- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
627-628

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ericsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och statsutskottet (1920–21) samt af
försvarsutskottet 1901, kommunallagsutskottet
(1918 urt.) och författningsutskottet (1919). I
Andra kammaren var E. led. af det frihandelsvänliga
gamla landtmannapartiet, men drog sig småningom
mer åt höger och tillhörde senare nationella
framstegspartiet, af hvars förtroenderåd han var
led., en tid äfven vice ordf. I Första kammaren
var han led. af nationella partiets förtroenderåd,
men öfvergick 1918 till bondeförbundet. Han
har motionerat flitigt bl. a. om afskrifning af
grundskatterna, rustnings- och roteringsbördorna,
upphörande af skyldigheten för den i mantal satta
jorden att ensamt uppföra och underhålla kyrka,
prästgård, tingshus och häradsfängelse, förbud för
bolag att förvärfva jordbruksfastighet och införande i
skolorna af obligatorisk undervisning om rusdryckernas
skadlighet. E. har varit led. af rusdrycksmedels-,
nykterhets- och nykterhetsundervisningskommittéerna.

T–s.

Ericsson, Aaby Arvid Vilhelm, landthushållare,
riksdagsman, f. 29 april 1859 i Jönköping,
d. 6 aug. 1921 på sin egendom Gåfvetorp, blef
1878 underlöjtnant vid Smålands grenadjärer
(senare Karlskrona grenadjärregemente), där han
avancerade till major 1907, men öfvergick 1909
till reserven. Egare af Gåfvetorp i Kronobergs län,
gjorde sig E. bemärkt som intresserad och framstående
landthushållare och kommunalman, var sedan 1886
led. af hushållningssällskapets förvaltningsutskott
(dess sekreterare 1897–1907 och vice ordf. sedan
1910), ordf. i Tegelindustriförbundet sedan
1909, äfven vice ordf. i länets landsting och
ordf. sedan 1917. E., som var protektionist och
utprägladt konservativ, var led. för Kronobergs
län af Första kammaren sedan 1905 och därunder
led. af jordbruksutskottet sedan 1910 (vice
ordf. 1915–21), led. af arbetsaftalsutskotten
1910 och 1911 samt af utskottet ang. Sveriges
anslutning till Nationernas förbund 1920. Han
var äfven led. af dikningslagskommittén
1906 och af Landtbruksakademien (1902).

T–s.

Ericsson, Axel Emil Mårten, ämbetsman, f. 31 juli
1871 i Tystberga, Södermanlands län, aflade 1895
filos, kandidat- och 1898 kansliexamen i Uppsala,
avancerade i Generalpoststyrelsen, där han 1896
antagits till e. o. tjänsteman, till sekreterare
(1909), förordnades 1914 och utnämndes
1916 till expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet
samt blef 1917 kansliråd i Justitiedepartementet. Han
var konsultativt statsråd 30 mars-9 okt. 1917
(i Swartz ministär) och 26 okt. 1920–4
okt. 1921 (i De Geers, senare von Sydows
ministär). 1911-12 och sedan 1918 har han varit led.
af löneregleringskommittén, är ordf.-suppleant i
kommunikationsverkens lönenämnd (sedan 1919)
och ordf. i försvarsväsendets och allmänna
civilförvaltningens lönenämnder (sedan 1921).

Ericus Nicolai Svart, biskop. Se Svart.

*Eriekanalen undergick 1909–19 för en kostnad af
150 mill. doll. en total ombyggnad, som möjliggör
mellan Buffalo, vid Eriesjön, och Atlanten trafik
af fartyg med upp till 2,000 tons lastdryghet och
12 eng. fots (3,6 m.) djupgående. E. inrymmer nu 57
slussar af betong, 90 m. långa och 13 m. breda, af
hvilka flera med de högsta och största slussportar
i världen. Största slussarna ligga vid Delta, tvärs öfver
Mohawkfloden, och vid Henichley.

