Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falope, ö. Se Karolinerna.
Falska juveler (Le demi-monde), drama af A. Dumas
d. y. (se denne, sp. 1051), uppf. i Stockholm
f. g. 1880. Jfr Deminionde.
Falska Kap Hoorn. Se Eldslandet och Hoorn 2.
Falsk flagga. Se Flagga, sp. 528.
Falsk kalumba, bot. Se Coscinium. Suppl.
Falsk skiffring, geol. Se Förskriffring.
Falsk strypsjuka, med. Se Krupp
Falstaktegel, tekn. Se Tegel, sp. 631.
*Falster hade 43,163 inv. 1921. Järnvägen
Nyköbing-Stubbeköbing öppnades 1911.
P. E-t.
*Falster, Kr. Hans Amoenitates philologicæ utgåfvos
i dansk öfv. ("Lærdoms lystgaard") 1919-20 af
J. Olrik.
*Falsterbo. Se Skanör med Falsterbo (äfven i Suppl.).
Falsterbo, herrgård, f. d. järnbruk, i Hjorteds
socken, Kalmar län, omfattar 7 1/8 mtl, med en areal
af 2,995 har, hvaraf 360 har åker, tax.-v. 668,700
kr. F. hade förr masugn (nedlagd 1870) och
stångjärnsverk (privilegieradt 1670, nedlagdt
1885) samt omfattade ett stort antal underlydande
gårdar. Bland egare märkas släkterna Liljenstolpe och
Tillberg. Nuv. egare är H. Tillbergs stärbhus.
O. Sjn.
Falsterbo, intermittent fyr på svenska fastlandets
yttersta udde, s. v. om Falsterbo, på 55° 23’
n. br. och 12° 49’ 2" ö. lgd fr. Gr., anbragt 23,8
m. öfver medel vatten i ett 25 m. högt, gulgrått,
nedtill fyrkantigt, upptill rundt stentorn med
svart midtbälte å öfre delen. Fyren byggdes första
gången 1902 med senaste ändringar 1906, har nu
lins af 2:a ordningen, 15,000 hlj. ljusstyrka och
lux-ljus. Medelst ballong eller kon ges issignaler
från en s. om fyren belägen signalställning. E. A-t.
*Falsterbohus, badhotell och kurort. Se Skanör med
Falsterbo (äfven i Suppl.).
*Falsterboref. Fyrskeppet har numera blixtfyr
med 4:e ordningens lins, 3,500 hlj. styrka och
aga-ljus samt mistsiren för komprimerad luft och
undervattensklocka.
*Faltin, F. B , dog 1 juni 1918 i Helsingfors.
Falträsket, sjö i Lycksele socken, Västerbottens
lappmark, af rinner öfver Falåström till
Vindelälfven. F., som tills, med sjön Gren har en
areal af omkr. 14 kvkm., ligger 247 m. ö. h.
O. Sjn.
Faludi, Ferencz. Se Ungerska litteraturen, sp. 1057.
*Falu domsaga är nu delad på Falu, Nedansiljans och
Västerbergslags fögderier.
Faluknöl, svensk benämning på struma (se d. o.) på
grund af dess endemiska förekomst i Falun med omnejd.
Falu kungsgårdshjälp. Se Kungsgårdshjälpen.
Falu-kuriren, frisinnad länstidning i Dalarna,
grundlagd 1894 af Valdemar Skarstedt (se denne),
som fortfarande är dess hufvudredaktör och
utgifvare. Tidningen, som utges från eget tryckeri
i Falun och sedan 1916 eges af Falu-kurirens a.-b.,
utgafs 1894-99 2 ggr i veckan och utkommer sedan 1900
med 3 n:r i veckan. Som bilagor ha bl. a. nytryck af
Hülphers’ "Dagbok öfver en resa igenom de under Stora
Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne"
(1762) samt flera sockenbeskrifningar (Bjursås,
Svärdsjö m. fl.) åtföljt tidningen. "Falu-kuriren"
är Dalarnas mest spridda tidning.
*Falun, stad. Faluån (i sitt öfre lopp Östanforsån)
förenar Varpan (ej Varpen) med Runn. 31 dec. 1922 var
inv.-antalet 13,231. Utom de i hufvudarbetet omtalade
stadsdelarna må nämnas Kämparfvet, Norslund och
Slussen ö. om ån samt Holmen, Daglöstäkten, Grufvan
och Gamlaberget v. om ån. Björkallén ("Promenaden")
har fortsatts med en vacker chaussée ut till nya
begrafningsplatsen. I staden finnas utom de 2
kyrkorna (om Kristinekyrkans byggmästare m. m. se
Cl. Freester. Suppl.) gudstjänstlokaler
för metodistsamfundet (Johanneskyrkan),
Sv. missionsförbundet (Missionskyrkan) och
baptistsamfundet (Salemkyrkan). Nytillkomna
byggnader äro bl. a. folkskollärarinneseminariet
(uppf. efter ritningar af Lallerstedt, invigdt
1915), varmbadhus, ny brandstation, Falu bergsskolas
nya byggnad (1910), ett palatslikt folkskolehus (å
Elsborg) och husmoderskolan (uppf. af Ljungbergska
donationsfonden). De förut i den s. k. Kopparvågen
befintliga samlingarna äro nu inrymda i den till ett
industrimuseum (invigdt 1922) apterade s. k. grufkyrkan (fig. 2). Den
"storartade arbetsinrättningen" (numera officiellt
kallad Falu stads vårdhem) har 1911 utvidgats med en
större sjukhusbyggnad. En byst (mod. af T. Lundberg) i
brons af J. O. Wallin restes 1917 på läroverksplanen;
ett Engelbrektsmonument i brons (mod. af K. Hultström)
aftäcktes 17 nov. 1919 på Stora torget. Kopparbergs
enskilda bank har uppgått i A.-b. Göteborgs bank,
A.-b. Stockholm-öfre Norrlands afd.-kontor har
öfvertagits af A.-b. Sv. handelsbanken, och Dalarnas
bank har upphört. Däremot ha tillkommit afd.-kontor
för A.-b. Mälarebanken och A.-b. Sv. landtmännens
bank samt ytterligare en sparbank. "Falu fabriks- och
handtverksskola" och "Falu tekniska aftonskola"
existerade ej samtidigt, utan den förra uppgick i den
senare, som i sin tur numera uppgått i "Falu lärlings-
och yrkesskolor" (med reglemente
Fig. 1. Faluns vapen.
Fig. 2. Den s. k. grufkyrkan (gamla
tingsstugubyggnaden), nu industrimuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
