- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
581-582

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elsass-Lothringen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generallöjtnant och fördelningschef och 1909
general af infanteriet och chef för 10:e armékåren
(Hannover). 1912 upphöjdes han i adligt stånd. Vid
Världskrigets början blef han befälhafvare för
Maas-armén, med hvilken han 4 aug. 1914 ryckte in i
Belgien och genom ett skickligt ledt våldsamt anfall
satte sig i besittning af Liège, som kapitulerade
16 s. m. Han deltog sedermera med 10:e armékåren
i 11:e tyska arméns strider på östfronten.

H. J–dt.

*Emminghaus. 1. K. B. Arwed E. dog 8 febr. 1916 i
Gotha. – 2. H. E. dog 17 febr. 1904 i Freiburg im B.

Empaism (grek.), inläggning af guld i silfverarbeten och af metall i stålarbeten. – Empaistik, konsten att utföra dylika arbeten.

G–g N.

*Empedokles. Se monogr. af Ettore Bignone (1916).

Emperger, Fritz von, österrikisk tekniker, f. 1862 i
Beraun, Böhmen, doktoringenjör och öfverbyggnadsråd
i Wien, är banbrytare inom järnbetongtekniken i
Europa och Nord-Amerika såväl vetenskapligt som
praktiskt. Otaliga afh. om järnvägar, broar och i
all synnerhet forskningar inom järnbetongtekniken
härröra från hans penna. Främst bland hvad han
utgett torde böra sättas samlingsverket "Handbuch
für eisenbetonbau" (3:e omarb. uppl. i 14 bd,
1921 ff.) samt den af honom 1901 uppsatta,
i Berlin utg. tidskriften "Beton und eisen"
äfvensom den hithörande årligen sedan 1906
utg. "Betonkalender". Grundläggande på ett helt
nytt område äro hans arbeten ang. "Umschnürtes
gusseisen", d. v. s. spiralarmeradt
gjutjärn, användt i pelare och hvalf.

Fr. E.

*Empetrum nigrum, bot. Nyare undersökningar ha visat,
att Empetraceæ ej är släkt med euforbiacéerna,
utan bör föras till ser. Ericales.

G. L–m.

*Empire. Prof på konstindustrien empire kunna vidare
ses å pl. IV till art. Möbel (nederst), fig. 18 å
pl. IV till art. Ornament och fig. 12 o. 13 till
art. Ur; byggnader i empirestil återfinnas t. ex. i
fig. 4 till art. Haga (interiör), fig. 5 å pl. I till
art. München (hofteatern) och fig. 19 å pl. IV till
art. Paris (Madeleinekyrkan).

Empis, zool. Se Sväfflugor.

Emrali, folk. Se Turkmener.

*Emsdepeschen. Jfr R. Festers grundliga utredning "Die genesis der Emser depesche" (1915).

Emsen. 1. En omkr. 4,5 kvkm. stor sjö i Boda,
Frykeruds och Grums socknar, Värmland, belägen 73 m. ö. h.,
afrinner öfver Värmelen och Borgviksälfven till Vänern. –
2. En omkr. 2 kvkm. stor sjö, 67 m. ö. h., i Öfre Ulleruds socken,
Värmland, afrinner till den närbelägna Klarälfven.

1–2. O. Sjn.

*Emsfors pappersbruk sysselsätter omkr. 160
arbetare; årliga tillverkningen uppgår till
omkr. 5,000 ton sulfitpapper till ett värde af
1 1/2 mill. kr. Fabrikens tax.-v. är 525,000 kr.
A.-b. Emsfors bruk eger i Döderhult med grannsocknar
omkr. 2 1/2 mtl med en areal af 2,330 har, hvaraf
421 har inegor, tax.-v. 532,700 kr. (1922).