E. A–t.

*Erigeron, bot. Se Trimorpha. Suppl.

Erignathus, zool. Se Säldjur, sp. 86.

*Erik, svenska konungar. – 3. E. Segersäll var
antagligen son till en konung Emund (se Olof 3, sp. 635).

10. E. XIV. Se C. M. Stenbock, "E. XIV:s
almanacksanteckningar. Hans dagböcker, ritningar
och musiknoter i urval" (i "Personhist. tidskr.",
1912) och V. Wigert, "E. XIV, hans sinnessjukdom,
historisk studie" (1920), som finner diagnosen
dementia præcox. Han står således, säger O. T. Hult
("Hist. tidskr." 1921), ej längre ansvarig för sina
gärningar.

*Erik, svenska prinsar. – 5. E. Gustaf Ludvig Albert
dog 20 sept. 1918 på Drottningholm.

Erik, mansroll (ung norsk jägare, försmådd friare;
tenor) i operan "Den flygande holländaren", Der
fliegende bolländer, af R. Wagner (se denne, sp. 302 och 306–307).

Erik Fahlman, pseudonym för författaren Sigurd Dahlbäck. Se Dahlbäck. Suppl.

*Eriksberg. – 5. Verkstaden grundlades 1853. Före
1915 utgjordes tillverkningen hufvudsakligen
af skärgårdsångare och kanallastfartyg. Efter
genomgripande utvidgningar och moderniseringar,
som påbörjades 1915, kunna fartyg upp till 10,000
ton byggas. Under de senare åren ha levererats ett
stort antal lastångare, de flesta om 3,700 ton, samt
ett dieselmotorfartyg om 3,500 ton. Hufvudvikten
lägges dock på reparationsarbeten, hvarför tre
flytdockor anskaffats (se Docka 5. Suppl.,
sp. 357). Tillverkningsvärdet 1921 utgjorde omkr. 5
mill. kr. och arbetarantalet s. å. 700.

5. O. Sjn.

*Eriksdal har äfven hamn och lastageplats
på nordvästra udden af Alnön, hvarest 1920 i
grundpenningar uppburos 35 kr.

Eriksdal, ett Stockholm tillhörigt vattenledningsverk
vid Årstaviken, uppf. 1882–84 och ytterligare tillbyggdt
1887, 1893, 1895 och 1900, slutligen omfattande 18 bassänger,
nedlades 31 maj 1923. Förslag har framställts om att
använda några af bassängerna till folkbad.

Eriksen, Holbæk Anders, norsk affärsman, donator,
f. 16 maj 1856 i Mandal, bokhandlare i Trondhjem,
sedermera pappershandlare i Kristiania, stiftade 1919
en fond på 250,000 kr. till främjande af humanistisk
vetenskaplig forskning.

M. H.

Eriksen, Alfred, norsk präst, politiker, f. 30
aug. 1864 i Kristiania, teol. kandidat 1888, filos,
doktor 1897, blef kyrkoherde 1891 i Karlsöy, Tromsö
amt (nu Troms fylke) och 1910 i Kristiania. I Troms
fylke, där han 1902 uppsatte tidningen "Nordlys",
bildade han ett socialdemokratiskt arbetarparti,
representerade 1903–12 Finmarkens amt i stortinget
och satt 1905 i dess specialkommitté. E. uteslöts
ur arbetarpartiet, emedan han 1912 mottagit ordförandeplatsen
i riksmålsföreningen. Han har författat bl. a.
Religionsbilleder og kulturskildringer (1901),
Lovbok for folket (1903) och Slettensaken (1906).

M. H.

Eriksholm, gods. Se Lejondal.

*Erikskrönikan 1. Gamla krönikan. Äldre editioner
af E., näml. Messenius (1616, ofullst.), Hadorphs
(1674), Fants (1818), Klemmings (1865-68), voro
kombinerade med Karls- och Sturekrönikorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 9 22:08:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free