- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
709-710

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extrahering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Faaberg skrifves nu officiellt Fåberg. Det är
dels ett pastorat i Toten prosti, Hamar stift, med
476,46 kvkm. areal och 6,512 inv. (1920), dels en
socken i detta pastorat med 267,i5 kvkm. areal och
2,794 inv. (s. å.).

*Faaborg hade med förstäder 4,930 inv. 1921. 1910
upprättades ett museum, i synnerhet för fynsk
målarkonst (egen byggning uppfördes 1913-15). På
torget uppställdes 1913 en "Ymers brönd" af Kai
Nielsen. Direkt järnvägsförbindelse öppnades
med Odense 1906, med Svendborg 1916. F. har
ångfartygsförbindelse med Sönderborg och (från 1922)
färja till Mommark på Als.
P. E-t.

Faba Pechurim, bot. Se Kryddböna.

Fabeck, Max von, tysk militär, f. 6 maj 1854 i Berlin,
d. 16 dec. 1916, blef officer vid 1:a gardesreg. till
fot 1871, major vid generalstaben 1889, öfverste och
chef för 78:e infanterireg. 1898, generallöjtnant
och chef för 28:e divisionen 1906 samt general af
infanteriet och chef för 15:e armékåren (Strassburg)
1910, hvilken han 1913 utbytte mot den 13:e
(wiirttembergska). Med denna ryckte han ut i
kriget 1914, men fick redan i okt. ett tillfälligt
befäl i Flandern och öfvertog med utnämning till
generalöfverste 9 mars 1915 befälet öfver 11:e
armén, som han dock 28 s. m. utbytte mot 1:a
armén. Sept. 1915 flyttades F. med sitt armébefäl
till 12:e armén på ryska krigsskådeplatsen i Litauen
och i okt. 1916 ytterligare till Kurland, hvarvid
armén erhöll nummer 8. F. nödgades af sjukdom i
dec. s. å. lämna befälet.
C. O. N.

Faber. 1. Harald Nicolai F., dansk landtbrukskonsulent,
f. 7 juli 1856 i Odense, Polyteknisk kandidat 1881,
sedan 1888 Danmarks landtbrukskonsulent i England,
har stor andel i danska landtbruksprodukters fasta
ställning på engelska marknaden. –

2. Knud Helge F., den föregåendes broder, läkare, f. 29 aug. 1862 i
Odense, med. doktor 1890 på en afh. om tetanus, var
1896-1910 professor i klinisk medicin och öfverläkare
vid Frederiks hospital och är sedan 1910 öfvermedikus
vid Kigshospitalet. Han är en erkändt framstående
kliniker på den inre medicinens område, har utgett
flera arbeten om matsmältningsorganens sjukdomar,
särskildt kronisk gastritis och kolit, och gaf uppslag
till den Lærebog i intern medicin, som sedan
1915 utges af nordiska läkare. Stor förtjänst har
han inlagt äfven i kampen mot tuberkulosen och om
ordnandet af det civila hälsovårdsväsendet. F. är
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1914)
och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1918).
1-2. P. E-t.

Faber, Tanaquillus. Se Lefebvre, T.

*Fabra, Nilo Maria, dog 1903.

*Fabre, Jean (ej Jules) Henri, f. 1823 (ej 1826),
dog 11 okt. 1915 i Sérignan (Vaucluse). Han vardt
1913 led. af sv Vet. akad. I sv. öfv. utkommo
1911 "Ur insekternas värld" och 1919 "Instinktens
mysterier". Hans staty (mod. af F. Charpentier) restes
1914 i Avignon. Jfr biogr, af G. V. Legros (1913).

Fabre [fabr], Émile, fransk dramatiker,
f. 1870 i Metz, son till en regissör, var först i
handel, vardt sedan tidningsman och egnade sig åt
dramatiskt författarskap samt utnämndes 1914 till
chef för Théåtre francais. Eedan som barn sysslade
han med att skrifva för teatern och fick vid tolf
års ålder en vådevill uppförd; hans egentliga debut
egde rum 1894, då Comme ils sont tous uppfördes på
Co-médie-parisienne. Den har sedan följts af en lång
rad pjäser: Uargent (1895), Le bien d’autrui (1897),
Timon d’Athénes (1899, den enda med antikt motiv),
La vie publique (1901, prisbelönt af Franska akad.),
La rabouilleuse (1903, dramatisering efter Balzacs
roman "Ménage d’un garQon"), Les ventres dorés (1905),
La maison d’argile (1907, uppf. i Stockholm 1919 af
Féraudys sällskap) och Les vainqueurs (1908) m. fl. -
F. är en realist, som med en om Becque erinrande kärf
uppriktighet behandlar individerna i deras förhållande
till samhället; med oförvillad blick ser han de
möderne politikernas, finansmännens och lycksökarnas
värld och återger dess tilldragelser i kraftfulla
scenbilder. F:s Théâtre började utkomma 1921.
R-n B.

*Fabre d’Églantine, Ph. F. N., föddes 29 juli 1750
(ej 1755), rymde 13-årig hemifrån, vann aldrig något
skaldepris.

Fabricius, Jakob Kristian, dansk tonsättare, f. 1840,
d. 1919, till yrket kontorschef i Nationalbanken,
Köpenhamn, komponerade flera sångverk (bl. a. Gammel
dagvise, Vaarnat och Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free