Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 601-602 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enhornade noshörningen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolan anknutits till folkskolans sjunde klass. I
Tyskland har ett stort steg i samma riktning tagits
genom nationalförsamlingens beslut 16 april 1920
om införande af obligatorisk 4-årig grundskola,
med rätt för de olika staterna att utsträcka
denna till 6 eller 7 år. Jämväl ha de offentliga
förskolorna till läroverken af skaffats. Äfven
i Frankrike är skolspörsmålet f. n. aktuellt,
och under meningsutbytet ha också i detta land
starka röster höjts för den högre undervisningens
anknytande till 6-årig folkskola. I "La vie en fleur"
har Nobelpristagaren Anatole France framträdt som
en öfvertygad anhängare af enhetsskolan. Se vidare
Skolväsen, sp. 1117 ff.

W. B.

Enhornade noshörningen, zool. Se Noshörningar.

Enhvar (eng. Everyman, ty. Jedermann], medeltida
mysteriespel (moralitet). Se Det gamla spelet om enhvar. Suppl.

Enhöftigt hvalf. Se Hvalf, sp. 1391.

Enhörning, Erik August, affärsman, riksdagsman, f. 18
maj 1860 i Luleå, kom 1877 i tjänst vid Kubikenborgs
(se d. o.) sågverk och hyfleri, hvilka grundlagts
af farbrodern Johan August E. Han blef vid dennes
död (1885) disponent för anläggningen, som 1891
öfvertogs af J. A. Enhörnings trävaru-a.-b. med
E. som disponent-direktör och hufvuddelegare. Sedan
1899 är E. led. af Västernorrlands läns landsting,
som gaf honom plats i Första kammaren (1904-10
och från 1919). I riksdagen intar E. en bemärkt
ställning inom den moderata gruppen och har energiskt
arbetat för näringslifvets intressen. E. är äfven
verkst. direktör i Lars Lithanders trävaru-a.-b. samt
flera rederi-a.-b., ordf. i Ljunga älfs och Indals
älfs flottningsföreningar, i Västernorrlands och
Jämtlands läns handelskammare samt i styrelserna
för Sågverksförbundet och för Västernorrlands
läns sinnesslöanstalt. Vidare är han vice
ordf. i Svenska träexportföreningen, styrelseled,
i Svenska arbetsgifvareföreningen och Sveriges
allm. exportförening m. fl. Sedan 1918 är han grekisk
konsul. Vid 1918 års kyrkomöte var E. lekmanna-ombud.

Fmn.

Enhörningen, astron. Se Monoceros.

Enid [inid], stad i Oklahoma, Förenta staterna,
87 km. n. v. om Guthrie. Där ligga Phillips
university, en konstskola m, m. Stora gjuterier,
maskinverkstäder, spannmålskvarnar, sågverk och andra
industrianläggningar. Stor handel med fjäderfä och
landtmannaprodukter. 16,576 inv. 1920.

Enkel biljett. Se Biljett. Suppl.

Enkelgranat, krigsv. Se Granat.

Enkel knop. Se Halfknop.

Enkelstruktur, landtbr. Se Struktur, sp. 373.

Enkelt fängelse. Jfr Frihetsstraff.

Enkelt halfslag, sjöv. Se Halfslag.

Enkelt mikroskop. Se Förstoringsglas.

Enkelt veneriskt sår, med. Se Schanker.

*Enklav. Antalet enklaver i Tyskland har
efter revolutionen minskats genom de forna
sachsiska småfurstendömenas sammanslutning till
"Land Thüringen". I några enklaver, såsom
Birkenfeld och det forna furstendömet Lübeck,
pågår en rörelse för anslutning till närmast
omgifvande stat, utan att dessa sträfvanden
dock ännu (1923) ledt till definitiva resultat.

V. S–g.

Enkolpion (med Kristusbild), svensk kopia efter bysantinskt original, fynd vid Gåtebo by, Bredsätra socken i Kalmar län.

Enkolpion (grek., af kolpos, sköte),
lat. encolpium, arkeol., ett litet hängsmycke af
guld eller silfver, rundt eller korsformadt, prydt med
bilder af helgon eller af den korsfäste och i regel
dosformigt för att kunna innehålla en relik och
tjänstgöra som amulett. Enkolpierna voro vanliga
särskildt inom den bysantinska världen på 900-
och 1000-talen. De smyckades med emalj eller
nielloinläggningar. Ett rundt bysantinskt enkolpion
af nielloprydt silfver med den helige Nikolaus på
den ena sidan och den Heliga jungfrun på den andra
är funnet i Valbo socken, Gästrikland. Äfven flera
korsformiga enkolpier ha hittats i Sverige (jfr fig.).

T. J. A.

Enkyklisk. Se Leiturgi.

Enköpings vapen.

*Enköping. Stadens areal är 1,184 har, hvaraf
1,179 har land. Enligt den nya stadsplanen,
fastställd 1912, uppgår den reglerade arealen till
omkr. 145 har. Staden tillhöriga jordar uppges
omfatta 1,081 har, hvaraf 32 utom stads-området ;
donationsjorden är 820 har. Ny jordmätning pågår
f. n. (1923). Stadsförsamlingen hade 5,875 inv. (31
dec. 1922). De största industriella anläggningarna äro
nu Enköpings verkstäder, tillhöriga A.-b. Enköpings
verkstäder, ett filialbolag till A.-b. B. A. Hjort & k:i,
A.-b. Mälardalens kvarn och spisbrödsfabrik, A.-b. Nordströms linbanor
samt Alexius Anderssons mössfabrik. Tändsticksfabriken
har upphört Staden har nu elektricitetsverk med kraft
från Älfkarleby; acetylenverket har slopats. Bland nya
byggnader märkas Älfkarleby kraftverks sekundärstation,
telegrafverkets öfvergångsstation och ett gymnastikhus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>