Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ertl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bägge dessa skolor böra förbereda de unga för deras
lefnadsyrke och befordra deras framtida medborgerliga
duglighet samt i den mån förhållandena sådant medge,
anordnas på liknande sätt som fortsättningsskola
(se d. o.). Skolöverstyrelsen har i sina förebilder
till reglementen för fortsättningsskolor gett
anvisningar om den nya ersättningsskolans inrättning.
N. H.
Ertl, Emil, österrikisk författare, f. 11 mars
1860 i Wien, filos, doktor, direktör för tekniska
högskolans bibliotek i Graz, debuterade med sagor
1884, har författat kulturhistoriskt värdefulla
wienromaner, af hvilka må nämnas Die leute vom
blauen Guguckshaus (1906, många uppl., förlagd till
1809), Freiheit, die ich meine (1909, många uppl.,
från 1848), Auf der wegwacht (1911, många uppl.),
sammanförda i trilogien Ein volk an der arbeit,
hundert jahre Österreich im roman, berättelserna
Gésprengte ketten (1909), Nachdenkliches bilder-buch
(1911-12) och Walpurga (1914) samt romanerna
Der Neuliäuselhof (1913) och Der antlass-stein
(1917). R-n B.
Ertvågöy (Ertvaagö), en 121,03 kvkm. stor
bergrik ö, ö. om Kristiansund, Möre fylke (före 1919
Romsdals amt), Norge. E., som består af delar af Möre,
Valsöyfjord och Tustna härad, hade 1,061 inv. 1920.
K. G. G.
Erucastrum Pollichii, bot. Se Kålsenap.
Eruciform, zool. Se Larv, sp. 1265.
Erukasyra, kem., en till oljesyreserien hörande,
omättad fettsyra, motsvarande den kemiska formeln C22H42O2.
Den är vid vanlig temperatur fast, men smälter
lätt, vid 35°, och förekommer som glycerid (se Fett)
i rofolja och fet senapsfröolja. Jfr Sabromin.
K. A. V-g.
*Ervalla. Se Näsby och Ervalla. Suppl.
Ervillers [ärvilar], by i franska dep. Pas-de-Calais,
mellan Arras och Bapaume, 9,6 km. n. om det
sistnämnda. 425 inv. (1921). E. eröfrades under
Världskriget af de allierade våren 1917, af tyskarna
26 mars 1918 och togs med storm af engelsmännen 23
aug. s. å. Jfr Världskriget, sp. 218, 235 och 240.
E. A-t.
Erwin Rosen [rasen], pseudonym. Se Carlé, E. Suppl.
Han dog i febr. 1923 i Hamburg.
*Eryngium, bot. Artantalet uppgår f. n. till omkr. 200.
*Erysibaceæ, bot. Vinstockens mjöldagg benämnes ofta Uncinula spiralis.
Erysiphe mors uvæ. Se Krusbärsmjöldagg, sp. 91.
*Erythroxylon, bot. Af släktet, som äfven skrifves
Erythroxylum, äro nu omkr. 200 arter kända. Kokain
beredes äfven af bladen af den i Columbia växande
E. novogranatense.
G. L-m.
Erytrofil (jfr Erytrocyt), biol., kallas en organisk
substans, som vid färgning med en färgblandning
upptar företrädesvis de röda färgämnena.
L-e.
Erzberger, Matthias, tysk statsman, f. 20
sept. 1875 i Buttenhausen, Wurttemberg, mördad 26
aug. 1921 vid Bad Griesbach i Baden, var son till
en folkskollärare och egnade sig först åt faderns
yrke, men utbytte det snart mot den politiska banan,
först som medarbetare i centertidningen "Deut-sches
volksblatt" i Stuttgart (1896-1903) och ifrig
deltagare i den katolska arbetar- och
handtverkarrörelsen, därefter (från 1903) som
riksdagsman och skriftställare i Berlin. Trots
sin ungdom vann E. nästan genast mycket starkt
inflytande i sitt parti, hvars demokratiska vänstra
flygel han tillhörde; han kritiserade ytterst
skarpt den tyska kolonialförvaltningen och förmådde
centern att genomdrifva så betydande reduktioner på
regeringens militära an-slagskraf för kolonierna,
att rikskansleren i Bülow däraf föranleddes att
upplösa riksdagen (1906). I den l nya riksdagen
tillhörde centern oppositionen, hvarigenom
E:s inflytande inom partiet ytterligare växte,
och han bidrog 1909 afsevärdt till Bülows fall
på frågan om arfsskatten. Bland E:s skrifter från
denna period märkas Säkularisation in Wurttemberg
(1902), broschyrserien Die zentrumspolitik im
reichstage (1904 ff.), Kolonialbilanz (1906) och
Militärpensionsgesetz (1909). – Vid Världskrigets
utbrott, 1914, blef E. ledare af den officiösa
propagandan i de neutrala länderna, och åt honom
anförtroddes det ena betydelsefulla diplomatiska
förtroendeuppdraget efter det andra. Sålunda
samverkade han våren 1915 i Rom med Biilow för
att söka hindra Italiens inträde i kriget, senare
s. å. förberedde han i Sofia den tysk-bulgariska
alliansen och sökte därpå i Budapest påverka
ungerska regeringen att genom eftergifter åt Rumänien
förebygga dess anslutning till ententen, hvarjämte
han oaflåtligt arbetade på att vinna tongifvande
katolska kretsar för Tysklands sak. E. hade de
första krigsmånaderna varit hetsig annexionist
och påyrkat upptagande af vidtgående landförvärf
som krigsmål, men snart nog kom han till insikt
om svagheten i Tysklands ställning och blef då
samförståndsfredens mest outtröttligt energiske
förfäktare. Han samverkade i detta syfte våren 1917
med österrikisk-ungerske utrikesministern Czernin
och begick därvid den farliga indiskretionen att
i ett tal i sin valkrets yppa innehållet i dennes
pessimistiska memorandum om Österrikes försvinnande
motståndskraft. Från början motståndare till det
oinskränkta undervattensbåtskriget, öfvertygade E. i
ett tal i tyska riksdagens hufvudutskott (6 juli 1917)
detta om de marina beräkningarnas otillförlitlighet
och genomdref (19 juli) riksdagens resolution för
samförståndsfred och mot alla med våld företagna
landförvärf. E., som under riksdagsstriderna härom
bidragit att störta rikskansleren Bethmann-Hollweg,
hoppades ernå samförståndsfreden genom den katolska
kyrkans och den internationella socialdemokratiens
intervention, men han motverkades vid dessa
sträfvanden ödesdigert af högsta krigsledningens
växande inflytande på regeringen. Detta ställde
honom i opposition äfven mot rikskansleren Hertling;
han påyrkade 1918 allt ifrigare en demokratisk inre
reformpolitik och otvetydigt reducerade krigsmål
samt redigerade sept. 1918 i riksdagsmajoritetens
namn det program, som blef un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>