- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
567-568

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrometalls ugn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på 2,000 m. höjd å bergets Östsluttning skall
Fonden för främjande af svensk naturvetenskaplig
forskning i Afrika ("Afrikafonden") anlägga en mindre
stationsbyggnad med plats för 3 stipendiater.

*Elgström, Per. Se F. Book, "P. E:s romantiska
poesi" och "Till P. E:s biografi" i "Samlaren",
XXXI och XXXII

Elgström. 1. Ossian Josef David E., konstnär,
författare, f. 19 nov. 1883 i Ströfvelstorp i Skåne,
aflade ingenjörsexamen i Örebro 1905, slog sig
därefter på konststudium, var elev af konstakademien
i Stockholm 1906-07, af Zahrtmann i Köpenhamn 1907
och af Kr. Krogh i Paris 1908. E. har sedan 1909 varit
bosatt i hemlandet. Han blef till en början känd genom
skämtteckningar i "Strix", "Puck", "Söndagsnisse",
"Lutfisken" o. a. publikationer. 1913 gjorde han en
resa till Lappland och Sibirien, 1915 till Grönland,
1917 och 1918-21, med statsunderstöd, åter till
Lappland. Med stort intresse fördjupade han sig i
lapparnas fantasilif och sägner och omsatte dessa
i sin konst, såväl i teckningar som i dekorativa
och ornamentala kompositioner. Till hans tidiga
arbeten i denna riktning äro att räkna gobelängerna
Syndafloden och Skapelsen, lapska sagomotiv (i
privat ego) samt en dörr med beslag af smidt järn,
framställande i primitiv stil Birkarlarna och
björnjakten (1912, Nationalmuseum). 1914 utställde
han de dekorativa bilderna Själens vandring,
Jubmel vänder jorden, Lappen som var otrogen mot sin
hustru (4 kompositioner) m. fl. Han behandlade sedan
Grönlandssägner i bilder, påverkade af eskimåers och
östasiatiska folks konst. Dessa bilder uppbäras af
en h. o. h. egenartad fantasi, äro ofta sedda med
intensiv skarp blick för karaktären, liksom för
den formella uppbyggnaden, äro starkt stiliserade,
färgvalet känsligt. Jämte fantasibilderna har
E. utfört en mängd studier ur det lefvande lifvet
i de länder han besökt - exempelvis Infångandet
af renar, Julafton, Andaktsstund, Biografpublik i
Tromsö (en mängd typer), lokala bilder som Narvik
(utst. 1922). E. rör sig med olika uttryckssätt:
målning i olja eller akvarell, teckning, litografi,
träsnitt, koppar-tryck med pålagd färg o. a. Han
är afgjordt modernist, men fullt originell, går
med inbiten energi sin egen väg. E. är – förutom
i Nationalmuseum – representerad i Nordiska museet och Riksmuseet.
– Som förf. uppträdde han till en början med små
historier, En fantasiens ljuft doftande blomsterkvast
(1912), som 1914 följdes af Hur man för krig
med tennsoldater. Så kom han in på de arktiska
folkens föreställningsvärld med "Lapska myiher"
(1914), Moderna eskimåer (1916), Lappalaiset (resor i
Lappland och Norge 1919), Fantastiska noveller (1920),
Människor och andar (eskimåmyter i bild, 1921),
Karesuandolapparna (1922) och Hyperboreer (s. å.). E:s
etnografiska författarskap utmärkes för vaken
iakttagelseförmåga och för rask, liflig och koncis,
om ock ojämn framställning. En viss benägenhet att
onödigtvis skatta åt det drastiska och äfven åt det
skabrösa är, likasom för hans konst, också för hans
lättare hållna reseskildringar ("Moderna
eskimåer", "Lappalaiset", "Hyperboreer") ett
alltför framträdande drag för att kunna med
tystnad förbigås. Särskildt för kännedomen om
den materiella kulturen hos de borealfolk, som han
skildrar, äro emellertid äfven dessa hans
arbeten af värde, i synnerhet på grund af det
rikliga illustrationsmaterialets omedelbarhet och
noggrannhet. Otillfredsställande är däremot E:s
teoretiska vetenskaplighet. Hans mera grundligt
och sakligt anlagda arbete "Karesuandolapparna"
utgör emellertid en hufvudkälla för kännedomen
om dessa lappar. F. n. (1923) utarbetar han
efter samma riktlinjer en bok om de likaledes
i Torne lappmark boende Jukkasjärvilapparna. De
under E:s statsunderstödda Lapplandsresor utförda
teckningarna, akvarellerna, uppmätningsritningarna och
fotografierna tillhöra Nordiska museet. – 2. Anna Lena E.,
den föregåendes syster. Se Collijn, G. A. G. Suppl.

1. G–g N. o. N. E. H.

*Eliason, A. O. V., dog natten 25-26 juni 1907 i Stockholm.

Eliasson, Axel Henrik, främjare af humanitär
verksamhet, f. 16 febr. 1868 i Stockholm
(af judiska föräldrar), öppnade 1890 där ett
konstförlag (stor vykortsaffär, pappersvaror en
gros). Han har på det sociala området gjort sig
högt förtjänt som initiativtagare (1900) och ledare
(sedan 1910) af Barnens dag i Stockholm. Om hans
uppslagsrika och fruktbärande verksamhet för denna
välgörenhetsinstitution se Barnens dag. Suppl. Efter
tioårigt ledarskap hedrades han bl. a. af Barnens
dags förening med en öfver honom slagen guldmedalj.

Elichrysum, bot. Se Helichrysum.

Elimbo, bergsnamn. Se Olympos.

Elingård, nytt namn på Ellingård (se d. o.).

Eliomys, zool. Se Myoxus och Trädgårdssofvaren.

*Elisabet (sp. 403). – E. Tudors namnteckning
meddelas å pl. I till art. Autograf.

*Elisabet (sp. 407), franska furstinnor. – 3. E.
Charlotta (”Liselotte”). Ett urval af hennes
bref i öfv. af Valborg Hedberg utkom 1916.

*Elisabet (sp. 408), drottning af Rumänien, dog
2 mars 1916 i Bukarest.

Elisabet, drottning af Belgien. Se Albert,
belgiernas konung. Suppl.

Elisabet, kvinnoroll (brorsdotter till landtgrefve
Herman af Timringen; sopran) i operan
”Tannhäuser” af R. Wagner (se denne, sp. 302 och
särskildt 307).

Elisabethemmet, hem för kvinnliga pauvres
honteux i Uppsala, har sin upprinnelse i sällskapet
Uppsala Myror (1888–1901). Den 1902 bildade
stiftelsen E. uppförde 1910 egen byggnad, f. n.
(1923) inrymmande 16 pensionärer. Tillgångarna
voro 1922 omkr. 145,000 kr., fastighetens
tax.-värde 105,000 kr. och de årliga utgifterna omkr.
12,000 kr. Tack vare en 1923 erhållen donation
af en Uppsalabo å 90,000 kr. kommer i år hemmet
att utvidgas.
O. Sjn.

*Elisabetpol. Se äfven Erzsébetváros. Suppl.

*Elizabeth hade 95,682 inv. 1920.

Elizabethville [ili′ṡəbəthvil], hufvudstad i prov.
Katanga, Belgiska Kongo, belägen vid järnvägen
Bukama–Rhodesia, 3,710 km. från Kapstaden. I
trakten ligga flera rika kopparlager, bl. a. grufvan
Étoile du Congo. Omkr. 900 europeiska inv.

*Elkan, Sofia, dog 5 april 1921 i Göteborg.
– Fru E:s sista arbeten voro berättelserna Från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free