Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 705-706 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extratåg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statsförvaltningen", bl. a. artiklarna
"Anteckningar om uppkomsten och utvecklingen af extraordinariesystemet i Sverige" (1907) och
"Extraordinariesystemet, bedömdt af framstående svenskar" (A. von Hartmansdorff och K. A. Agardh; 1908).

^Ldht.

Extratåg, järnv. Se Järnvägståg. Suppl.

Extratågsbiljett. Se Biljett. Suppl.

Extrusiva bergarter (af lat. extrudere,
uttränga), geol., kallas stundom sådana vulkaniska
bergarter, som strömma ut till jordens yta, i
motsats till intrusiva bergarter, som stelna
inne i jordskorpan.

^{K. A. G.}

Exulant (af lat. exsul l. exul), landsflyktig, biltog.

*Eybler, J. v., blef 1829 led. af Mus. akad. i Stockholm.

*Eyck, van, bröderna Hubert och Jan. –
Gentaltarets flygelmålningar, 14 stycken
(delvis afbildade å pl. till art. Eyck), som
1821 blifvit inköpta af konungen af Preussen och
senast prydt Kaiser-Friedrich-museum i Berlin,
blefvo enligt bestämmelse i Versaillesfreden
1919 utlämnade till belgiska staten och
återuppsattes på altarskåpet i S. Bavo i Gent.

^{G–g N.}

Eyde, Samuel, norsk ingenjör, affärsman och
diplomat, f. 29 okt. 1866 i Arendal, aflade

diplomingenjörsexamen vid tekniska högskolan i
Charlottenburg 1891 och praktiserade därefter
i Tyskland, Sverige och Norge samt var några
år kompanjon med tyske ingenjören Gleim i
firman Gleim & Eyde, som utöfvade konsulterande
ingenjörsverksamhet och bl. a. med stor framgång
deltog i ett flertal internationella täflingar
rörande förslag till bangårdar och hamnar. 1898
upprättade E. kontor i Kristiania och inledde
snart samarbete med professor O. Birkeland, hvars
uppfinning af framställande af salpeter på elektrisk
väg ur luften af E. kompletterades och gjordes
fruktbringande genom industriell drift i stor
skala (jfr Kväfve, sp. 430–431). E. bildade
en serie bolag för metodens utnyttjande, främst
Norsk hydro-elektrisk kvælstofaktieselskab
och Aktieselskabet Rjukanfoss (se Rjukan).
Dessa företag med ett aktiekapital af omkr. 82
mill. kr. ha utbyggt vattenfall om c:a 350,000 hkr
för tillverkning af "Norge-salpeter". E. var 1905–17
generaldirektör för denna storindustri, som ländt
till gagn för jordbrukets förbättrande i stora delar
af världen och skapat stora nya samhällen (Notodden,
Rjukan) i Norge. I flera andra industriföretag, för
elektrisk järnframställning m. m., har E. likaledes
varit lifligt verksam, och han har i stor skala
drifvit jordbruksförsök. Äfven på andra områden
ha E:s stora organisationstalang och arbetskraft
tagits i anspråk. Han blef 1918 stortingsman för
Jarlsberg och är sedan 1920 envoyé i Warschau.

^Fmn.

*Eydtkuhnen besattes under Världskriget 12 aug.

1914 af ryska patruller. 12 nov. s. å. gjorde ryssarna
häftiga angrepp vid E. och s. därom mot tyskarnas 8:e
armékår. E. är nu preussisk gränsstation till Litauen.

*Eylau. – 2. Deutsch-E. hör nu till prov. Ostpreussen. 9,304 inv. (1919).

*Eynern, E. von, dog 2 nov. 1906 i Barmen.

*Eyre, Lake E. 1901–02 studerades E. af J. W. Gregory,
som fann, att sjön under en tidigare period haft 3
gånger så stor areal som nu, aflopp och sött vatten,
i hvilket funnos krokodiler och stora fiskar. Dess
omgifning var då gräsrik och bördig. Med aftagande
nederbörd minskades dess yta. För de planer, som
sedan 1883 diskuterats, att genom en 320 km. lång
kanal från hafvet skapa ett australiskt innanhaf
(E. ligger 12 m. under hafsytan), föreligga,
enligt Gregory, inga större tekniska hinder, men
verkningarna däraf skulle ej motsvara kostnaderna.

^{O. Sjn.}

Eysoldt [a’jṡålt], Gertrud, tysk skådespelerska, f. 30
nov. 1870 i Pirna, studerade vid konservatoriet
i München, var 1889–93 anställd vid teatrar
i München, Meiningen och Riga, 1893–97 vid
hofteatern i Stuttgart, flyttade 1899 till
Schiller-teatern i Berlin och engagerades 1901 af
Reinhardt. Med utomordentlig karaktärsteckning har
hon utfört bl. a. Nora i Ibsens "Et dukkehjem",
titelrollen i Hofmannsthals Elektra och Wildes
Salome, af Shakspereroller Viola och Puck, flera
Wedekinds-figurer, Strindbergs fröken Julie och mumien
i "Spöksonaten" (den sistnämnda äfven i Stockholm
vid Reinhardts gästspel 1917) m. m.

^{R–n B.}

Eyth [ajt], Max, tysk ingenjör och författare, f. 6
maj 1836 i Kirchheim, Württemberg, d. 25 aug. 1906
i Ulm, var 1861–86 anställd som ingenjör vid en
stor maskinfabrik i Leeds, för hvars räkning han
företog ständiga resor världen rundt. Utom tekniska
arbeten skref E. bl. a. historiska dikter
(Volkmar)
och romaner
(Mönch und landsknecht,
Der schneider von Ulm, postum, 1907),
samt skildringar och skisser från sitt reselif:
Im strom unserer zeit (3 bd, 1903–04;
3:e förkortade uppl. af Wanderbuch eines ingenieurs, 6 bd, 1871–84) och
Hinter pflug und schraubstock (1899; "Plog och skruvstäd", 1922).
E:s kraftiga realism och konkretion ha gett hans
verk stor popularitet.

^{R–n B.}

*Ezekiel, M. J., dog 27 mars 1917.

*Eötvös. – 2. Karl von E., baron, son till den i
hufvudarbetet (sp. 1205) nämnde József E., ungersk
politiker, f. 11 mars 1842 i Mezöföld, d. 13 april
1916 i Budapest, hölls 1864 en tid fängslad som
politisk konspiratör, var därpå 1865–72 professor vid
den protestantiska rättshögskolan i Pápa och valdes
1872 till parlamentsdeputerad. Han tillhörde först
Deáks parti, därpå från 1878 oafhängighetspartiet,
ur hvilket han 1893 utträdde för att bilda
eget parti, som dock ej fick stor anslutning;
under sista delen af sin politiska verksamhet
tillhörde han Kossuthpartiet. E. gjorde sig känd som
vältalig parlamentsdebattör och än mer genom sitt
glänsande försvar för några för ritualmord oskyldigt
anklagade, hvilkas advokat han var i den beryktade
Tisza-Eszlárprocessen 1883. Som skriftställare,
på ungerska, var E. mycket produktiv (hans samlade
arbeten utgåfvos i 24 bd, 1901–11) och berömd för
sin klassisk-ungerska stil. Bland hans skrifter märkas
Lefnadsminnen, Franz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>