- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
607-608

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enköping-Heby-Runhällens järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den, som nästa födelsedag efter förhöjningens
erhållande fyller 51 år, erlägger månatligen å
månatliga löneförhöjningen 27,9 proc., den, som fyller
60 år, 129 proc. och mellanliggande åldrar ett efter
åldern beräknadt procenttal.

Delegare, pensionsberättigad enligt a) här ofvan,
erhåller en årlig pension af 70 proc. af den
årsaflöning, för hvilken han vid pensionsrättens
inträde är delaktig i kassan. Delegare,
pensionsberättigad enligt b) och c) härofvan,
erhåller en årlig pension till följande procenttal af
medelbeloppet af den årsaflöning, för hvilken han
de sista 60 månaderna erlagt afgift till kassan,
nämligen om i tiden för inträde af pensionsrätt
fattas: högst 3 år 70 proc., och exempelvis öfver 9 år
40 proc. Delegares efterlefvande pensionsberättigade
maka erhåller pension, beroende af barnens antal,
med lägst 27,5 proc., högst 38,5 proc. af mannens
medelaflöning under de 60 sista månaderna. Barnen
erhålla, beroende på antalet, om de äro föräldralösa,
lägst 16,5 proc., högst 38,5 proc. Direktionen består
numera af 7 medlemmar. Pensionskassan är beviljad
registrering enligt lagen om understödsföreningar
29 juni 1912, och beslut om ändring af kassans
reglemente fordrar numera icke stadfästelse af K. M:t.
F. P.

Enskilda mellanskolor. Se Skolväsen, sp. 1124-25. De
hade 1922 1,447 lärjungar.

Enskildt fattigvårdssamhälle uppstod, då fabriks-,
bruks- eller grufegare åtogo sig enskild ansvarighet
för vissa bland sina fattiga enligt 1871 års
fattigvårdsförordning. Sådan öfverenskommelse ingicks
för 5 år. Därvid må enligt lagen om fattigvård 14
juni 1918 förbli, så länge träffad öfverenskommelse
eller gifven föreskrift gäller. Det enskilda
fattigvårdssamhället är således stadt på afskrifning.
N. H.

Enskär. 1. Ö i Söderhamns skärgård inom stadens
område, 7 km. s. ö. om Sandarne. Areal 2 kvkm. -
2. Blixtfyr i Östergötlands skärgård på 58° 18’ 50"
n. br. och 16° 58’ 23" ö. lgd fr. Gr., anbragt i ett
1896 uppfördt, 1915 ändradt hvitt rundt fyrhus. -
3. Fyr i Bottniska viken, Finland, vid inloppet
till Nystad, uppförd 1838; ljuset, fast hvitt, 50,1
m. öfver hafsytan; ljusstyrkan 6,300 hefnerljus.
3. O. B-n.

Enslighetstillägg, kam., löneförmån, som
enligt aflöningsreglementet 9 juni 1922 för
befattningshafvare vid lots- och fyrstaten
med 60-240 kr. för år utgår till tjänsteman,
som på grund af sin tjänstgöring nödgas vara
bosatt å ort, där vistelsen till följd af
ortens ensliga beskaffenhet kan, frånsedt ökade
lefnadskostnader, anses medföra afsevärda olägenheter.
R. V.

Ensmärke, sjöv. Se Fart 1.

*Enso. Fabrikerna (träsliperi, papp-
och kartongfabrik, pappersbruk) tillhöra
numera A.-b. W. Gutzeit & co, i hvilket
bolag finska staten eger aktiemajoriteten.
O. B-n.

Ensor [ensår], James, belgisk målare, f. 1860 i
Ostende (fadern var engelsman, modern belgiska),
studerade vid akademien i Bruxelles 1877-80,
men återvände därefter till Ostende. Han var en
af stiftarna af belgiska secessionistgruppen "Les
XX", som anordnade sin första utställning 1884, och
omtalades som en af de mest djärfve och originelle
i denna krets. Han har målat porträtt, landskap,
marin, stadsutsikter, stilleben och
därjämte burleska fantasikompositioner. I främsta
rummet kolorist, har han sökt och funnit nya
och öfverraskande harmonier, ej sällan af utsökt
finhet. Hans personlighet kommer äfven och ej minst
till sin rätt i satiriska teckningar och raderingar
(samlingar i olika länders museer). Med målningar
är E. representerad flerstädes i sitt hemland. Han
är äfven författare och kompositör. - Litt.:
"J. E., peintre et graveur", 111 bilder med text
af flera förf. (1899), monogr. af E. Verhaeren
(1908) och H. v. Garvens-Garvensburg (1913).
G-g N.

Enspännarkompaniet, en mindre, högkvarteret
åtföljande truppenhet under Karl XII:s rysk-polska
krig, som aflämnade betäckning till generalstabens
officerare, särskildt generalkvartermästaren och
hans underlydande, vid rekognosceringar och andra
tjänsteförrättningar, hvarvid sammanstötningar med
fienden ofta nog förekommo. E. deltog dock äfven i
samladt förband i större strider, såsom vid Holovczyn
1708 med 150 man, i operationen ö. om Vorskla
jan.-febr. 1909 och i slaget vid Poltava med 130 man.
L. W:son M.

Enstern, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 263 m. ö. h., i Hafverö
socken, Medelpad, af rinner till Hafvern och Ljungan.
O. Sjn.

Enström, Axel Fredrik, elektroingenjör, ämbets-
och vetenskapsman, f. 21 aug. 1875 i Stockholm,
student 1891, aflade afgångsexamen från Tekniska
högskolan 1894 och blef 1902 filos. licentiat i
Uppsala. E. tjänstgjorde 1896-1903 som assistent
och extra lärare i fysik och elektroteknik vid
Tekniska högskolan samt var lärare vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1898-1908 och vid Sjökrigshögskolan
1900-08. 1903-16 var han delegare i Elektriska
pröfningsanstalten samt verkställde samtidigt
såväl som senare en mängd utredningar och upprättade
projekt för elektriska anläggningar af alla slag på
uppdrag af staten, kommuner och enskilda företag. Som
konsulterande ingenjör inom elektriska facket har
E. varit en af banbrytarna i Sverige. 1916 utnämndes
E. till chef för industribyrån i Kommerskollegium
och 1919 till kommerseråd. Under denna sin verksamhet
fick E. tillfälle att göra rika insatser till fromma
för landets industri, ej minst som led. af den under
krigsåren verksamma industrikommissionen. 1918 tog
han initiativ till bildande af Ingenjörsvet. akad. (se
d. o. Suppl.), hvars hastiga utveckling till största
delen torde kunna tillskrifvas E:s energiska arbete
både för skapande af de ekonomiska förutsättningarna
och för arbetets organiserande. E. blef akad:s
förste verkställande direktör och professor 1919 samt
lämnade sin kommerserådstjänst. E. har varit eller är
led. af elektriska kraftkommittén, kommittén för ny
profningsanstalt, elektrifieringskommittén samt tull-
och traktatkommittén, ordf. för Järnvägsstyrelsens
elektrifieringssakkunniga, handtverkssak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free