-Schwarzkopf m. fl. I England ha under
och efter kriget omfattande sammanslagningar egt
rum. En sådan är English electric co, utgörande
en sammanslutning af 5 stora firmor. Vidare märkas
Metropolitan Vickers electric co ltd i Manchester,
Ferranti ltd i Hollinwood m. fl. I Frankrike, där
elektroindustrien sysselsätter omkr. 60,000 arbetare,
äro de mera betydande koncernerna Compagnie
Thomson-Houston, Schneider & cie, båda i Paris
(den senare äfven i Champagne och Seine), Atéliers
de constructions électriques de Jeumont, Société
alsacienne de constructions mécaniques i Belfort,
Compagnie électro-mécanique i Havre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
