- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
597-598

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelska litteraturen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597

Engler-Engström

598

Någon större förskjutning i den konfessionella
fördelningen har ej inträdt. Antalet
påskkommuni-kanter utgjorde 1921 i anglikanska
kyrkan omkr. 2,330,000, i frikyrkorna
omkr. 2,000,000. Sittplatser i kyrkor och kapell
utgjorde 1915 för anglikanska kyrkan 7,307,118,
för frikyrkorna 8,116,144" (däraf för den
största, de wesleyanske metodisterna, 2,371,937
platser och 469,000 kommunikanter). De romerske
katolikernas antal uppskattas till 1,900,000,
med 4 ärkebiskopar (Pius X skapade 1911 två nya
kyrkoprovinser, Birmingham och Liverpool), 13
biskopar och omkr. 3,900 präster. Judarnas antal är
omkr. 260,000. I rundt tal uppskattades anglikanerna
år 1921 till 17,000,000. Tjänstgörande präster voro
1915 i anglikanska kyrkan 14,079, i frikyrkorna
10,863. Under de senaste åren ha i E. pågått lifliga
sträfvanden att återförena de engelska frikyrkorna med
statskyrkan; den viktigaste åtgärden var en konferens
mellan officiella representanter för båda parterna i
Lam-beth 1922, hvars af ärlig unionsvilja präglade
betänkande underskrefs af både frikyrkoledarna och
högkyrkomännen. Dess princip är ömsesidigt erkännande
och interkommunion på grundvalen af episkopatets
allmänna antagande, men utan ny ordination af
frikyrkliga predikanter. Särskildt viktigt är,
att anglikaner och nonkonformister synas enas i
den brännande och svårlösta frågan om att bevara en
ordentlig och obligatorisk religionsundervisning i
skolorna. Se vidare Davidson, R. T h. Suppl., och
Episkopalkyrkan. Suppl. Hj. H-t.

’Engler, A., afgick med pension 1921 från professuren
vid Berlins universitet och Berlin-Dahl ems
botaniska trädgård och museum, där han efterträddes
af L. Diels. Han erhöll 1915 Vet. akad:s stora
Linné-medalj i guld af 1907. c- Lmn.

Engler, Karl, tysk kemist, politiker, högskolelärare,
f. 1842 i Weisweil (Baden), promoverades i
Freiburg (Baden) 1864, blef 1871 e. o. och 1876
ord. professor i teknisk kemi och 1887 i ren kemi
vid tekniska högskolan i Karlsruhe. E. var under
slutet af 1800- och början af 1900-talet en af
Tysklands tongifvande tekniska kemister och har inom
denna gren af kemien äfven utöfvat en framstående
litterär verksamhet. Bland hans rent kemiska arbeten
må särskildt nämnas hans kritiska studier öfver
autoxidation (själf-oxidation) samt hans teoretiska
och experimentella arbeten angående uppkomsten af
bergolja (se d. o.). E. är hedersdoktor vid flera
tyska högskolor m. m. och har varit led. af tyska
riksdagen och af badensiska Första kammaren. H. E.

English Båzår [i^glij bäsäV], stad. Se M a l d a.

English dialect dictionary [i^glij dåYelekt
di;kJ9ii9ri]. Se Wright, J., sp. 1179.

English dictionary [1’n.glij di’kJ8nori]. Se Murray,
sir James (äfven i Suppl.).

English narrows [i^glij nä’råus], sund. Se Patagoniska
kanalerna, sp. 217.

’Englund, J. A., dog 27 juli 1914 i Nederluleå
prästgård.

Englund, Nils Jakob Hugo, läkare, f. 26 aug. 1856 i
Gällstads socken, Älfsborgs län, blef 1880 student,
1889 med. licentiat och 1917 med. hedersdoktor
i Uppsala. Efter att 1888-89 ha tjänstgjort som
amanuens, underkirurg och andre sjukhusläkare
var E. 1889-93 stadsläkare i Ulricehamn, 1893-99
provinsialläkare i Fjällsjö distrikt

och 1899-1921 förste provinsialläkare i Älfsborgs
län. Han har företagit flera utrikes studieresor
(till Wien, Berlin och Finland) och utöfvat af sevärd
författarverksamhet, hufvudsakligen på allmänna
hälsovårdens område och särskildt rörande åtgärder
mot smittsamma sjukdomars spridning samt beträffande
lämpliga former för folk- ochskolbad. R.W.

Engländer, Richard. Se Altenberg, Peter. Suppl.

Engob [a^gåb; fr. engobe], Engobe ra, tekn. Se Tegel,
sp. 629.

Engram, biol. Se M n em e 2.

’Engrer. Se Angrivarier.

’Engström, K. K., dog 22 aprU 1916 i Stockholm.

Engström, Karolina Augusta (Lilly), pedagog, f. 9
nov. 1843, d. 24 sept. 1921, utexaminerades från
Högre lärarinneseminarium 1864 samt var lärarinna i
historia och geografi vid Statens normalskola för
flickor 1864-1907 (vikarierande föreståndarinna
där 1889-90) och skolrådsledamot (den första
kvinnliga i Sverige) från 1889. Hon hade som
lärarinna sällsynt förmåga att göra historien
och naturen lefvande för sina elever. Hennes
förstående blick för ungdom gjorde henne synnerligen
lämplig som ledare för Fredrika-Bremer-förbundets
bokkommitté, som 1886-1905 verkade för barn-
och ungdomslitteraturens reformerande. Hon var
styrelseled, i Fredrika-Bremer-förbundet 1884-1920
och Svenska lärarinnornas pensionsförening 1873-1920.
L. W-m.

’Engström, 0. L, dog 7 maj 1919 i Helsingfors.

’Engström, F. A., erhöll 1921 afsked från astro-nomie
observatorsbefattningen och fick s. å. professors
namn. Han är sedan ett flertal år tillbaka censor
vid studentexamina. B-d.

’Engström, A. L. J., vardt 1919 led. af konstakademien
och invaldes 1922 i Svenska akad. Fortfarande lifligt
verksam som tecknare, har E. på senare tider framträdt
nästan ännu mer som författare, dels i bunden form
med humoristiska karakteristiker såsom i texten till
karikatyrerna Riksdagsgubbar (1906, 1915), dels och
framför allt som prosaförfattare med ett stort antal
tidningsbidrag, af hvilka urval utkommit i bokform:
Mitt lif och lefverne (1907), Äfventyr och hugskott
(1908), En bok till (1909), Min 5:te bok (1910),
Genom mina guldbågade glasögon (1911), Kryss och
landkänning (1912), reseskildringen Åt Häcklefjäll
(1913; 2:a uppl. 1914), Bläck och saltvatten (1914),
Hemma och på luffen (1916), Medan det jäser (1918),
Min 12:te bok (1919), Skärgårdshistorier (s. å.),
Hemspånad och taggtråd (1921), berättelsen Ränningehus
(4 uppl. 1920) samt Strindberg och jag (1923). Jämte
en hel del lättare gods innehålla dessa böcker
ypperliga skildringar af människor och natur från
Roslagen och Småland. E. är som berättare släkt med
Strindberg, Pelle Molin och Karl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free