- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
673-674

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estrées ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

H. B. d’ Estournelles de Constant.

kriget drog han sig tillbaka från den pacifistiska
propagandan. Bland hans skrifter må ytterligare nämnas
La visitc aux trois parlements scandinaves (1909).

*Estrées uttalas endast ätre.

*Estreicher, K., dog 30 sept. 1908 i Krakau. Af hans
"Bibliografia" utkom 1910 bd 23.

*Estrup. – 2. J. B. S. E. dog 24 dec. 1913 på
Skafögaard. Han fortsatte i landstinget sin opposition
mot vänsterns ministärer, höll 1908 fast vid de
högstbeskattades särskilda valrätt vid kommunala
val och var en af hufvudmännen för landstingets
afvisande hållning mot grundlagsförslaget af
okt. 1912. Hans afgång ur landstinget genom döden
möjliggjorde numerärt och underlättade ännu mera
moraliskt grundlagsändringarnas antagande 1915. Se
E. Henrichsen, "Mændene fra forfatningskampen" (I, 1913).
P. E-t.

*Estsvenskar, riktigare Estlandssvenskar,
svenskarna i den nya republiken Estland, uppgingo
1920 till omkr. 7,500 personer och utgöra – jämte de
omkr. 800 inbyggarna i Gammel-svenskby (se d. o.) –
afkomlingar af den redan under förhistorisk tid i
de baltiska provinserna bofasta svenska stammen.
Orm s ö behos nu af 2,650 svenskar i 12 byar
jämte något hundratal ester i byn Sviby
("svearnas by"). Nuckö socken räknar
omkr. 3,050 svenskar. Af dessa bo på den forna
ön, numera halfön, Nuckö (kommunen Paschlep,
estn. Passlepa) i 10 byar 862 svenskar, starkt
uppblandade med ester, hvilka senare äro talrikare. I
Rickholtz (estn. Rikholdi) och på ön Odensholm
kunna svenskarna sägas vara enarå-dande med
resp. 1,665 och 110 personer (14 byar i Rickholtz,
l by på Odensholm). Inom kommunen Suttlep
(estn. Sutlepa) har svenskan däremot undanträngts af
estniskan och uppehälles nu endast i l by, Klottorp
(estn. Nömmkiila), hvarjämte byn Suttlep är
delad mellan de två nationaliteterna; svenskarna
i Suttleps kommun beräknas till 414 personer.
På Stora och Lilla Rågö bo 350 svenskar i
5 byar samt på Runö knappt 300 i öns enda by. På
Nargö bodde före Världskriget omkr. 400 svenskar,
men 1914 utrymdes ön af ryska regeringen i och
för militära ändamål, hvarvid befolkningen
splittrades åt olika håll. Under de senare åren
ha ett par hundra af dessa Nargö-svenskar återvändt
till sin ö och tagit i besittning de bostäder, som ej
förstörts under kriget. Men dessa svenskars framtid
måste betraktas som synnerligen oviss, enär
estländska regeringen ännu ej slutgiltigt bestämt,
huruvida ön äfven för framtiden skall helt reserveras
för militära ändamål. De återvände Nargöborna
hyra f. n. sina gamla bostäder (i de två byarna på
ön) för ett år i sänder och lefva som förut af fiske
och lotsning.

De till städerna (Reval, Hapsal och Dorpat)
inflyttade estlandssvenskarna beräknas till
sammanlagdt inemot 700 personer, hvaraf omkr. 600
i Reval.

Starkt tillbakaträngdt af estniskan har svenska
språket varit i socknen Kreutz på fastlandet
midtemot Rågöarna. Kreutz-svenskarna uppgåfvos 1855
vara omkr. 350, år 1908 kunde de ej uppskattas till
flera än omkr. 250 och 1920 beräknades visserligen
deras antal (troligen väl högt) åter till inemot 350
(224 i Wichterpal, estn. Wihterpalu, 117 i Korkis),
men då svensk gudstjänst och konfirmationsundervisning
sedan ett par generationer ej längre förekomma i
socknen och då den svenska skolundervisningen länge
legat nere och knappast ännu kan anses säkert ordnad
för framtiden, måste Kreutz betraktas som en af de
punkter, där svenskan är direkt hotad. På Dagö
är svenskan så fullständigt utrotad, att nu (1923)
eg. blott en enda person, en 75-åring i Röicks by,
kan anses behärska den gamla dialekten.

Lefnadssättet bland den estlandssvenska bonde- och
fiskarebefolkningen, särskildt på de små öarna,
är mycket gammaldags, och vanor och bruk föra
besökaren direkt in i längesedan försvunna tider
(se t. ex. Alb. Engström, "Odensholm" i "Mitt lif
och lefverne", 1907). I hvad mån dessa svenskars
ålderdomliga kulturformer äro rent svenska eller
uppblandade med östligare sådana, är ännu i väsentliga
stycken outredt. Relativt bäst, men långt ifrån
tillräckligt undersökt är språket.

Sedan 1903 utges årligen en för Estlands svenskar
afsedd almanacka och sedan 1917 en veckotidning,
"Kustbon". I Reval finns sedan 1908 en sammanslutning
"Svenska odlingens vänner", med filialer ute
i de olika svenskbygderna, numera ansluten
till Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet. Af sistnämnda förening har svensk
skolverksamhet i Estland på senare tid understödts,
särskildt genom upprättande 1920 af en folkhög-
och landtmannaskola på herrgården Birkas
i Nuckö. Den nya estniska republiken ställer sig
välvillig mot den svenska folkminoriteten och har
bl. a. understödt nämnda skola på Birkas.

Litt.: G. Danell, "Svenskarna i Estland" (i "Rig",
1922), och där (sid. 24 ff.) förtecknad litteratur.
G. D-ll.

Estudiantina, sp., studentväsen; studentkår.

*Estuna omfattar nu 7,520 har med 1,191 inv. (1923).

Étage danien [etäj daniä’]. Se Kritsystemet, sp. 1476.

Étain [etä7], stad i franska dep. Meuse, vid
floden Orne, 19 km. ö. n. ö. om Verdun. 1,455
inv. (1921). Under Världskriget stod 24-25 aug. 1914
vid E. en hård strid (af tyskarna benämnd "slaget
vid E.") mellan delar af 3:e franska och 5:e
tyska arméerna. Fransmännen måste gå tillbaka
mot Verdun. E. ingick därefter i tyska fronten
n. ö. om fästningen och förblef i tysk ego till
vapenstilleståndet. Staden förstördes under kriget.
H. J-dt.

Etalera (af fr. étaler), lägga ut, utställa. Jfr Etalage.

Etapp-post. Se Fältpost.

*Etappväsen. Exempel på etappväsens
ordnande finnas i Stålhane och Wijkström,
"Etapptjänsten" (1911), G. Hazelius,
"Taktisk handbok" (1918 års uppl., sid. 362).
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free