O. Sjn.

Emten. 1. En omkr. 2 kvkm. stor sjö, 53 m. ö. h.,
i Dalhems socken, Kalmar län, afrinner genom

Öfverumsån till Gudingefjärden af Östersjön. – 2. En
omkr. 1,5 kvkm. stor sjö, 268 m. ö. h., i Ekshärads
socken, Värmland, afrinner öfver Musan till Ufån och
Klarälfven. – 3. En omkr. 3,5 kvkm. stor sjö,
138 m. ö. h., i Lungsunds socken, Värmland, afrinner
till Svartälfven och Vänern.

1–3. O. Sjn.

Emund, missionär. Se Osmund.

Emus, zool. Se Brachelytra. Suppl.

Emydidæ, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1375.

Enaliornithes, zool., en ordning inom fåglarna. Se Fåglar, sp. 186.

Enamorado, El. Se Macias.

*Enander, Johan Alfred, dog 9 sept. 1910 i Chicago.
Å Oakhill-kyrkogården aftäcktes på årsdagen af hans födelse 1921
ett genom insamling bland svensk-amerikanerna åstadkommet monument
i bautastensform af svensk granit.

O. A. L–r.

Enander, Sven Johan, präst, botanist,
f. Andersson den 29 dec. 1847 i Torsås, Kalmar län,
aflade prästexamen i Uppsala, prästvigdes 1883 och blef
1889 kyrkoherde i Lillhärdal, Härjedalen. Denna
befattning har han handhaft med stor kraft till både
församlingens och kommunens förkofran, har personligen
deltagit i nykterhetsarbetet, läkarvård och sundhetsåtgärder
samt befrämjat missionsintresset, skolväsendet och
barnavården m. m. E. var led. af riksdagens Andra
kammare 1903–08 och inlade särskildt stor förtjänst om
Svegbanans tillkomst. Sedan 1884 har han framgångsrikt
idkat botaniska forskningar öfver pilsläktet (Salix)
inom och utom Sverige och utgett det kritiskt anlagda
exsickat-verket Salices scandinavica (I–II 1905,
III 1910, med vidlyftig text och bilder). Till
Linnéfesten i Uppsala 1907 skref han Studier öfver
Salices i Linnés herbarium
(i ärkebiskop Ekmans
"Inbjudning till teologie doktorspromotionen"). Jämte
flera forskningsresor inom Skandinavien har han
företagit många sådana till främmande länder, till
Ryssland, Sibirien och Nord-Amerika (till hvart
och ett af dessa länder tre resor), Novaja Zemlja
1911 och 1912, Japan 1913, Grönland 1921, en mängd
europeiska trädgårdar m. m. Vid Lillhärdals prästgård
odlar han pilarter i stort antal från sina långväga
färder och har till Uppsala botaniska trädgård och
Bergianska trädgården donerat medel för odling af
Salix-arter. E. blef filos. hedersdoktor vid Lunds
universitets 250-årsjubileum 1918 och hedrades 1921
af Vet. akad. med dess äldre guldmedalj öfver Linné.

C. Lmn.

Enantioblastæ, bot. Se Farinosæ. Suppl.

Enantiomeri (af grek. enanti’os, motsatt, motvänd,
och me’ros, del), kem. Se Isomeri, sp. 993.

*Enare träsk. Kyrkan ligger vid en liten sjö några km. från E:s västra ända.

Enbent hvalf. Se Hvalf, sp. 1391.

Enberget, ett 654 m. högt berg i Norra Finnskoga socken,
Värmland, v. om Klarälfven.

O. Sjn.

Enblom, Fredrik, civilingenjör, ämbetsman,
f. 17 april 1865 i Rönö, Östergötlands län, utexaminerades
från Tekniska högskolans afd. för väg- och
vattenbyggnadskonst 1886, innehade anställningar vid
Stockholms nya spårvägs-a.-b. 1886–87, Spånga–Löfsta
järnvägsbyggnad 1887–89 och Stockholms gasverks
nybyggnader 1890–93. 1893–95 var E. arbetschef för
Stockholms gas- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free