Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 651-652 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eslöfs naturskyddsområde ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riket, som kommit att bilda eget tingslag. – I
ecklesiastikt hänseende hör E. till Västra Sallerups
pastorat, Harjagers kontrakt, Lunds stift. För val
till riksdagens Andra kammare tillhör det Malmöhus
läns valkrets, som väljer 6 riksdagsmän.

Fig. 3. Storgatan och järnvägsstationen i Eslöf.

Det äldsta belägget för namnet Eslöf (Eslef) härrör
från en på 1300-talet uppgjord karta öfver Skåne,
Halland och Blekinge. Den skånska Palteboken af 1504
upptar "Eslöf Kirchestette"; 1624 skrifver dansken
O. Worm om "Esloff By och Sallerop". Ännu 1858 var
E. en oansenlig by af V. Sallerups socken. I slutet af
s. å. fick samhället sin första järnvägsförbindelse
(med Malmö, 34 km.). Några få kojor lågo då på den
plats, där nu staden är belägen. Först med bibanorna
från Landskrona och Hälsingborg (1865) och från
Ystad (1866) fick samhället de möjligheter, som
åstadkommo dess utveckling. Denna gick snabbt. Den
viktiga järnvägsknuten i Skånes midt blef – för
svenska förhållanden oerhördt fort – en blomstrande
handelsplats; och när järnvägsförbindelse öppnats med
Hörby (1897) och Röstånga (1898), blef samhällets
betydelse som trafik- och handelscentrum ännu mera
markerad. 20 dec. 1872 fick E. köpingsrättigheter,
men först med 1875 års ingång kunde dessa till fullo
utnyttjas. Uppskofvet berodde därpå, att samhällets
jord ej hunnit lagligen afsöndras från de hemman, som
den urspr. tillhörde. K. M:t förklarade 16 dec. 1910
köpingen berättigad att från 1911 års ingång bli stad
under landsrätt. Thorn.

Från Eslöfs naturskyddsområde: moränlandskap.

Eslöfs naturskyddsområde, ett inom Eslöfs
stadsplanegränser i s. v. beläget område, innefattar
omkr. 3,4 har och tillhör staten. Det utgör en
nationalpark, intressant framför allt ur geologisk
synpunkt, i det att där mötas två moränområden från
olika skeden af istiden.

*Esmarch. – 2. J. F. A. von E. dog 22 febr. 1908 i Kiel.

Esmein [esma7], Jean Paul Hippolyte Emmanuel,
kallad Adhémar, fransk rättslärd, f. 1
febr. 1848 i Touvérac (dep. Charente), d. 20 juli
1913 i Paris, blef juris doktor 1872, undervisade
vid jur. fakulteten i Douai 1875-79 och därefter
i Paris vid Ecole pratique des hautes études
(sedan 1886, i kanonisk rättshistoria), vid Ecole
libre des sciences politiques och, sedan 1889,
som professor i rättshistoria och författningsrätt
vid jur. fakulteten. Han var sedan 1904 led. af
Institutet. Bland hans arbeten må nämnas Histoire de
la procédure criminelle en France et spécialement
de la procédure inquisitoire depuis le XIII:e
siécle jusqu’à nos jours (belönadt med prix
Bordin af Institutet, 1881), Le mariage en droit
canonique (2 bd, 1891), det klassiskt vordna Cours
élémentaire d’histoire du droit francais (prisbelönt
af Institutet, 1892; 11:e uppl. 1912) och Elements
de droit constitutionnel francais et comparé (1896;
5:e uppl. 1909). För öfrigt skref han en mängd
artiklar i facktidskrifter, särskildt "Nouvelle
revue historique de droit franpais et étranger",
där han var en af direktörerna.

Esmond [Vsmond], Henry Vernon, konstnärsnamn för
skådespelaren och författaren Henry Vernon Jack
(se denne. Suppl.).

Espen, Norra och Södra, öar om tills. 4 kvkm. i
Luleå södra skärgård, 10 km. n. ö. om Rödkallen.
O. Sjn.

*Esperanto. Zamenhof (se vidare d. o.) dog 14 april
1917. Om en modifikation af esperanto se Ilo.

Esperanza [-ra’ntha], La, hufvudstad i
dep. Intibuca, republiken Honduras, på en
bergsplatå omkr. 1,500 m. ö. h., 72 km. v. n. v. om
Tegucigalpa. 11,453 inv. (1920). I närheten ligger
indianstaden Intibuca.

*Esphult är nu annex till Linderöd.

Espina de Serna, Concha, spansk författarinna,
f. 1877 i Santander, begaf sig som ung till Chile,
där hon gifte sig, och återkom som änka till
Spanien, hvarest hon snart väckte uppmärksamhet
genom litterära artiklar i dagspressen och
tidskrifter i Santander och Madrid. E. är en
finslipad talang, som fördjupat sig i kvinnans
psyke; hennes stil är färgrik, och hennes arbeten
präglas af melankolisk medkänsla för människorna,
öfver hvilka hon gärna filosoferar. Intill 1917
hade E. publicerat följande romaner: La nina de
Luzmela, Despertar para morir, La esfinge maragata,
prisbelönad af Spanska akad., La rosa de los vientos,
Ruecas de marfil, Al armor de las estrellas och
El metal de los muertos. E. har äfven skrifvit
ett 3-akts-drama, El jayón (uppf. 1918). Flera
af E:s arbeten äro öfv. till eng., ty. och it.
Ad. H-n.

Espinal, stad i republiken Colombia, dep. Tolima,
40 km. n. ö. om Purificación och 120 km. s. v. om
Bogotá. 10,010 inv. (1918). Medelpunkt för ett på
kaffe, kakao och tobak rikt distrikt.

*Espirito Santo hade 457,328 inv., 10 på 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>