Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episkt versmått ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en episkopal frikyrka (skilsmässoren trädde i kraft
1920) med egen ärkebiskop (A. G. Edwards, f. 1848)
i S:t Asaph och 3 andra biskopsdömen, samt den genom
The church assembly act 23 dec. 1919 fastställda nya
kyrkliga representationsordningen. Genom denna har
ordnats en hel serie af kyrkliga församlingar, från
sockenstämmor och sockenråd till stiftskonferenser
och som högsta spets The national assembly of
the Church of tingland. Så har England fått ett
kyrkomöte, om än ännu med formellt mycket begränsad
bestämmanderätt. Det består af tre hus: biskoparnas
(38 st.), prästernas (något öfver 300) och lekmännens
(något öfver 350, däraf ett 40-tal kvinnliga). Alla
kommuni-kanter i Englands kyrka, som låta införa
sig i vallängderna, ha rösträtt vid val till de
underordnade stiftsförsamlingarna, som sedan välja
mötesombud. Kyrkomötet har tre korta sessioner hvarje
år i Westminster under ordförandeskap af ärkebiskopen
af Canterbury. Dess fem ordinarie utskott arbeta äfven
mellan sessionerna. Det eger att föreslå ändringar i
gällande lag eller nya lagar, som röra kyrkan, hvilka
i så fall genom dess lagstiftande utskott befordras
till parlamentets talman och med deras utlåtande till
parlamentet, som måste besluta i frågan; i regel blir
parlamentets behandling en ren formalitet. Kedan
1920 genomförde kyrkomötet en reformering af de
gamla konvokationernas (se d. o.) underhus, som nu
utgör det prästerliga huset i kyrkomötet. Äfven har
kyrkomötet gripit sig an med att ge prästerskapet en
bättre ekonomisk ställning. Särskildt fäster sig i
England intresset vid den från 1922 hvilande frågan
om reformering af "Common prayer book". - Hemkyrkans
sträfvan efter större själfständighet har också
framkallat ett provinskonsilium jan. 1922 för den
indiska anglikanska kyrkan med en kyrkoförfattning
i nära anslutning till moderkyrkans med kyrkomöte
af tre hus etc. F. ö. vidgar episkopalkyrkan
ständigt sin organisation öfver hela världen. Utom
engelska statskyrkan och de episkopala frikyrkorna
i Wales, Skottland och Irland omfattar den
Förenta staternas protestantiska episkopalkyrka
(1,066,000 kommunikanter, 89 stift och 5,677
präster år 1919) samt "The church overseas" med
25 stift i Brittiska Nord-Amerika, 7 i Västindien,
13 i Indien, 12 i Syd-Afrika och 27 i Australien,
dessutom 34 missions- och diasporabiskopar. Det enda
gemensamma organet för hela denna kyrka är den,
visserligen ej författningsenligt bestämmande,
Lambethkonferensen. Den senaste (1920) besöktes
af 252 biskopar. – Svåra slitningar ha framkallats
af motsättningen mellan den ultrakonservativa
högkyrkliga riktningen (bl. a. uppstod med anledning
af gemensam nattvardsgång vid en missionskonferens
i Kikuyu i Sydöst-Afrika en våldsam storm i hela
den afrikanska världen 1913-14; biskop Frank af
Sansibar, högkyrkoman, hotade med den afrikanska
kyrkans lösryckande) och den liberala teologien
eller evan-gelikalismen, lågkyrkligheten. Största
aktiviteten har högkyrkligheten utvecklat; bl. a. har
den ledt till, att ordensväsendet blomstrar upp
inom den engelska kyrkan, liksom systemet med
"retreats". En tid syntes ritualismen nära en
återförening med Rom; under 1922 har man trott sig
skönja en viss af-spänning i de inre anglikanska
motsättningarna. – Litt.: G. Aulén, "Nutida brytningar
inom den anglikanska kyrkan" (Kikuyu-striden) i
"Kyrklig tidskrift" 1915, samt Y. Brilioth,
"Englands kyrkomöte" (i "Kristendomen
och vår tid", 1922) och öfversikter i
"Svenska kyrkans årsbok", 1922 och 1923.
Hj. H-t.
Episkt versmått. Se Hexameter.
Episternum, zool., ett oparigt hudben, d. v. s. en
urspr, genom förbening af ett hudparti framgången
skelettdel, som finnes hos uramfibier (se Amfibier,
sp. 827), krokodiler, flertalet ödlor samt
inom däggdjursklassen hos kloakdjuren (se d. o.,
sp. 311, fig. 4). Episternum är vanligen T-formadt,
ligger framför och under bröstbenet samt förmedlar
förbindelsen mellan detta och nyckelbenet, där
ett sådant finns. Förekomsten af en med episternum
homolog skelettdel hos högre däggdjur är tvifvelaktig.
L-e.
Epistolarisk (se Epistel), i brefstil, aftalad i brefform.
Epitelkropparna, anat. Se Sköldkörteln, sp. 1371.
Epoecus [epekus], zool. Se Myror, sp. 104.
*Epok. – 3. Geol., tidsafsnitt af tredje ordningen i
jordens historia. De bildningar, som uppstått under
en epok, sammanfattas som en afdelning 1. serie-,
serien är den närmaste underafdelningen af systemet
eller formationen, liksom epoken af perioden.
3. K. A. G.
Epomophorus, zool. Se Flyghundar.
Epoophoron, anat. Se Könsorgan, sp. 645, där oriktigt står epophoron.
Époque [epå’k], fr., period. – É. campignienne
[-piniä’nn], arkeol. Se Hiatus 2. – É. magdalénienne
[-iä’nn], arkeol. Se Madeleinetid. – É. marnienne
[-iä7nn], arkeol. Se Latènetiden, sp. 1303.
Eprémesnil, J. J. Duval d’. Se Esprémesnil.
Epyllion, grek. (sv. plur. epyllier), litet epos.
Eradit, Hyraldit, Rongalit, tekn., preparat af
natriumhydrosulfit, som gjorts mera hållbart
genom behandling med formaldehyd. Preparaten, som
komma i handeln i form af hvita, skarpkantiga
bitar, användas i stor utsträckning som
blekningsmedel vid färgning och tygtryckning.
G. L-m.
*Eranos, Acta philologica suecana. Med 16:e bandet
(1916) upphörde tidskriften att utkomma.
*Erasmus, D. I sv. öfv. af E. Weer utkom ett urval
af E:s "Förtroliga samtal" 1910.
*Erasmus Montanus, Holbergs berömda komedi,
hvars liknämnda hufvudperson är en narraktigt
lärdomshögfärdig bondestudent, uppfördes i Stockholm
f. g. 1845, då på danska språket, af Fr. Delands
sällskap (Djurgårdsteatern), och på svenska f. g. 1861
(Mindre teatern).
Erastoff-Sjöström, Edit, skådespelerska. Se Sjöström, Viktor D. Suppl.
Erastria scitula, zool. Se Fjärilar, sp. 512, och Nattflyn, sp. 562.
*Erb, W. H., som 1918 vardt led. af Vet. akad., dog 31 okt. 1921 i Heidelberg.
*Ercole, P. D.’, kvarstod ännu 1914 som professor i
filosofi i Turin, men har sedermera aflidit.
Erda, kvinnoroll (jordgudinna; alt) i musikdra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
