- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
639-640

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ersnäsfjärden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristian Erslev.

styrelseled, (från 1909) och ordf. (från 1913) för
Carlsbergfondet har han betydt mycket för danskt
vetenskapligt arbete.
Se "Tilskueren" (jan. 1923). Han är led. af Vet. soc. i Uppsala
(1915) och Vitt. hist o. ant. akad. (1918).
P.E-t.

Ersnäsfjärden, vik af Bottniska viken i Luleå södra
skärgård, Nederluleå socken, har en längd af nära 20
km. och begränsas utåt af Germandö m. fl. öar. Genom
Tjufholmssundet i n. står den i förbindelse med
Lulefjärden.
O. Sjn.

*Ersson, Erik. Om hans son Johan se Ericsson, Johan. Suppl.

Erstaviken, den innersta sydvästra delen af
den fjärd, som från Nämdö- och Jungfrufjärdarna
sträcker sig mot n. v. mellan Värmdön (Ingarölan-det)
och Södertörn, s. om Saltsjöbaden. Den skiljes af
en rad öar ifrån Ingarö- och Baggensfjär-darna.
O. Sjn.

Ersättning. 1. Ersättning för kommunala
förtroendeuppdrag har intill senaste tid varit
medgifven endast som godtgörelse för omkostnader,
men icke som betalning för arbete. Genom lag
af 13 juni 1913 blef det emellertid medgifvet
kommunalstämma att bereda kommunalnämndens
ordf. ersättning jämväl för det med uppdraget förenade
besväret. Beslut därom måste dock underställas K. M:ts
befallningshafvande. Samma bestämmelse blef gällande
för fattigvårdsstyrelsens ordf. genom 1918 års
fattigvårdslag, och långt förut hade Regeringsrätten
ansett lagligt att aflöna erforderligt biträde åt
kommunala förtroendemän. Flera städer hade ock
anslagit lön åt drätselkammarens verkställande
ledamot, och redan 1874 års byggnadsstadga medgaf
stadsfullmäktige att anslå arfvode åt byggnadsnämndens
ledamöter. För taxeringsnämnds och pensionsnämnds
ledamöter bestämma författningarna högsta tillåtna
dagarfvode. Landstingsmän och riksdagsmän uppbära af
lagen fixeradt belopp.

2. Ersättning för lämnad fattigvård utgår dels från
annat fattigvårdssamhälle, dels från landstinget, dels
från staten, dels slutligen från understödstagare
och försörjningspliktiga.

A) Ersättning erhålles af annat fattigvårdssamhälle,
där nödställd har hemortsrätt, om han saknat medel
till sitt lifsuppehälle och antingen varit under 16 år
eller i följd af ålder, lyte eller bristande kropps-
och själskrafter varit oförmögen att genom arbete
försörja sig. Sådan ersättning utgår dock icke
för fattigvård, som af sett att sätta skolbarn i
tillfälle att begagna skolundervisning, ej heller
för läkar- eller förlossningshjälp eller medicin
annorledes än i förening med anstaltsvård, ej heller
för begrafningshjälp.

B) Landstinget ersätter afgift för vård å statens
anstalter för sinnessjuka eller sinnesslöa, då
ersättning ej kunnat uttas af den vårdade eller
de för honom försörjningspliktiga eller af staten;
vidare för vård å anstalt för sinnessjuka, sinnesslöa
eller fallandesjuka, som tillhör landsting eller
storstad, eller å enskild anstalt, hvilken åtnjuter
statsbidrag eller blifvit af konungen för ändamålet
godkänd; vidare för vård å anstalt för tuberkulösa
eller för vanföra, hvilken åtnjuter statsunderstöd,
och för vård å länslasarett eller af landsting
underhållen sjukstuga eller å annan med länslasarett
likställd sjukvårdsinrättning. Till hälften ersätter
landstinget vårdkostnaden för fattig sinnessjuk å
kommunal anstalt, som godkänts af Medicinalstyrelsen,
och likaså för andra kroniskt eller obotligt
sjuka än tuberkulösa eller vanföra, som erhållit
anstaltsvård, hvilken förste provinsialläkaren intygat
vara tillfredsställande. Äfven för vården af mindre
bemedlade sinnessjuka, sinnesslöa eller fallandesjuka
kan ersättning utgå af landstinget under de i lag 2
maj 1919 uppställda villkoren.

C) Staten betalar ersättning för fattigvård åt
utlänning och åt den, hvars hemortsrätt ej kan
utrönas, samt åt den, som i åldern 16-60 år jämte
de personer, hvilkas fattigvård inverkar på
hans hemortsrätt, oafbrutet minst 3 år vistats
utom det samhälle, där han har hemortsrätt,
utan att ha af samhället erhållit fattigvård.
Ersättning af staten utgår, endast om den ej
kan uttagas af enskild. Fattigvård för skolbarns
undervisning, för läkar- och förlossningshjälp eller
medicin annorledes än i förening med anstaltsvård
eller för begrafningshjälp ersattes endast för
utlänningar. Staten betalar slutligen ersättning
för fattigvård åt person, som tillhört manskapet
vid krigsmakten eller varit anställd vid kronans
varf eller verkstäder, såvida ersättning på grund
af sådan anställning 1 jan. 1919 utgick enligt 1871
års fattigvårdsförordning.

D) Huruvida ersättning skall uttagas af
understödstagare och försörjningspliktig, beror på
fattigvårdsstyrelsens pröfning. Dock får ersättning
icke uttagas, om den ersättningsskyldige
därigenom skulle sakna nödiga medel till sitt och
de sinas underhåll. För den, som mottagits till
stadigvarande försörjning, kan fattigvårdsstyrelse
bereda sig ersättning genom att omhändertaga
hans egendom och genom underhållsbidrag af de
för honom försörjningspliktiga. Han är ock
skyldig att efter förmåga förrätta det arbete,
som af styrelsen ålägges. Om någon genom lättja
eller liknöjdhet ådrar minderåriga barn eller
hustru sådan nöd, att fattigvård måste lämnas
dem, kan styrelsen bereda sig ersättning
genom att förelägga den försumlige arbete.
N. H.

Ersättningsskola af äldre typ, afsedd för barn,
som lämnat folkskolan på minimikurs eller ännu
mindre, har till läroämnen kristendomskunskap,
modersmålet, räkning och sång. Efter denna typ
kan skolan ordnas ännu 1919-24, men senast vid
1922 års utgång skulle skoldistrikt ha tillställt
folkskolinspektör förslag till ersättningsskolor af
1918 års typ, d. v. s. mindre fortsättnings-skola,
afsedd för de från (mindre) folkskola afgångna, som
icke kunna delta i den egentliga fortsättningsskolans
undervisning, eller repetitionsskola, afsedd för barn,
som af gått från egentlig folkskola utan fullständigt
afgångsbetyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free