- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
725-726

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fahlcrantz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leone, i Väst-Afrika, omkr. 270 km. n. ö. om Freetown,
nära gränsen till Franska Guinea. F. är viktigt som
knutpunkt för flera handelsvägar, har stor handel
med palmkärnor och kolanötter samt omkr. 6,000 inv.
E. A-t.

Falahiyeh, ort. Se Fellahieh. Suppl.

Falangen, en af de sammanslutningar af unga svenska
konstnärer, som under de senast förflutna åren
utställt under olika gruppbenämningar. F:s första
utställning i Stockholm egde rum hösten 1922.
G-g N.

*Fálat, Julian, polsk målare, f. 30 juli 1853 i
Galizien, började som ingenjör, studerade därefter
konst i Krakau, München och Rom, bodde från 1889
i Berlin och var 1895-1910 direktör för akademien i
Krakau. Mycket mångsidig, har han med förkärlek målat
landskap, ofta med jaktscener (Björnjakt i Ryssland
1892, Nationalgalleriet i Berlin). I akvarellen anses
han ha sitt bästa område.
G-g N.

*Falbe-Hansen. V. A. F. var 1902-04 konstituerad
direktör för Statens statistiska byrå och blef 1913
öfverdirektör för Försäkringsbolaget "Danmark". 1909
blef han kungavald landstingsman och var 1918-19
landstingsvald. –

2. Ida Mariette Helene F., den
föregåendes syster, litteraturhistoriker, f. 19
febr. 1849 i Odense, d. 23 sept. 1922 i Köpenhamn,
vardt 1890 magister i nordisk filologi och var
lärarinna. Hon var lifligt verksam för att utsprida
kännedomen om svenska språket och litteraturen
och utgaf en svensk-dansk ordbok (1912) m. m.
P. E-t.

*Falck, J. Ett hans porträtt af Karl X Gustaf meddelas
i art. Karl, sp. 955.

*Falckenberg, R., dog 1920.

*Falcón. Staten omfattar nu 24,800 kvkm. med 128,255
inv. (1920). Hufvudstad är nu Coro.

Falcon [få’lkon], vulkanisk ö bland Tongaöarna på 20°
20’ s. br. och 175° 20’ v. lgd fr. Gr., uppsteg öfver
hafsytan 14 okt. 1885 efter ett vulkaniskt utbrott,
försvann sedan en tid, men har åter dykt upp.

*Falconet, É. M. "Correspondance de F. avec Catherine
II (1767-1768)" utgafs 1921 af Louis Réau.

Falenski, Felicyan, polsk skald, f. 1826, d. 1910. Se
Polska litteraturen, sp. 1275.

*Falerii. Om faliskernas språk se Italiens fornspråk, sp. 1066.

Faleriska muren. Se Faleron. Suppl.

Faleron (grek. PåfoiQov, lat. Phaléron och
Phalerum), demos (kommun) i det forngrekiska
landskapet Ättika och en inom samma demos ung. 5
km. s. v. om Aten vid den därefter uppkallade
Faleriska hafsbukten belägen ort, hvilken i äldre
tid gjorde tjänst som uthamn åt Aten. Den hade dock
blott en öppen redd med ganska otillräckligt skydd
mot västliga vindar. Sedan Aten på Themistokles’
initiativ i Peiraieus erhållit en ny och starkt befäst
hamnstad med förträffliga hamnar (se Peiraieus och
Munychia), förlorade F. sin betydelse som
hamnort, och den till tryggande af dess förbindelse
med Aten uppförda Faleriska muren återställdes icke,
sedan den vid Peloponnesiska krigets slut raserats
af spartanerna. Ung. 3 km. längre mot v. ligger Nya
F., en villastad och ett af atenarna mvcket besökt
mondänt hafsbad med tillhörande anläggningar
och genom en grenbana förbundet med
järnvägen mellan Aten och Peiraieus.
A. M. A.

Faliskiska språket. Se Italiens fornspråk, sp. 1066.

Falk, 1500-talsbenämning på ett slags kanoner af viss
bestämd kaliber, olika i olika länder.

*Falk (sp. 1302), Max, dog 10 sept. 1908.

Falk, August Vilhelm, skolman, f. 26 dec. 1861 i
Vadstena, 1881 student och 1893 filos, doktor i
Uppsala, var 1888-90 och 1893-99 hufvud-lärare i
matematik och fysik vid Beskowska skolan i Stockholm
samt från 1893 biträdande föreståndare för denna
skola. 1897-99 var han lärare i matematik för
hertigen af Skåne. Efter lektorstjänstgöring
i Nyköping 1898-1904 blef han sistnämnda
år rektor vid realläroverket i Göteborg och
förordnades 1909 till läroverksråd och led. af
Läroverksöfverstyrelsen. Sedan han längre tider
vikarierat som detta ämbetsverks chef, utnämndes
han 1914 till öfverdirektör och ord. chef för
detsamma. Då det 1920 sammanslogs med den för
folkskol- och yrkesskolväsendet gemensamma
Skolöverstyrelsen till en för hela skolväsendet
gemensam centralmyndighet, Skolöverstyrelsen,
blef F. chef för dess läroverks-afdelning och
har sedermera äfven under längre tider bestridt
generaldirektörsbefattningen. Under F:s ledning af det
högre skolväsendet ha bl. a. betydelsefull tillväxt
och utveckling af den kommunala mellanskolan
egt rum. Särskildt har F. sökt befrämja de
matematiska och naturvetenskapliga studierna.
K. E. S-g.

Falk. 1. Herman Otto F., sonson till den i
hufvudarbetet, sp. 1300-01, omtalade H. A. Falk,
jurist, ämbetsman, f. 26 juli 1869 i Norra Råda,
Värmland, d. 24 dec. 1919 i Stockholm, blef juris
kandidat i Lund 1894, tjänstgjorde sedan i och
under Svea hofrätt samt i Kammarkollegium äfvensom
1898-1903 som sekreterare hos flera riksdagsutskott,
blef sekreterare hos Försäkringsinspektionen 1903
samt innehade därefter åtskilliga förordnanden
inom lagstiftningsarbetet. 1911 blef han ledamot i
Justitiedepartementets lagafdelning och 1914 byråchef
för lagärenden i samma departement; under tiden
erhöll han fullmakt som revisionssekreterare (1911)
och som häradshöfding i Kinds och Redvägs härad
(1914). Han utnämndes till regeringsråd 1916. I
Swartzska ministären (30 mars-19 okt. 1917) var
han konsultativt statsråd. Efter ministärens afgång
förordnades han att i den s. k. processkommissionen
verkställa utredning om en rättegångsreform och
utsågs 1919, kort före sin död, till kommissionens
ordförande. I tryck föreligger af hans hand en
omsorgsfullt utarbetad skrift, Om ideella föreningar,
inledning till promemoria för föredragning... af
förslag till lag om registrerade föreningar (1908).

2. Erik Valdemar F., den föregåendes broder,
historiker, f. 18 febr. 1873 i Norra Råda, Värmlands
län, 1912 filos, doktor i Uppsala, blef 1900 extra
lärare vid Nya elementarskolan i Stockholm samt
1907 adjunkt och 1912 lektor vid Östermalms högre
realläroverk. Han har skrifvit bl. a. Ferdinand
Magellan och den första världsomseglingen (1899),
Sverige och Frankrike 1632-1634 (1911), Geografisk
läsebok I-IV (1910-17), Dantes uppfattning av stat
och kyrka (1917), Lärobok i forntidens och medeltidens
allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free