Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 621-622 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erector spinæ ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Erector spinæ, anat. Se Ryggrad.

Eremurus M. B., Stäpplilja, bot., växtsläkte af
fam. Liliaceæ, underfam. Asphodeloideæ med 18
arter i Främre Asien och Central-Asien. De ända
till 60 cm. långa och 6 cm. breda, jämbreda bladen
äro samlade i en rosett vid basen af den ända till
3 m. höga stängeln. I toppen bära stänglarna talrika
hvita, gula eller ljusröda blommor i en lång klase. De
högvuxna arterna, t. ex. E. robustus från Turkestan,
äro att räkna till våra trädgårdars praktfullaste prydnadsväxter.
G. L-m.


Eremurus robustus

Erengisle Nilsson. Se Hammarstadsätten, sp. 1254.

Erepton, näringspreparat, framställes af oxkött genom
digestion med pepsinsaltsyra, trypsin (ferment ur
pankreas) och erepsin (ferment i tarmsaft). Ägghv-tan
i köttet sönderdelas därvid till aminosyror, som
lätt upptas och verka närande. Erepton är brunt,
luktar likt köttextrakt och löses i vatten. Vid
intagning vållar det kräkning och diarré. Det används
i närande lavemang, då föda ej kan nedsväljas
(t. ex. vid förträngning af matstrupen), i dos
af 300 kbcm. 5 proc. lösning 3 gånger dagligen.
C. G. S.

Eresfjord og Vistdal, härad och socken
under Nessets pastorat, ö. om Molde, Möre fylke
(före 1919 Romsdals amt), Norge. 758,23 kvkm. 1,568
inv. (1920). Boskapsskötsel och skogsbruk. Storslagen
natur.
K. G. G.

Erethizontinæ, zool. Se Piggsvinen.

Eretisk, adjektiv till eretism (se d. o.).

Erfjord, härad och socken under Jelsa
pastorat, n. ö. om Stavanger, Rogaland fylke
(före 1919 Stavanger amt), Norge. 149,95
kvkm. 582 inv. (1920). Jordbruk.
K. G. G.

*Erfurt. – 2. 10 nov. 1911 reste staden till minne
af Gustaf II Adolfs lifsgärning och hans vistelse
i E. ett monument af thüringkalksten, som öfverst
bär svenska lejonet i brons och å midtpartiet en
bronsmedaljong med konungens bild. I monumentet
är infogad en urkund, som i slutet anbefaller
minnesmärket i Guds beskydd och anger orsakerna till
dess resande. Se fig. nedan å sp. 622.

Ergamenes. Se Etiopien. Suppl.

Ergane, zool. Se Hoppspindlar.

Ergotamin (af fr. ergot, mjöldryga), kem. Se
Gynergen. Suppl.

Ergotinin. Se Mjöldryga.

Ergotinos, grekisk vasfabrikant. Se Françoisvasen. Suppl.

Ergotoxin. Se Mjöldryga.


Gustaf Adolfsmonumentet i Erfurt. (Inskrifter på
sockeln upptill: Gud är mitt harnesk. – Förfäras
ej, du lilla hop.)

Erhardt, Sven Rikard, läkare, f. 6 juli
1876 i Filipstad, blef student i Stockholm 1895,
med. licentiat där 1903, bataljonsläkare vid
dåv. Boden-Karlsborgs artillerireg. s. å., vid
Västmanlands reg. 1907, assistent i Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse 1913, fördelningsläkare vid
4:e arméfördelningen 1915 och öfverfältläkare
1919. E. tjänstgjorde som förste underläkare vid
Västerås lasarett 1907–09 och innehade kortare andra
läkarförordnanden 1903–15 samt utöfvade från 1903
enskild praktik. – Kirurgiska studieresor företog han
1908 (Tyskland), 1912 (England), för hygieniska och
organisatoriska studier till franska och engelska
fronten (1915), till Holland, Frankrike, England
(1921). E. bevistade som Sveriges representant
den 1:a internationella militärläkarkongressen i
Bruxelles 1921. Under första Balkankriget 1912–13
var E. chef för Svenska Röda korsets ambulans
i Turkiet. Som t. f. chef läkare vid Allmänna
garnisonssjukhuset i Stockholm april–aug. 1917
utarbetade E. ny sjukhusinstruktion, nytt reglemente
och organisation, hvilka med få förändringar
antogos af K. M:t och riksdag 1918. Han har vidare
varit led. af kommittéer rör. organisationen
af krigssjukhus 1916, rör. sammanslagning af
Serafimerlasarettet och Allmänna garnisonssjukhuset
1917 m. fl. Som lärare i krigskirurgi (1913) och
hygien (1918) verkade E. vid utbildningskurser för
civilläkare och värnpliktiga läkare och var chef för
militärläkarkursen 1921. Han har skrifvit åtskilliga
kirurgiska, hygieniska och organisatoriska uppsatser,
yttranden och diskussionsinlägg i skilda tidskrifter
samt redigerat militära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>