Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etawah ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Etawah tillhör nu United provinces, divisionen Agra.
760,121 inv. (1911).
Eterarter (Etrar). Se Eter 2 och Ester, kem.
Eterhaltiga järnkloriddroppar, med. farm. Se Järnmedel.
*Eteriska oljor. Litt.: Gildemeister och
Hoffmann, "Die ätherischen öle" (3 bd; 2:a
uppl. 1910-16), F. W. Semmler, "Die ätherischen
öle" (1906-07) och art. "Riechstoffe" i Ullmann,
"Enzyklopedie der technischen chemie", bd 9.
Eternism (af lat. (Ete’rnus, evig), filos., den åsikt,
som antar den absoluta verkligheten vara evig. Den
kallas stundom äfven rationalism (se d. o. l,
sp. 1060).
Eternit. Se Asbest. Suppl.
*Ethelbert. – 2. S:t E. halshöggs 794 (ej 744).
Ethelfrith, konung i Northumberland (se d. o.).
Ethelric, konung i Northumberland (se d. o.).
Etherington [ytheripten], M. S. Se Tempest, M.
*Étienne, Eugène Napoléon, dog 13 maj 1921 i
Paris. Han var 21 jan.-2 dec. 1913 åter krigsminister
(i Briands och Barthous kabinett) och genomdref
bildandet af en ny armékår (den 21:a) och treårig
värnplikt. 1920 blef han medlem af senaten, där han
slöt sig till republikanska vänstern.
Etiker, tänkare, som odlar etik (se d. o.), sedelärare.
*Etiopien. Nyare forskningar ha spridt ökadt ljus
öfver E:s förhållande till Egypten. Redan under Gamla
rikets tid drefvo egypterna liflig karavanhandel
på E., och utom slafvar fördes därifrån till
E. mångahanda lyxartiklar, såsom rökelse, elfenben,
ebenholts, strutsplymer och leopardskinn. Under 12:e
dynastien anlade faraonerna en rad fästningar längs
transportvägarna från första till tredje katarakten,
en af egyptiska ämbetsmän styrd koloni grundlades, och
i landet rådde en intressant blandkultur af egyptiska
och inhemska element. E:s eröfring fullbordades under
Nya riket, det styrdes sedan under 450 år af egyptiska
vicekonungar, och norra E. blef en egyptisk provins
med helt och hållet egyptisk kultur.
Under den föga kända perioden 1000–750
f. Kr. förvandlades E. från egyptisk provins till
själfständigt rike och existerade därefter som sådant
i omkr. 1,100 år. De af Harvard-Bostonexpeditionen
under egyptologen G. A. Reisners ledning bedrifna
mångåriga utgräfningarna ha i hög grad vidgat vår
kännedom om E:s historia. Omkr. 900 f. Kr. bosatte
sig en sydlibysk höfding med sin familj vid Napata
(se d. o.). Han och hans efterkommande redde sina
grafplatser på kullarna rundt Napata. Genom noggranna
undersökningar af dessa nekropoler, liksom af de
senare anlagda vid Meroe (se d. o.), har Reisner
lyckats rekonstruera den etiopiska konungalängden,
som upptar ett flertal förut fullkomligt okända
konunganamn. Den ofvan nämnda höfdingesläkten synes
inom kort ha tillvällat sig kontrollen öfver norra
E:s karavanvägar. 150 år senare hade dess dåvarande
hufvudman, Kaschta, tillagt sig konungatiteln och
behärskade Öfre Egypten ända till Tebe. Hans son,
den mäktige Pianchi, eröfrade hela Egypten, hvarpå hans ättlingar
(25:e dynastien) rådde öfver bägge länderna till 661
f. Kr. Deras välde öfver Egypten krossades genom den
assyriska invasionen, hvaremot de lyckades behålla
E. Tjugu konungar, tillhörande samma märkliga
furstesläkt, härskade därpå öfver E. med Napata
som hufvudstad. Den siste tillhörde en i södra
E. bosatt sidogren af ätten, och efter hans död,
omkr. 300 f. Kr., delades E. i två riken med Meroë och
Napata som hufvudstäder. Under sex generationer egde
denna uppdelning bestånd, hvarpå en konung öfver det
södra väldet vid namn Arikaman (grekernas Ergamenes)
förenade bägge rikena, en förening, som fortfor under
sex följande härskare, troligen det meroitiska väldets
lyckligaste tid. Omkr. 100 f. Kr. delades riket ånyo.
Sannolikt år 23 f. Kr. inföll den romerske härföraren
Petronius i norra E. för att bestraffa ett anfall mot
Assuan och förstörde Napata, hvilket ledde till det
nordliga rikets undergång. Enligt Strabon härskade
vid denna tid en enögd, amasonliknande drottning
Kandake öfver Etiopien. Egyptologen F. Griffith
i Oxford har emellertid påvisat, att ordet kandake
icke är ett egennamn, utan helt enkelt den meroitiska
drottningtiteln. Drottningens verkliga namn var
Amanirenas, och hon hvilar i den sista kungliga
pyramiden vid Napata.
P. L-n.
*Etjmiadzin tillhör nu republiken Armenien.
*Etna. Vulkaniska utbrott ha i detta årh. egt rum 29
april 1908, då två lavaströmmar med sam-manlagdt
5 km. längd vällde fram, 23 mars 1910, då sex
nya vulkankäglor (Monti Riccö 1. Monti Recupero)
bildades, 11-21 sept. 1911 och senast 17 juni 1923
och följande dagar.
Etne, härad och pastorat, n. ö. om Haugesund,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge. 318,01 kvkm. 2,118 inv. (1920). Jordbruk och
fruktodling.
K. G. G.
Etnedal, härad och pastorat i Valdres, Opland fylke
(före 1919 Kristians amt), Norge. 439,so kvkm. 1,846
inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk.
K. G. G.
Etnevassdraget, ett starkt förgrenadt vattendrag,
som kommer från en mängd sjöar, hvaraf flera ligga
högt, i Etne härad, Hordaland fylke (före 1919 Söndre
Bergenhus amt), nära gränsen till Rogaland fylke
(före 1919 Stavanger amt), Norge. E., som bildar
en mängd vattenfall, uppges i utbyggdt tillstånd
representera 44,350 eff. hkr, hvaraf 28,000 äro
utnyttjade af staden Haugesund.
K. G. G.
Etnologisk prognathia, progenia och orthogenia. Se Tändernas sjukdomar och vård, sp. 755.
Etnologisk psykologi. Se Psykologi, sp. 523.
Étoile rouge [etwal rosj], fr. (röda stjärnan),
sammanslutning för frivillig djurvård. Se Röda
stjärnan. Suppl.
*Etologi. Denna term användt ock i zoologien som
beteckning för studiet af djurens lefnadssätt, alltså
för en gren af ekologien (se d. o.).
Etskali, kem., detsamma som kaliumhydrat (se Kali).
Etsnatron, kem., detsamma som natriumhydrat.
Ett dockhem (Et dukkehjem), ett i hög grad
omdebatteradt äktenskapsdrama af H. Ibsen (se denne,
sp. 318), uppf. i Stockholm f. g. 1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
